Le interfacce aptiche, ovvero le tecnologie che trasmettono delle sensazioni tattili digitalizzate, si stanno diffondendo in vari contesti sociali come telerobotica, comunicazione mobile, arte, videogiochi e cinema. Queste tecnologie stanno permettendo agli ingegneri di realizzare qualcosa mai fatto prima: la digitalizzazione del tatto (che ora può quindi essere registrato e mediatizzato). L’obbiettivo di questa tesi è di decostruire il tatto digitalizzato come un artefatto tecnologico socialmente costruito, il quale sta prendendo forma in un sistema di pratiche interrelate performate da attori in campi disparati della conoscenza. Questi attori si muovono all’interno e attorno ad una comunità di ingegneri apticisti. Adottando un approccio ispirato alla grounded theory, sono stati raccolti dati qualitativi attraverso interviste presso un campo etnografico multi-situato composto da laboratori europei e conferenze internazionali, in cui la conoscenza riguardo il tatto è collettivamente creata e condivisa. Due framework teorico-metodologici sono stati presi in considerazione: la tradizione dei Science and Technology Studies (STS) è stata scelta come principale guida metodologica; in seguito, l’intreccio tra pratiche sociali e tecnologie è stato approfondito attraverso una prospettiva practice-based tipica della cosiddetta ‘practice theory’. Al fine di cogliere il processo in corso di costruzione sociale e flessibilità che caratterizzano il tatto digitalizzato, lo studio si è concentrato sull'assenza di standardizzazione che caratterizza gli aspetti sia hardware che software di questa tecnologia emergente. Inoltre, è stata prestata attenzione alla distinzione controversa e scivolosa tra feedback tattile simbolico e realistico usata nel gergo degli apticisti. Infine, sono stati analizzati i diversi significati, o potenzialità d'uso, che gli intervistati attribuiscono a questa tecnologia. Questi significati si collegano a specifici immaginari sociotecnici geograficamente situati, ad ampi discorsi sociali riguardo l’innovazione tecnologica, e a diverse visioni riguardo le pratiche che possono beneficiare dell’implementazione di queste interfacce. / Devices that provide tactile feedback, called haptic interfaces, are spreading in various contexts such as tele-robotics, prosthetics, videogames, mobile communication, and arts. These technologies are allowing engineers to accomplish something never done before: the digitization of touch (which can now be stored and mediatized). This dissertation aims to deconstruct the digitized touch as a socially constructed technological product, emerging from a system of interrelated practices enacted by actors performing in disparate fields which revolve around the community of haptics engineers. Using a grounded-theory inspired approach, qualitative data were collected through interviews in a multi-sited ethnographic field consisting in European laboratories and international conferences, where knowledge about touch is collectively created and shared. Two theoretical-methodological frameworks have been taken into consideration: the tradition of Science and Technology Studies (STS) has been chosen as the main methodological guide; moreover, the interlacements between social practices and technology have been deepened through the adoption of a practice-based perspective proposed by different approaches in social sciences gathered under the umbrella term ‘practice theory’. In order to grasp the ongoing process of social construction and flexibility that characterize digitized touch, the study focused on the absence of standardization involving both hardware and software aspects of this emerging technology. Furthermore, attention has been paid to the controversial and slippery distinction between ‘symbolic’ and ‘realistic’ tactile feedback which is used in engineers’ jargon. Finally, the different meanings or potentialities of use, which respondents attributed to this technology, have been analysed. These meanings are connected to geographically located socio-technical imaginaries, to broad social discourses about technological innovation, and to different visions regarding the practices that can benefit from the implementation of these interfaces.

The dissertation focuses on the authenticity of digitized books in the context of their life cycle (production, preservation, access). First the OIAS high-level conceptual framework for lifecycle management of digital documents maintained by organizations is introduced. Then the current situation of digitized books lifecycle management is described. This part is followed by an introducing to relevant conceptualizations of the authenticity of digital documents and these conceptualizations are analyzed and reviewed. Then framework for analysis of authenticity is established based on previous findings. This framework is then used to identify authenticity requirements for digitized books and to develop a domain-specific conceptualization of the authenticity of digitized books. This conceptualization deploys detailed analysis of risks threatening authenticity during lifecycle management of digitized books. The selected topics of this conceptualization are then the source for the next step, which is to develop a recommended practice for maintaining authenticity of digitized books. This practice is further specified for one partial solution to the problem of maintaining the authenticity of digital documents throughout their life cycle, which is a persistent identification system.

