Denna studie visar hur både sensemaking och berättelser tjänar som verktyg för att ge fördjupad förståelse för de implikationer som digitalisering innebär för moderna organisationer och därigenom samspelet mellan organisering och digitalisering. Berättelser bidrar med en djupare förståelse för hur sensemaking konstrueras och struktureras i en organisation under digital transformation. Sensemaking och berättande visar hur organisationen konstruerar olika förändringsbilder av digitalisering, hur dessa fluktuerar, samt vad detta kan innebära för organisationens arbete med detta. / This study shows how both sensmaking and storytelling serve as a tool for providing in-depth understanding of the implications that digitalization entails for modern organizations and thereby the interaction between organizing and digitization. Stories contribute with a deeper insight of the way in which sensmaking is constructed and structured within an organization undertaking digital transformation. Sensemaking and storytelling show how the organization portrays various change images of digitization, the way these fluctuate, and what implications they may pose for organizations.

In customer support, there are often a lot of repeat questions, and questions that does not need novel answers. In a quest to increase the productivity in the question answering task within any business, there is an apparent room for automatic answering to take on some of the workload of customer support functions. We look at clustering corpora of older queries and texts as a method for identifying groups of semantically similar questions and texts that would allow a system to identify new queries that fit a specific cluster to receive a connected, automatic response. The approach compares the performance of K-means and density-based clustering algorithms on three different corpora using document embeddings encoded with BERT. We also discuss the digital transformation process, why companies are unsuccessful in their implementation as well as the possible room for a new more iterative model. / I kundtjänst förekommer det ofta upprepningar av frågor samt sådana frågor som inte kräver unika svar. I syfte att öka produktiviteten i kundtjänst funktionens arbete att besvara dessa frågor undersöks metoder för att automatisera en del av arbetet. Vi undersöker olika metoder för klusteranalys, applicerat på existerande korpusar innehållande texter så väl som frågor. Klusteranalysen genomförs i syfte att identifiera dokument som är semantiskt lika, vilket i ett automatiskt system för frågebevarelse skulle kunna användas för att besvara en ny fråga med ett existerande svar. En jämförelse mellan hur K-means och densitetsbaserad metod presterar på tre olika korpusar vars dokumentrepresentationer genererats med BERT genomförs. Vidare diskuteras den digitala transformationsprocessen, varför företag misslyckas avseende implementation samt även möjligheterna för en ny mer iterativ modell.

