No description available.

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet är dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en språklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva länge kämpat för att få teckenspråket erkänt som språk, undervisning på teckenspråk och rätt till fri tolkservice. I och med att detta erkänts som rättigheter har Sverige länge ansetts ligga i spetsen gällande dövas rättigheter. Samtidigt opereras så gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud. Med anledning av cochleaimplantatets utbredning har jag valt att analysera tre medicinska dokuments framställning av cochleaimplantat och dövhet med hjälp av teman hämtade från Foucault, Faircloughs kritiska diskursanalys och Boréus begrepp om diskursiv diskriminering och social praktik. Jag har utgått från att diskriminering av dövas kulturella perspektiv förekommer i dessa dokument och har därför haft som ambition att undersöka hur. Mitt syfte har varit tvådelat, då jag dels valt att undersöka hur diskursen växt fram genom en grundlig litteraturgenomgång, och dels hur den kommer till uttryck i tre samtida medicinska dokument. I litteraturgenomgången går jag igenom dövas historia och tidigare forskning om diskursiv diskriminering av döva. Jag går också igenom bakgrunden till cochleaimplantatets utbredning och olika sätt att se på det. Jag har analyserat tre texter, varav en kan sägas vara riktad internt inom det medicinska fältet och två även till en bredare publik av lekmän. I alla tre texterna beskrivs dövhet som "funktionsnedsättning" och sammankopplas med sämre "livskvalitet", "lidande" och sämre "språkförståelse". Cochleaimplantatet framställs som en väg till bättre livskvalitet och språkförståelse. Däremot skiljer sig texterna åt i synen på teckenspråk. I en av texterna som riktar sig till en publik utanför den medicinska expertisen presenteras teckenspråk som en "rättighet", medan det i texten som är riktad mer internt presenteras som något en person är "beroende" av. Mina generella slutsatser är att de ideologiska, sociala och politiska konsekvenserna av diskursen om cochleaimplantat är att reproduceringen av dövkultur försvåras, handikappstämpeln uppmuntras och risken för att hamna mellan två kulturer ökar.

Abstract This study will look at the gipsy’s people’s thoughts about their experience in the Swedish school. I have experience about the gipsy people from my home country Yugoslavia. In most cases, the gipsy people had a hard time and problems to be a part of the society, for example to get a job or finish the elementary school. I’m now living In Sweden and a lot of times I have wonder about gipsy’s situation in our country. Questions like, what is there experience about the Swedish school system? Is there a different if you compare the situation with former days? Is there a different between boys and girls? This is also questions that are in focus in this study. After the literature study, where I collected information about gypsies and their situation in Sweden, I did some interviews over telephone. The questions were about their experience about their situation during their time in school. During the study I have met people who were positive when I asked them about their situation. Other people were worried about my questions and some of them didn’t attend in the study. Maybe this can sees as a natural reaction when this ethnics group had a problematic time in the Swedish history, but maybe why many people today don’t trust people who are working in school or other part of the public sector. The result of this study is that changes have been positive for the gipsy people. Now days don’t feel that school is a place for alienation and discrimination. One successful reason is that the contact between the school and home is much better. The study has also looked at how the school working with questions about gender. The result is that there never has been a different in the way how personal working with girls and boys in school. In spite of everything there is a lot more work to do in the Swedish school. This is a work that is covering personal, parents but also students. One thing who is missing now days is more teachers who can educate children and youth in the gipsy language. It’s also a problem that there are few antitypes in school, not only for the gipsyes as an ethnics group, but also for other minority groups.

No description available.