Digitization is a global phenomenon that has changed the everyday life, both workwise and privately. Digitization has become a central part in almost everything you do today. New effective methods to provide services have been created with the help of automatization, which has introduced the audit world to a transformation process. The work process has become more digital, which has led to a higher demand in expectations on the agencies.The purpose of this study is to describe and identify possible impacts that digitization might have on the auditing work practice and “the big four” competitiveness. The study will focus on two different perspectives, the agencies and the clients, where we will examine the general view on the digital services that are being offered and what pros or cons these services bring. In order to achieve the purpose of this study, every “big four” accounting firm and a couple of customers will be interviewed. After the interviews were completed, they were analyzed by applying relevant theories. The methodology of the study has a qualitative character with inductive character.The empirical findings of the study indicate that digitization has created a more effective work practice where you have more access to data. Digitization is necessary for the agencies if they want to maintain legitimacy and be able to compete with one another, because every customer has an expectation that the agencies will have developed digitized utilities to support their work process. Furthermore, the findings show that the human interaction has decreased because of digitization, since the work has become more independent with less requirements on communication.Finally, the study shows that all agencies are aware that digitization is the main force on their market and that huge investments are being made to follow the development and to compete for the customers. / Digitalisering är ett globalt fenomen som förändrat det vardagliga livet, både arbetsmässigt och privat. Digitaliseringen har blivit en central del i nästan allt man gör idag. Det har skapats nya effektiva metoder att leverera tjänster på med hjälp av automatisering, vilket har introducerat en omvandlingsprocess för revisionsvärlden. Arbetssättet har blivit mer digitalt och det har lett till att högre krav ställs på byråerna. Syftet med denna studie är att beskriva och identifiera eventuella effekter som digitaliseringen kan ha på revisionsarbetet och konkurrenskraften hos “the big four”. Studien kommer fokusera på två olika perspektiv, byråernas och klienternas, där vi kommer undersöka den generella uppfattningen av de digitala tjänsterna som erbjuds och vilka fördelar eller nackdelar dessa tjänster erbjuder. För att uppnå studiens syfte, kommer varje revisionsbyrå i “the big four” och ett antal kunder att intervjuas. Efter att intervjuerna genomfördes, har de analyserats med tillämpning av relevanta teorier. Studiens metod har en kvalitativ karaktär med en induktiv ansats. Studiens resultat tyder på att digitaliseringen har skapat ett mer effektivt arbetssätt där man har tillgång till mer data. Digitaliseringen är nödvändig för byråerna om de ska förbli legitima och kunna konkurrera med varandra, eftersom varje kund har en förväntan att de ska ha utvecklade digitala verktyg som ett stöd i arbetsprocesserna. Vidare visar resultatet att mänskliga interaktionen minskat på grund av digitaliseringen, då arbetet blivit mer självständigt med krav på mindre kommunikation. Slutligen visar studien på att samtliga byråer är medvetna om att digitaliseringen är den stora drivande utvecklingen på deras marknad och att det sker stora investeringar för att följa med i utvecklingen och kunna konkurrera om kunderna.

Disertace je zaměřena na kartografické kulturní dědictví. Zkoumá postupy a stav jeho zpracování i způsoby a nástroje pro zpřístupnění v paměťových institucích. Byly vytčeny dva hlavní cíle práce. Nejprve zpracovat teoretický model online zpřístupnění kartografického kulturního dědictví a ověřit jej na vzorku mapových sbírek. Dále na základě teoretického modelu vytvořit online nástroj pro zlepšení služeb mapových sbírek. K dosažení cíle byly použity kvalitativní výzkumné metody. Konkrétně se jednalo o dotazníkové šetření českých a zahraničních mapových sbírek a také o případové studie českých projektů zaměřených na zpracování a zpřístupnění kartografických památek. K naplnění cílů práce byly podle knihovnického referenčního modelu IFLA navrženy dílčí modely uživatelských úloh, jejichž cílem bylo najít, určit, vybrat, získat a prozkoumat dílo. Na jejich základě byla doporučena kritéria pro hodnocení uživatelských úloh. K ověření funkčnosti modelu došlo testováním 20 digitalizovaných mapových sbírek. Byl vytvořen webový nástroj Databáze digitalizovaných mapových sbírek pro zlepšení služeb mapových sbírek.