Ju mer tiden går, desto mer digitala blir vi, nästan alla är anslutna till internet och digitalisering, dvs. användning av teknik, har blivit en självklarhet. Många menar att organisationer måste digitalisera sig för att vara konkurrenskraftiga. Vissa organisationer som inte är digitalt mogna måste påbörja sin digitala resa som kallas digital transformation. Den digitala transformationen påverkar organisationen i många aspekter, allt från organisationsstruktur, arbetsroller, affärsmodell, ansvarsområden, anställda och ledare. Av denna anledning kan digital transformation vara en utmaning för organisationer att genomföra, särskilt om de inte har gjort det tidigare. Den här uppsatsen kommer att fokusera på hur digital transformation kan påverka en organisation och dess anställda och ledare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva en digital transformation av en organisation och förstå hur den påverka organisation och dessa anställda och ledare. Titel: Digital transformation av en organisation: hur påverkas ledare och anställda? Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamling. Resultat/slutsats: Resultaten visar att digital transformation har påverkat organisationen i många avseenden, till exempel organisationens struktur och hur organisationen integrerar med kunderna. Förändringen har också påverkat anställda och ledare. För anställda har digitaliseringen påverkat ansvarsområden och arbetsroller, och ledarna har påverkats av att arbeta på distans och behöva hantera människor på distans genom digitala verktyg samtligt som de har behövt stötta anställda till att förstå förändringen. När det gäller huruvida digital transformation gör organisationer konkurrenskraftiga är det svårt att understryka utifrån studien. Bidrag: Denna studie belyser aspekterna av digital transformation genom att tillämpa teoretisk forskning i ett verkligt organisatoriskt sammanhang, vilket bidrar till en praktisk förståelse av ämnet. Med fokus på tekniska aspekter samt medarbetarnas attityder och ledarskapets roll ger studien insikter i hur digital transformation påverkar organisationer som helhet. Genom att utforska hur ledarskap och medarbetare reagerar och anpassar sig till förändringar ger studien också djupare insikter i framgångsfaktorer och utmaningar vid implementering av digital transformation. / The more time passes, the more digital we become, almost everyone is connected to the internet and digitalization, i.e., the use of technologies, has become a matter of course. Many suggest that organizations need to digitize to be competitive. Some organizations that are not digitally mature have to start their digital journey called digital transformation. Digital transformation affects the organization in many aspects, ranging from organizational structure, job roles, the business model, responsibilities, employees, and the leaders. For this reason, digital transformation can be challenging for organizations to implement especially if they have not done it before. This paper will focus on how digital transformation can affect an organization and its employees and leaders. The title of the research : Digital transformation of an organization: the impact on leaders and employees? The purpose: The purpose of the paper is to describe a digital transformation of an organization and understand how it affects the organization and its employees and leaders. Method: the paper used a qualitative method with interviews as data collection. Result/Conclusion: The results show that digital transformation has affected the organization in many ways, such as the structure of the organization and how the organization integrates with customers. The change has also affected employees and leaders. For employees, digitalization has affected responsibilities and jobroles, and leaders have been affected by working remotely and having to manage people remotely through digital tools, as well as having to support employees in understanding the change. Whether digital transformation makes organizations competitive, it is difficult to confirm from the study. Contributions: This study highlights the aspects of digital transformation by applying theoretical research in a real organizational context, contributing to apractical understanding of the topic. Focusing on technological aspects as well as employee attitudes and the role of leadership, the study provides insights into how digital transformation affects organizations. By exploring how leadership and employees react and adapt to change, the study also provides deeper insights into success factors and challenges in implementing digital transformation.

Idag är artificiell intelligens inom sjukvården ett omtalat ämne. Tidigare litteratur visar att det finns en tydlig potential för AI inom sjukvården där det kan göra stor nytta. Syftet med denna studien har varit att belysa var den svenska sjukvården befinner sig idag och identifiera de begränsningar som finns och försvårar sjukvårdens arbete med AI. Studien har fokuserat på att tala med experter inom området för att få deras perspektiv på situationen.  Empiriska materialet tyder på att den svenska sjukvården inte är tillräckligt förberedd och digitalt mogen för någon större utbreddhet av AI idag. Det påpekas att det krävs en digital transformation där digitala rutiner och processer blir en större del av den svenska sjukvårdens vardag först. Det visar sig att regelverken kring AI och datahantering inte är kompatibla med de ambitioner som finns vad gäller AI inom sjukvården. Denna uppsats visar att det finns ett tydligt glapp mellan förväntningarna kring AI och det faktiska arbetet i sjukvården där optimismen inte är lika tydlig. Det krävs en tydligare nationell samordning, större digital kompetens och framför allt en större ödmjukhet inför att det tar tid att bli digitalt mogen för en sådan stor förändring som AI. / Today, AI in healthcare is a popular topic. Previous literature shows that there is a clear potential for AI in healthcare where it can be of great benefit. The purpose of this study has been to shed light on where Swedish healthcare is today and identify the limitations that exist and complicate healthcare's work with AI. The study has focused on talking to experts in the field to get their perspective on the situation. Empirical evidence suggests that Swedish healthcare is not sufficiently prepared and digitally mature for any greater prevalence of AI today. It is pointed out that a digital transformation is required where digital routines and processes become a larger part of Swedish healthcare's everyday life first. It turns out that the regulations regarding AI and data management are not compatible with the ambitions that exist with regard to AI in healthcare. This essay shows that there is a clear gap between the expectations around AI and the actual work in healthcare where the optimism is not as clear. Clearer national coordination, greater digital competence and, above all, greater humility are required before it takes time to become digitally mature for such a major change as AI.

