As society constantly develops and becomes increasingly digitized, the demands on digital competence also increase. This also applies to schools, where teachers play a central role in integrating digital learning resources into teaching. Teachers need to have a good understanding of digital technology and be able to use it effectively to help students achieve their learning goals. The purpose of this study is therefore to investigate whether professional primary school teachers feel that their teacher training has contributed to sufficient digital competence to be able to integrate digital tools in mathematics teaching. By focusing on aspects such as the teachers' age, university and graduation year, it is also analyzed whether these factors play a significant role for the teachers' digital competence in relation to their teacher education. To fulfill this purpose, a web-based survey was carried out and sent out to primary school teachers around Sweden. The responses from the survey were analyzed using the DigCompEdu framework. The results showed that most teachers in the study do not feel that their teacher training has contributed to increasing their digital competence and many wished that they had had more training. It also emerged that age, university and year of graduation are not decisive factors for teachers' digital competence, but that they can influence it. Many respondents pointed to attitude and interest as more important factors for increasing digital competence. The study also shows the importance of further education after completing teacher training, in order to develop one's digital competence and always be up-to-date in today's society. / I takt med att samhället ständigt utvecklas och blir alltmer digitaliserat, ökar också kraven på digital kompetens. Detta gäller även inom skolans värld där lärare spelar en central roll i att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Lärarna behöver ha en god förståelse för digital teknik och kunna använda den på ett effektivt sätt för att hjälpa eleverna att uppnå sina lärandemål. Syftet med denna studie är därför att undersöka om yrkesverksamma lågstadielärare upplever att deras lärarutbildning har bidragit till tillräcklig digital kompetens för att kunna integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom att fokusera på aspekter som lärarnas ålder, lärosäte och examensår analyseras även om dessa faktorer spelar en betydande roll för lärarnas digitala kompetens i relation till deras lärarutbildning.  För att uppfylla detta syfte genomfördes en webbaserad enkät som skickades ut till lågstadielärare runt om i Sverige. Svaren från enkäten analyserades genom ramverket DigCompEdu. Resultatet visade att de flesta lärare inte anser att lärarutbildningen har bidragit till att öka deras digitala kompetens och många hade önskat mer utbildning. Det framgick även att ålder, lärosäte samt examensår inte är avgörande faktorer för lärares digitala kompetens, men att de kan påverka. Många respondenter pekade på attityd och intresse som viktigare faktorer för att öka den digitala kompetensen. Studien visar även på vikten av vidareutbildning efter avslutad lärarutbildning, för att utveckla sin digitala kompetens och alltid vara uppdaterad i dagens samhälle.

Alle Lehrkräfte benötigen für ihre Profession spezifische digitale Kompetenzen, um das Potenzial digitaler Medien zum Lehren und Lernen nutzen zu können und um Schüler:innen zu befähigen, kompetent mit digitalen Medien umzugehen. Es fehlt an wirksamen Fortbildungsangeboten. Diese Dissertation möchte einen Beitrag dazu leisten und geht zwei Forschungsfragen nach: 1) Wie sollte eine fächerübergreifende Fortbildung für Lehrkräfte weiterführender Schulen inhaltlich, methodisch-didaktisch und organisatorisch gestaltet sein, um die professionsspezifische digitale Kompetenz der Teilnehmenden für sie zufriedenstellend zu fördern? 2) Welche Wirkung hat die konzipierte Fortbildung auf die selbsteingeschätzte digitale Kompetenz und das berichtete berufliche Handeln mit digitalen Medien? Die theoretische Grundlage für die Konzeption der Fortbildungsreihe bilden der Europäische DigCompEdu-Rahmen und der aktuelle Forschungsstand zu wirksamen Lehrkräftefortbildungen. Als forschungsmethodische Grundlage wurde der iterative Design-Based Research Ansatz gewählt. Das zu Beginn theoriegeleitet entwickelte Fortbildungskonzept wurde mit Hilfe qualitativer und quantitativer Methoden in drei Zyklen mit insgesamt 13 Fortbildungsgruppen und 247 Teilnehmenden weiterentwickelt und evaluiert. Aus der Studie resultierte ein für die Mehrheit zufriedenstellendes und evidenzbasiertes Konzept einer vierteiligen Fortbildungsreihe mit umfassenden Materialien, welches die selbsteingeschätzte digitale Kompetenz signifikant verbessert und das berichtete berufliche Handeln mit digitalen Medien nachweislich verändert. Ferner konnten die aus der Literatur identifizierten Merkmale zur inhaltlichen, methodisch-didaktischen und organisatorischen Gestaltung wirksamer Lehrkräftefortbildungen für diesen Kontext bestätigt, konkretisiert und ergänzt werden, woraus Gestaltungsempfehlungen für zukünftige Lehrkräftefortbildungen zur Förderung der professionspezifischen digitalen Kompetenz abgeleitet werden konnten. / To harness the potential of digital technologies for teaching and learning in schools, and to enable students to use digital technologies competently, teachers need specific digital competencies for their profession. This thesis aims to address the lack in effective Continuous Professional Development (CPD) courses in digital competences by answering the following research questions: 1) How should an interdisciplinary in-service training course for secondary school teachers be designed in terms of content, methodological-didactic and organisational aspects in order to satisfactorily promote the profession-specific digital competence of the participants? 2) What is the impact of the designed CPD course on the self-assessed digital competence of the participants and in their reported professional use of digital technologies? The European Framework DigCompEdu and the state-of-the-art research on effective CPD for teachers form the theoretical basis for the design of the CPD course. The iterative Design-Based Research approach was chosen as the research methodology. The initial theory-based CPD design was continuously re-designed and evaluated in three cycles with a total of 13 groups and 247 participants using qualitative and quantitative methods. The study provided an evidence-based concept for a four-part CPD course that is acceptable to the majority of respondents and that significantly improves the self-assessed digital competence. Furthermore, the design principles identified in the literature for effective CPD in terms of content, methodology, didactics and organisation could be confirmed, specified and extended for the context of the interdisciplinary promotion of DigCompEdu competences of teachers at secondary schools. Finally, recommendations are derived for the design of future CPD courses to promote the digital competences of the profession.

