Det svenska skolväsendet har sedan 2000-talet fått övergripande stöd från regeringen för att utveckla den digitaliserade undervisningsformen. Trots detta har upprepande årsrapporter kring IT-användning i skolan visat på brister inom användarkunskap och IT-kompetens utvecklingsmöjligheter. Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala lärplattformar används och varför den digitala kommunikationen mellan lärare och elever inte uppnått förväntade resultat. Följande forskningsfrågor har varit relevanta i detta sammanhang: Hur ser användandet av lärplattformar på gymnasieskolan ut idag? Varför har digitalisering ännu inte slagit igenom som ett effektivt verktyg i undervisningen? Studien är baserad på en empirisk undersökning där data insamlats från intervjuer med rektorer och lärare från sex gymnasieskolor i Gävle och Uppsala. Ett slumpmässigt urval av 80 elever har även svarat på en enkät med mål att representera den generella inställningen till skolans digitala kommunikationssystem för delning av undervisnings-och studiematerial. Vidare har en litteraturgenomgång utförts där problemområden och brister inom forskningsområdet presenteras. Dels är informationen hämtad från forskare inom kommunikation och teknologi, men även från Skolverket och Skolinspektionen. Resultatet visar på att skolans lärplattformar används som verktyg för informationsöverföring där information överförs i vertikal riktning från lärare till elever. I nuläget används lärplattformar främst på grund av krav från ledningen och inte som en kanal för dubbelriktad kommunikation, där lärare och elever kan diskutera lösningar på uppgifter och problem, få feedback samt tips och råd. Resultatet påvisar även att lärare upplever tekniska brister i delar av lärplattformen och att de saknar systematiska arbetsrutiner för effektiv användning. Detta utgör ett hinder som begränsar kommunikationens effektivitet med avseende till kunskapsutveckling genom lärplattformer. / The Swedish school system has since the 2000s, received overall support from the government to develop digitized teaching methods. Despite this, repetitive annual reports on IT usage in schools revealed shortcomings in user knowledge and development of IT-skills. The purpose of this study is to identify how digital learning platforms are used and why digitized communication between teachers and students in high schools have not achieved the expected results. The following research questions were relevant in the study: How is the use of learning platforms in secondary schools today? Why has the digitization not yet been seen as an effective tool in teaching? The study is based on empirical data, where data is collected from interviews with principals and teachers from six different high schools in Gävle and Uppsala. A random sample of 80 students also completed a questionnaire with the aim to represent the general attitude to the school’s digital communications system for sharing of learning material. Furthermore, a literature review helped to evaluate problem areas and gaps in the research presented. The results show that the schools’ learning platforms are used as tools for information sharing, where the information is transferred in a vertical direction from teachers to students. Today the teaching platform is mainly used due to demands from the school management, and not as a channel for bidirectional communication, where teachers and students can discuss solutions to the tasks and problems, or to get feedback and advice. The result also shows that teachers are experiencing technical defects in parts of the learning platform and that lack of systematic work procedures prevent it from effective use. This is a barrier that limits the effectiveness of communication with regard to the development of knowledge through learning platforms.

In this thesis we address the problem of designing codes for specific applications. To do so we make use of the relationship between clusters and codes. Designing a block code over any finite dimensional space may be thought of as forming the corresponding number of clusters over the particular dimensional space. In literature we have a number of algorithms available for clustering. We have examined the performance of a number of such algorithms, such as Linde-Buzo-Gray, Simulated Annealing, Simulated Annealing with Linde-Buzo-Gray, Deterministic Annealing, etc, for design of codes. But all these algorithms make use of the Eucledian squared error distance measure for clustering. This distance measure does not match with the distance measure of interest in the error correcting scenario, namely, Hamming distance. Consequently we have developed an algorithm that can be used for clustering with Hamming distance as the distance measure. Also, it has been observed that stochastic algorithms, such as Simulated Annealing fail to produce optimum codes due to very slow convergence near the end. As a remedy, we have proposed a modification based on the code structure, for such algorithms for code design which makes it possible to converge to the optimum codes.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>