Digital transformation has a significant impact on various areas of public sector organizations across the globe. While its most noticeable effect is proposed at the organizational level, digital transformation influences operational efficiency and performance. Digital transformation can enhance operational efficiency, for instance, by enabling accelerated decision-making processes through analytics and big data. Automation and improved business processes also contribute to operational efficiency. However, these organizations often encounter significant challenges in digital transformation, particularly cultural and structural barriers. While plenty of research is exploring digital transformation in private and public organizations, specific insights into the context of Swedish municipalities still need to be explored. Prior research has shown that digital transformation involves overcoming several barriers. In response to the research, this study aims to analyse the most impactful obstacles in digital transformation in public organizations: cultural and structural barriers within Swedish municipalities. The research strategy is a survey-based study involving semi-structured interviews with IT directors and managers from 14 municipalities undergoing digital transformation. The data collected was analysed using thematic analysis. The data analysis has identified a total of 19 barriers, with 11 being newly discovered and 8 reaffirmed from prior research literature and internal documents to achieve data triangulation. These findings provide a deeper understanding of these barriers, promoting the successful implementation of digital transformation strategies in the public sector.

This research presents a way for digitalising worksite benefits programs. The related work analysis and results of user interviews showed the important role of benefits programs in the wellbeing of employees, and as a result in company performance and employer branding. However shortcomings were discovered in the current format of worksite programs and suggested that digital transformation might help to address these shortcomings. The research used semi-structured interviews and analysis, user journey mapping, prototyping, and heuristic evaluation methods to deliver the concept of an employee insurance wallet. Furthermore, the research stepped beyond product design and presented a comprehensive framework for developing, monitoring, and operating such digital worksite benefit product. The framework incorporates stakeholder needs to ensure business success and user-centred design methodology to embrace usability and engagement principles. According to the research results, the real-life version of the product was developed. / Denna forskning presenterar ett sätt för digitalisering av arbetsplatsfördelningsprogram. Den relaterade arbetsanalysen och resultaten från användarintervjuer visade den viktiga rollen som förmånsprogram har för anställdas välbefinnande, och som ett resultat i företagets prestanda och varumärke från arbetsgivare. Emellertid upptäcktes brister i det aktuella formatet av arbetsplatsprogram och föreslog att digital transformation kan hjälpa till att lösa dessa brister. Forskningen använde semistrukturerade intervjuer och analyser, kartläggning av användarresor, prototyper och heuristiska utvärderingsmetoder för att leverera konceptet för en anställdsförsäkringsplånbok. Vidare gick forskningen bortom produktdesign och presenterade ett omfattande ramverk för att utveckla, övervaka och använda sådana digitala arbetsplatsfördelar. Ramverket innehåller intressentbehov för att säkerställa affärsframgång och användarcentrerad designmetodik för att omfatta användbarhets- och engagementsprinciper. Enligt forskningsresultaten utvecklades den verkliga versionen av produkten.

De tekniska aspekterna saknas idag inom många ramverk inom hybrid arbetsmodelltrots att de är viktiga för övergången från fysiskt till helt eller delvis distansarbete.Covid-19 pandemin har medfört att många företag varit tvungna att ställa om frånfysiskt till distansarbete. Vilket har lett till att vissa företag har haft det svårare änandra.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka tekniska aspekter som kan underlättaövergången från fysiskt kontor till helt eller delvis distansarbete. Med hjälp avintervjuer, tidigare forskning samt existerande ramverk så kommer nya tekniskaaspekter att presenteras och delas in i kategorierna teknik och organisation. Uppsatsenhar till avsikt att genomföra en kvalitativ datainsamling, datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer. Informanterna som intervjuades arbetar inom ITbranschen.Det empiriska resultatet presenterar informanternas svar i olika kategorier såsomteknik, arbetsmiljö och hybrid arbetsmodell. Detta visade bland annat flera olikatekniska aspekter samt att informanterna föredrar en hybrid arbetsmodell.Vidare efter det empiriska resultatet så genomfördes en analys. Analysen visade attdet finns värde i att med hjälp av digital transformation implementera de tekniskaaspekterna i ett hybrid arbetssättramverk. Vidare visade analysen att hybrid ettarbetssätt kommer vara en del av ett framtida arbetssätt.Det empiriska resultatet ställdes mot den tidigare forskningen där det visade sig attflera av punkterna i tidigare forskning till viss del stämmer överens med vadinformanterna berättade.Sammanfattningsvis presenteras flera olika förbättringsförslag vad gäller teknik ochorganisation till framtida ramverk. Dessa förslagen är kompletterande till existeranderamverk och ska inte ses som en ersättning för ramverken.