Das weite Feld der Digitalisierung findet in Deutschland unter dem Begriff "Industrie 4.0" erste Anwendungen in der Arbeitswelt. Die vorliegende Bachelorarbeit untersucht industrielle Assistenzsysteme. Diese können in ganz unterschiedler Art und Weise dem Mitarbeiter zur Verfügung gestellt werden. Unterstützung bei der Verrichtung von Arbeitsaufgaben ist das Ziel. Dabei können die Systeme als tragbare Kleinstcomputer am Körper eingesetzt werden, oder als umfassendes Verarbeitungssystem von Produktionsdaten im Unternehmen implementiert werden. Betrachtet werden zwei prägnante Beispiele aus diesem Bereich der Assistenz für den Mitarbeiter im produzierenden Unternehmen. Eine ständig wachsende Menge von Assistenzsystemen am Markt lässt sich bislang nur anhand von Werbung und Produktvorstellungen charakterisieren. Das Ziel dieser Arbeit ist es, die beiden Beispielsysteme nach Gesichtspunkten der Arbeitswissenschaft zu untersuchen. Tauglichkeit für das Tagesgeschäft, ergonomische und mitarbeiterfreundliche Bedienung werden betrachtet. In den theoretischen Grundlagen wird ein allgemeines Verständnis der Begriffe aus dem Bereich der Digitalisierung aufgebaut. Weiterhin wird ein Überblick über die verwendeten Beispielsysteme ausgehend von deren Produktvorstellungen gegeben. Diese Systeme werden mit qualitativen Forschungsmethoden durch einen Experten der Branche evaluiert. Kernaussagen aus verschiedenen Bereichen, wie beispielsweise Ergonomie und Einsetzbarkeit werden abgeleitet. / The broad field of digitalisation finds its first applications in the German working environment under the term "Industry 4.0". This bachelor thesis examines industrial assistance systems that can be made available to employees in many different ways, with the goal to support the performance of work tasks. The systems can be used as portable microcomputers on the body or implemented as a comprehensive processing system for company production data. The thesis examines two concise examples from this area of employee assistance in manufacturing companies. To date, a constantly growing number of assistance systems on the market can only be characterised by advertising and product concepts. The aim of this thesis is to analyize the two example systems from an ergonomics point of view as well as suitability for day-to-day business and employee-friendly operations. In the theoretical basics, a general understanding of terms from the field of digitalisation is developed. Furthermore, an overview of the example systems utilized is provided based on their product presentations. These systems are evaluated by an industry expert using qualitative research method to determine core statements from various areas, such as ergonomics and usability.

Type 2 diabetes is a chronic disease whose incidence has increased with more than 200% during the past 20 years. The increasing number of type 2 diabetes patients could result in more patients suffering from lower quality of life and life threatening complications. Furthermore, the growing need of care will increase the load on healthcare. To counteract this effect, digital tools could be used to put more care responsibility on the patient.  The aim of this project was to find and implement the relevant features for a digital type 2 diabetes tool for newly diagnosed patients. The final goal was to encourage self-care, reduce anxiety and thus improve quality of life, while decreasing the risk of complications. The research process of this project consisted of five phases: literature study (to find relevant features and their clinical evidence), interviews (to find the desires of patients and practitioners), data analysis (to prioritise features), development of the features and evaluation of the tool.  The results showed that important features were documentation of blood glucose measurements, patient education, data transfer, communication and care plan overview, but even more importantwas the possibility to individualise the tool for different patients. The evaluation indicated that a clear care plan overview that was easy to understand could help the patient prioritise care activities. Furthermore, patients could be encouraged by reminders, seeing improvements and having continuous communication with healthcare. It was found that for positive clinical outcomes, high usability is essential. To reach patient acceptance the tool must be relevant and easy to use. It must also give valuable output, such as decision support for self-care or new knowledge. To reach practitioner acceptance the tool should be based on evidence based methods and integrate well with existing systems.  