According to the national legislation concerning discrimination within labour law, it is prohibited to discriminate on the grounds of sex, ethnic belonging, religion or other religious belief, functional disability, sexual nature and part-time work or time-limited employment. The EC-law goes further and also prohibits discrimination on the ground of age. According to an EC-directive the member states must incorporate a national provision against age discrimination by the 2nd of December 2006 and the Swedish legislator is now in the progress to implement this into Swedish law. Even though national legislation does not contain any provision on the area, the EC-law directive has a certain influence at national law. Measures that are in breach of the purpose of the directive can for example not be taken. When the time for implementation has expired, the directive has direct effect and can be referred to within the member states. Until now there has only been one case in the EC-law concerning age discrimination and it will be analysed in the essay. Discrimination is a subject that most people have an opinion about. Therefore, in one section of the essay different parties’ opinions in the subject matter is being examined. In order to do so I implemented interviews with persons who represents the employers respectively the employees’ side. These interviews showed that the opinions often were similar irrespective of what side the person represented. The final report from the Swedish committee of discrimination is naturally being analysed. This final report, which is a part of the law-making process, has now been referred for consideration in order to let authorities, organisations and municipalities make there comments. / Enligt nationell arbetsrättslig diskrimineringslagstiftning är det förbjudet att diskriminera p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och deltidsarbete eller tidsbegränsad anställning. EG-rätten går längre och förbjuder även diskriminering som grundar sig på ålder. Enligt arbetslivsdirektivet ska medlemsstaterna bl.a. införa diskrimineringsgrunden ålder i sina nationella lagstiftningar senast den 2 december 2006 och det svenska lagstiftningsarbetet pågår således i nuläget. Även om nationell rätt ännu inte innehåller någon lagreglering mot åldersdiskriminering, kan arbetslivsdirektivet redan nu ha viss inverkan på nationell rätt. Åtgärder som strider mot direktivets syfte får bl.a. inte vidtagas, vilket stadgades i det första och för närvarande enda rättsfallet inom EG-rätten som avgjorts inom åldersdiskriminering. Domstolen uttalade att det strider mot EG-rätten att, under tiden för implementering av arbetslivsdirektivet, vidta åtgärder som kraftigt äventyrar resultatet som föreskrivs i direktivet. Exempel på åtgärder som allvarligt äventyrar direktivets resultat är att införa inskränkande bestämmelser avseende ålder i nationell lagstiftning under tiden för implementering av direktivet. Direktivet har således redan innan det införlivas viss effekt på hur nationell rätt utformas och sätter dessutom gränser för vilka nationella bestämmelser som får införas. Eftersom det endast finns ett rättfall på området, är rättpraxis ännu inte tillfredställande och således kan inte mycket vägledning erhållas. Det är därför svårt att avgöra hur bred tillämpning begreppet åtgärder får, utan varje situation bör sannolikt bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Diskriminering är ett ämne som de flesta människor har en åsikt om. Jag valde därför att i ett av avsnitten, genom intervjuer med personer från arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan, redogöra för olika parters synvinklar på ålder och rekrytering samt en eventuell lag. På detta sätt uppmärksammade jag att åsikterna på ett flertal punkter var väldigt lika oavsett vilken sida personen representerade. En genomgående åsikt var t.ex. att en äldre person hellre anställs då det är fråga om en chefsposition eller annan ledande befattning. Många av de förutfattade meningar om hur en person i en viss ålder är, var också väldigt lika. Äldre arbetstagare uppfattas t.ex. ofta som mindre flexibla och mer sjuka medan yngre förmågor anses vara mer förändringsbenägna och ha större vilja att komma någon vart. Det verkar dock som om allt mindre fokus läggs på ålder vid rekrytering och att de förutfattade meningarna minskar. Trots detta trodde de flesta av intervjupersonerna att en lag mot åldersdiskriminering skulle vara negativ och resultera i att större fokus läggs på ålder, vilket kan innebära att personer i en viss ålder ses som en svag grupp som behöver skydd. De flesta trodde även att en lag skulle vara lätt att kringgå. Diskrimineringskommitténs slutbetänkande om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning tas självfallet även upp och analyseras. Detta slutbetänkande är en del av lagstiftningsprocessen som pågår, och är nu skickat på remiss för att berörda myndigheter, organisationer och kommuner ska få yttra sig. Det faktum att det nationella lagstiftningsarbetet idag inte har kommit längre än halvvägs, tyder på att en lag inte kommer hinna siftas innan tiden för implementering går ut. Detta innebär dock inte att arbetslivsdirektivet förlorar sin kraft. EG-rättsfall har tidigare fastslagit att ett direktiv har direkt effekt efter det att tiden för implementering har gått ut, vilket resulterar i att arbetsdirektivet ändå kan bli tillämpligt i förhållandet mellan enskilda personer och staten.

No description available.

No description available.

Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman. Informanterna visade sig ha olika upplevelser av diskriminering och att dessa hade påverkat deras arbetssituation på olika sätt. Olika strategier för hur de hanterade svårigheter kom fram. En del hade gått mycket långt för att anpassa sig. Vissa hade bytt arbete och blivit egenföretagare. Andra tyckte att det hade blivit bättre med åren. Slutsatsen var att en svensk högskoleutbildning minskar upplevelsen av diskriminering, men tar inte bort den helt.

No description available.

Allt fler ungdomar med utländsk bakgrund blir idag föremål för insatser av socialtjänsten. Socialtjänsten är samtidigt en av de myndigheter som har en central roll i att integrera och erbjuda hjälp till utsatta ungdomar med utländsk bakgrund till samhället. Medborgarkontoret är även en instans som många människor med utländsk bakgrund kommer i kontakt med. Studier och undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund upplever diskriminering, misstänksamhet och misstro gentemot socialtjänsten och andra instanser i det svenska samhället. Denna studies syfte ämnar därför att undersöka hur myndigheter som socialtjänsten bemöter och förhåller sig till ungdomar med utländsk bakgrund, samt hur integrationsarbetet fungerar. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fem socialsekreterare samt två anställda på ett medborgarkontor i tre av Stockholms förorter har intervjuats. Studien har undersökt dessa personers erfarenheter och syn på att arbeta med ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet visar att institutionell och strukturell diskriminering utifrån etnicitet och kultur anses vara ett av de största hindren för människor med utländsk bakgrund att integreras i samhället. Det saknas även kunskap om ungdomars livssituation hos socialarbetarna som kan påverka arbetssättet. Ett förändringsarbete är nödvändigt och både ett anti-rasistiskt, anti-förtryckande socialt arbete samt utökad kunskap och ett arbete utifrån ett ungdomsperspektiv bör vara en utgångspunkt.