In an increasingly digitised world, the connectivity and data within machines is becoming more important, giving possibilities to analyse and improve the business of the actors involved. The digitalisation within the earthmoving industry has so far been lagging compared to other industries but is now starting to gain more traction within the industry. With the increased interest in digitalisation within the industry, questions arise as to how this might affect the involved actors within the ecosystem. The purpose of this thesis aims to investigate how data from the earthmoving contractors’ operations can be used within the earthmoving ecosystem. In order to do so, all actors involved in the capturing, sharing and usage of data have been mapped, as well as the offering back towards the earthmoving contractor. The study used a case study approach of embedded design in order to get an in-depth understanding of the specific business ecosystem while investigating the involved actors. The study used an explorative approach due to the novel nature of the phenomenon of ecosystems in terms of data in the earthmoving context. What the study has shown is that the positions and links between actors within the ecosystem has changed due to the increased data coming from the earthmoving contractors’ operations, and the offerings back towards the contractors have changed as well. Actors within the ecosystem are becoming increasingly dependent on each other to deliver their value propositions and issues of unalignment can negatively affect the value proposition to the end user, the earthmoving contractor. The end user, which is also the actor generating the data is therefore the one seeing least direct benefits of it. / I en allt mer digitaliserad värld ges nya möjligheter att analysera och utveckla företags affärsmodeller tack vare data från uppkopplade maskiner. Digitaliseringen inom maskinentreprenadbranschen har hittills legat efter jämfört med många andra branscher, men börjar nu att få mer intresse riktat mot sig. Till följd av detta ökade intresse följer frågor hur denna digitalisering kan komma att påverka de olika aktörerna inom ekosystemet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur data som genereras av maskinentreprenörer kan användas av olika aktörer inom ekosystemet. För att göra detta har en kartläggning genomförts som tydliggör vilka aktörer som är inblandade i insamlandet, delandet och användandet av data, samt vad deras erbjudande till maskinentreprenörerna består av. Arbetet har utförts som en casestudie med flera analysenheter för att få en djup förståelse av affärsekosystemet, samtidigt som enskilda aktörer har undersökts. Studien har utförts med en explorativ ansats, till följd av det ännu ganska outforskade fenomenet kring ekosystem och data inom maskinentreprenadindustrin. Vad studien har visat är att det ökade dataflödet från maskinentreprenörerna har lett till förändringar inom ekosystemet, genom förändrade positioner och länkar mellan aktörer. Studien har även visat på förändringen av erbjudanden tillbaka till maskinentreprenören. Aktörer inom ekosystemet har blivit allt mer beroende av varandra för att leverera ett värdeerbjudande och brist på ömsesidig anpassning kan leda till ett ofullständigt värdeerbjudande som levereras till slutkunden, i detta fall maskinentreprenören. Detta har även visat sig leda till att aktören som genererar datan är den aktör som ser minst nytta med den.