Informationsflödet i vårt samhälle blir allt mer digitalt och utvecklas snabbt. Även teknik utvecklas och yrken som finns idag fanns inte för tio år sedan. Även skolans och lärares roll har därför påverkats av digitaliseringen och elevers digitala kompetens ska grundläggas i skolan. Lärares yrkesroll har därför blivit mer komplex och andra krav ställs på lärares tekniska kunskaper. Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig därför på lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Studien undersöker om det finns vetenskapligt stöd för om digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning för lärare på lågstadiet. Vidare undersöker studien om det finns tidigare forskning på hur lärare kan utveckla sin digitala kompetens i relation till de professionella krav som finns på lärare i arbete med digitala verktyg. Som stöd för att besvara forskningsfrågorna har 10 vetenskapliga artiklar valts ut, för att sedan analyseras för att hitta olika teman för sammanställning av ett resultat. Sammanställningen av insamlat material resulterade i flera exempel på verktyg som kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning. Resultatet innehåller exempel på både hårdvara och mjukvara som kan stödja lärares arbete. Det finns även stöd för att ramverken Technological Pedagogical And Content Knowledge (TPACK) och Digital Competence Framework for Educators (DigCompEdu) kan utveckla lärares digitala kompetens i relation till undervisning. Slutsatsen kan dras att digitala verktyg kan medverka till en kvalitativ matematikundervisning om lärare använder det som ett komplement eller som ett hjälpmedel.

Introduktion: Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar i samhället där lärare är den yrkesgrupp som under 2022 rapporterade in flest arbetsrelaterade besvär. Läroväsendet står inför ett paradigmskifte, med den ökade tillgängligheten av generativ AI är den traditionella undervisningen mitt uppe i en förändringsprocess, vilket kan påverka lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö. Lärare behöver rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att integrera digitala tekniken. De teoretiska ramverken som applicerades var European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) och krav-kontroll-stödmodellen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur generativ AI påverkade lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju med en deduktiv ansats och en innehållsanalys med induktiv ansats. Rekrytering av deltagare genomfördes med ett strategiskt urval och snöbollsurval. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 deltagare. Resultat: Resultatet bestod av sex kategorier; Professionellt engagemang, Digitala resurser, Undervisning och lärande, Bedömning och reflektion, Den lärande tar eget ansvar samt Stödja den lärandes digitala kompetens med tillhörande 13 underkategorier, där alla återspeglade studiens syfte. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna är i stort behov av gemensamma riktlinjer och digital kompetensutveckling på arbetsplatsen, eftersom de saknar stöd från arbetsgivare och myndigheter. Lärarna behöver tid och resurser för att lära sig generativ AI, då det kan resultera i tidsvinster och fungera som ett stöd i arbetet och därmed minska arbetsbelastningen. / Introduction: The prevalence of stress-related illnesses is increasing in society, with teachers being the professional group that reported the highest number of work-related issues in 2022. The educational sector is facing a paradigm shift; with the increased availability of generative AI, traditional teaching methods are undergoing a transformation, which may impact teachers' working conditions and work environment. Teachers need appropriate conditions and professional development to integrate digital technology effectively. The theoretical frameworks applied were the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) and the demand-control-support model. Aim: The aim of the study was to examine how generative AI affected teachers' psychosocial work environment. Method: A qualitative focus group interview with a deductive approach and content analysis with an inductive approach were employed. Participants were recruited using strategic and snowball sampling methods. A total of four focus group interviews were conducted with 14 participants in total. Results: The results consisted of six categories: Professional Engagement, Digital Resources, Teaching and Learning, Assessment and Reflection, Learner's Self-Responsibility, and Supporting Learners' Digital Competence, along with 13 associated subcategories, all reflecting the study's aim. Conclusion: To summarize, the study's results indicate that teachers are in substantial need of common guidelines and digital professional development in the workplace, as they lack support from employers and authorities. Teachers require time and resources to learn about generative AI, as it can lead to time savings and serve as a support tool in their work, thereby reducing their workload.

The theoretical part of the diploma thesis Digital competences of teachers and their specifics in the period of distance education, based on the analysis of relevant literature, deals with the specifics of distance learning and conducts a survey of existing national and international frameworks dealing with the level and development of digital competencies of teachers. It also works with the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu), which was created especially for educators and educational institutions as a certain standard for setting the level of digital technology skills. The aim of this work is to propose the addition of the European Framework for the Digital Competence of Educators with specific skills needed to lead distance learning. As part of a qualitative research survey, carried out in the empirical part of the work, nine teachers from different types of schools underwent observations in classes and then post-observation interviews. They focused not only on the course of teaching during distance learning but also tried to identify the necessary teaching equipment in the field of digital competencies. The research was conducted in an unexpected situation because of the sudden closure of schools due to a pandemic situation caused by Covid-19. Based on the...