Finally it was concluded that the knowledge and technology needed to build a successful tool is already present, they only need to be put together and formulated in a way which is understandable and useful for both patients, caregivers and developers. / Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom vars incidens har ökat med mer än 200% de senaste 20 åren. Det stigande antalet patienter med diabetes typ 2 kan leda till att fler patienter blir lidande av lägre livskvalitet och livshotande komplikationer. Dessutom ökar det stigande vårdbehovet belastningen på vården. För att motverka denna effekt kan digitala verktyg utvecklas så att mer ansvar kan läggas på patienten. Syftet med detta projekt var att hitta och implementera relevanta funktioner för ett digitalt verktyg för nydiagnostiserade patienter med diabetes typ 2. Målet var att uppmuntra egenvård, minska oro och därmed öka livskvaliteten samt minska risken för komplikationer. Projektets forskningsprocess bestod av fem faser: litteraturstudie (finna relevanta funktioner och deras evidens), intervjuer (kartlägga krav från patienter och vårdgivare), dataanalys (prioritera funktioner), utveckling av funktioner i HOPE platform och slutligen utvärdering av verktyget i HOPE platform. Resultaten visade att dokumentation av blodglukosmätningar, patientutbildning, dataöverföring, kommunikation och vårdplansöversikt var viktiga funktioner, men ännu viktigare var möjligheten att individanpassa verktyget för varje patient. Utvärderingen indikerade att en tydlig vårdplansöversikt som är enkel att förstå hjälper patienten att prioritera de viktigaste vårdaktiviteterna. Vidare kan patienter motiveras av påminnelser, att se förbättring och att ha kontinuerlig kontakt med vården. Det konstaterades att hög användbarhet är nödvändig för att uppnå positiva kliniska effekter. För att nå acceptans hos patienterna måste verktyget vara relevant, enkelt att använda och ge något värdefull tillbaka, så som beslutsstöd för egenvård eller ny kunskap. För att nå acceptans hos vårdgivarna bör verktyget baseras på evidensbaserade metoder och vara kompatibelt med nuvarande system. Slutligen drogs slutsatsen att kunskapen och tekniken för att skapa ett lyckat verktyg redan finns, men att kraven måste sammanställas och formuleras på ett sätt som är förståeligt och användbart för både patienter, vårdgivare och utvecklare.

En digital arbetsplats har blivit allt vanligare och många företag ger nu anställda möjligheten att arbeta hemifrån, antingen heltid eller deltid. Den snabba ökningen av arbete hemifrån har väckt frågor om hur produktiva anställda är när de arbetar hemifrån jämfört med på kontoret. Företag försöker utveckla strategier för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att undersöka de faktorer som påverkar anställdas produktivitet med hjälp av följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar produktiviteten på en digital arbetsplats? För att kunna besvara forskningsfrågan genomfördes en kvantitativ studie hos elva olika svenskt företag där anställda erbjuds möjlighet att arbeta hemifrån. Genom att samla in data från deltagarna kunde univariata och bivariata analyser genomföras för att identifiera samband mellan olika faktorer och produktiviteten. Resultaten av studien visade att det finns fyra identifierade samband som påverkar produktiviteten vid arbete hemifrån. Dessa samband kategoriseras in i två huvudkategorier: arbetsmiljö och kommunikation. Inom arbetsmiljön identifierades faktorer som tillgång till lämplig teknik och ergonomiska arbetsplatser som är viktiga för att öka produktiviteten. Inom kommunikation framkom betydelsen av tydlig och effektiv kommunikation mellan anställda och ledningen för att upprätthålla produktiviteten på en digital arbetsplats. Genom att förstå dessa faktorer kan företag utveckla strategier för att kunna skapa en effektiv digital arbetsplats. Denna forskning bidrar till kunskapen om produktivitet vid arbete hemifrån och hjälper organisationer att förbättra sin arbetsmiljö vid arbete hemifrån. Ytterligare forskning kan fördjupa förståelsen av de olika faktorerna och identifiera åtgärder för att förbättra produktiviteten på en digital arbetsplats. / A digital workplace has become increasingly common, and many companies are now offering their employees the opportunity to work from home either full-time or part-time. The rapid rise of working from home has raised questions about the productivity of employees when working from home compared to working in the office. Companies are trying to develop strategies to adapt to this new way of working. The purpose of this study is to examine the factors that affect employee productivity based on the following research question: What factors influence productivity in a digital workplace? To answer the research question, a quantitative study was conducted in eleven different Swedish companies where employees are offered the option to work from home. By collecting data from the participants, univariate and bivariate analyzes were conducted to determine correlations between different factors and productivity. The results of the study revealed four identified correlations that influence productivity when working from home. These correlations are categorized into two main categories: workspace environment and communication. Within the workspace environment, factors such as access to appropriate technology and ergonomic workspaces were identified as important for increasing productivity. Within communication, the importance of clear and effective communication between employees and management was revealed to maintain productivity in a digital workplace. By understanding these factors, companies can develop strategies to create an efficient digital workplace. This study contributes to the knowledge of productivity when working from home and helps organizations improve their workspace environment for working from home. Further research can deepen the understanding of the different factors and identify measures to increase productivity in a digital workplace.