Following an increased transport activity, higher rates of intermodal transportation is seen as a possible way to a more sustainable transportation industry. Efficient and digitalized communication flows between actors can lead to improved flexibility and reliability, thus contributing to a more competitive service and higher utilization of intermodal transportation. However, as of today, the industry is experiencing barriers regarding digitalization. The purpose of this study is to investigate communication flows between intermodal transportation actors and explore the potential of digital transformation to increase utilization of intermodal transportation. The study includes a mapping of communication flows at Stockholm Norvik Port as well as an analysis of barriers and development. The mapping is presented as two figures, one for import of goods and one for export of goods. The figures show the container moves and the type of communication between actors. Based on current state and qualitative data collected through interviews, barriers and developments of communication flows are identified. The study shows that communication flows are still characterized by manual processes. Automating communication flows would reduce the number of human errors and inefficiencies, leading to improved reliability and flexibility within the system. The barriers found to hamper digitalization are mainly related to the themes of low willingness, size of investment, system integration, data security, and a lack of cooperation between actors. Implementing new technologies will not be utilized effectively unless all actors adapt. The study identifies an overall low digital maturity among the actors. When discussing technological developments, the actors show reliance on current business models, limiting the way technologies are developed and implemented, leading to risk of missing potential value. / En ökad nyttjandegrad av intermodal transport ses som en potentiell lösning till de hållbarhetsproblem som kommer av en ökad transportaktivitet. Effektiva och digitaliserade kommunikationsflöden mellan aktörer kan leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet och därmed bidra till en mer konkurrenskraftig tjänst och högre nyttjandegrad av intermodal transport. I dagsläget upplever dock branschen barriärer gällande digitalisering. Syftet med den här studien är att undersöka kommunikationsflöden mellan intermodala transportaktörer och utforska vilken potential digital transformation har för att öka nyttjandegraden av intermodal transport. Studien består av en kartläggning av kommunikationsflöden kring Stockholm Norvik Hamn och en analys av barriärer och utvecklingspunkter. Kartläggningen presenteras som två figurer, där den ena visar importflöden och den andra exportflöden. I figurerna visas hur containrarna förflyttas och vilka kommunikationssätt som används mellan aktörerna. Baserat på nuläget och data insamlad genom kvalitativa intervjuer är barriärer och utvecklingspunkter identifierade. Studien visar att kommunikationsflödena fortfarande till stor grad karaktäriseras av manuella processer. Genom att automatisera kommunikationsflödena skulle man kunna minska antalet fel till följd av mänskliga faktorer och ineffektiviteter, vilket skulle leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet i systemet. De barriärer som hindrar digitalisering är i huvudsak relaterade till temana låg vilja, investeringsstorlek, systemintegration, datasäkerhet och brist på samarbete mellan aktörer. Implementering av nya teknologier kommer inte att användas effektivt om inte alla aktörer anpassar sig. Studien identifierar en genomgående låg digital mognad för aktörerna, vilket tydliggörs genom hur de visar tilltro till nuvarande affärsmodeller. Detta begränsar hur teknologierna utvecklas och implementeras, vilket leder till att de riskerar att missa potentiellt värde.

This thesis discusses digital transformation as an enabler of the circular economy in the Swedish automotive industry. Circular economy has gained awareness lately, and many companies want to implement this sustainable strategy. In doing so, digital transformation is often needed to succeed. However, academic literature on digitaltransformation and its impact on the circular economy is limited. This thesis aims to answer the research question: “How are Swedish automotive organizations leveraging digital transformation to transition towards a circular economy?”. The research is done through a survey of the Swedish automotive industry based on literature regarding the subjects. The authors identify five key findings regarding how the Swedish automotive industry leverages digital transformation to transition towarda circular economy. The findings are (01) the driving forces of digital transformation-driven circular economy, (02) the need to raise awareness regarding the impact of various digital technologies, (03) to continue the use of technologies that have a great impact on sustainability, (04) the need to raise awareness regarding the impact of digital technologies on sustainability, (05) the need for organizational awareness and involvement of employees in the circular economy strategy. / Denna uppsats diskuterar digital transformation som ett hjälpmedel att uppnå cirkulär ekonomi inom den svenska bilindustrin. Cirkulär ekonomi har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet och många företag vill genomföra denna hållbara strategi. För att lyckas med detta behövs ofta digital transformation. Akademisk litteratur om digital transformation och dess påverkan på cirkulär ekonomi är begränsad. Denna avhandling ämnar besvara forskningsfrågan “Hur använder svenska bilindustrindigital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi?”. Forskningen utförs genom en undersökning av den svenska bilindustrin baserad på litteratur om ämnena. Avhandlingens författare identifierar fem viktiga observationer angående hur den svenska bilindustrin använder digital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi. De fem observationerna är (01) de drivande krafterna bakom digital transformationsdriven cirkulär ekonomi, (02) behovet att öka medvetenheten om olika digitala teknologiers påverkan, (03) att fortsätta användningen av teknologier med stor inverkan på hållbarhet, (04) behovet att öka medvetenheten om digitala teknologiers inverkan på hållbarhet, (05) behovet av organisatorisk medvetenhet och engagemang av anställda i cirkulär ekonomi-strategi.