Invandrarkvinnor har haft störst svårigheter att integreras på den svenska arbetsmarknaden och är därför arbetslösa i större utsträckning än jämförbara grupper. Den här studien syftar till att undersöka hur invandrarkvinnor upplever sina möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt att undersöka vilka eventuella hinder och speciella förutsättningar i etableringsprocessen som dem upplever. Som en del av detta undersöker vi hur invandrarkvinnor upplever att myndigheterna hjälpt dem att integreras i arbetslivet. Studien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med invandrarkvinnor från mellanöstern. Studien utgår från ett intersektionalitetsperspektiv för att förklara kvinnornas situation samt för att få en förståelse för vilka aspekter som påverkar deras etableringsprocess in på arbetsmarknaden. Resultatet visar att invandrarkvinnor upplever att de befinner sig i en svår situation på grund av att de saknar utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och lämplig kulturell kompetens. En viktig bakomliggande faktor är att kvinnorna är uppfostrade i hemländer med starka patriarkala strukturer vilket medför att de är djupt präglade av en traditionell kvinnoroll. Resultaten visar vidare att kvinnorna upplever att de särbehandlas på grund av att de avviker från rådande normer i det svenska samhället vilket gör att de exkluderas och diskrimineras på arbetsmarknaden. Slutligen indikerar resultaten att Arbetsförmedlingen inte har tillräckliga resurser för att ge stöd till invandrarkvinnor i en effektiv etablering på arbetsmarknaden vilket bidrar till att de drabbas av segregation och exkludering.

No description available.

Denna uppsats handlar om instruktioner till diskriminering vid rekryteringsprocesser. Syftet har varit att undersöka hur personer som arbetar inom bemannings-/rekryteringsföretag upplever instruktioner av uppdragsgivare när det gäller rekrytering i förhållande till diskrimineringslagen. Den diskrimineringsgrund som framför allt har undersökts är etnicitet, men även ålder och kön. Studien har även syftat till att relatera empirin till den mångfaldsorganisatoriska teorin Diversity Management samt genusteorin Homosocialitet. Uppsatsen har utförts genom en kvalitativ metodansats där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Empirin har sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet visade att det förekommer instruktioner till diskriminering vid rekryteringssituationer, framför allt genom exempelvis det svenska språkkravet. Vidare finns det indikationer som visar på att ett företags storlek påverkar om instruktioner till diskriminering förekommer. Avslutningsvis visar resultatet på att respondenterna upplever att ett flertal organisationer har ett mångfaldsperspektiv när de initierar en rekryteringsprocess. Detta är emellertid inget som utövas praktiskt enligt respondenterna, utan organisationer anställer oftast utifrån andra kriterier.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur bemanningsföretag i Sverige aktivt arbetar för att undvika diskriminering i rekryteringsprocessen av bemanningspersonal. Kön, etnicitet och ålder har visats vara de vanligast förekommande grunderna för diskriminering i rekryteringssammanhang. En kvalitativ metod användes och materialet samlades in via semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna baserades på en pilottestad intervjuguide. Ett målinriktat urval applicerades och det slutgiltiga urvalet bestod av tio respondenter (N=10), fem kvinnliga och fem manliga, från tio olika bemanningsföretag runt om i Sverige. Vid analys av det insamlade materialet tillämpades en tematisk analys. Resultatet visade att den egna rekryteringsprocessen ansågs neutral, men att diskriminering kunde förekomma hos kundföretaget. Studien resulterade i att risk för omedveten diskriminering förekom i rekryteringsprocessen och att få åtgärder medvetet genomfördes hos bemanningsföretagen för att undvika diskriminering i rekryteringsprocessen. Samtliga respondenter visade tecken på blindspot bias och studien mynnade ut i att så länge människor är involverade i rekryteringsprocessen kommer den troligtvis inte vara helt neutral.

Bakgrund Blodburen smitta återfinns oftast på vårdavdelningar som sekundärdiagnos hos patienter. Vårdpersonal innehar inte alltid all information om smittan, och kan ibland även ha förutfattade meningar om den. Interaktioner mellan vårdpersonal och patienter är av betydelse för omvårdnadens kvalitet och utformning, men patienter med blodburen smitta blir ofta bemötta med fördomsfulla attityder i form av stigmatisering eller diskriminering. Syfte Arbetets syfte var att beskriva hur interaktion mellan vårdpersonal och patienter på vårdavdelning påverkas vid kännedom av blodburen smitta som sekundärdiagnos. Metod Allmän litteraturöversikt. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Efter en kvalitetsgranskning inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar som redovisas i en matris. Resultat I arbetet identifierades fyra huvudteman; kunskap och utbildning, ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering, som alla var betydande för vårdpersonalens interaktioner med patienter då blodburen smitta återfanns som sekundärdiagnos. Slutsats Kunskapsbrist leder till ovilja att vårda, stigmatisering, och diskriminering. Interaktioner förbättras främst av kunskap och medvetenhet om egna attityder samt kompetens att kunna söka pålitlig information.

No description available.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta. Det kom många kvinnor på eget initiativ men i huvudsak kom de tillsammans med sina män. Ordet invandrarkvinna fylls med stereotyper konstruerade av samhället. Ofta benämner man invandrarkvinnor oberoende av bakgrund och erfarenhet till den anonyma ”invandrarkvinnan”, tyngd av sina traditioner och kvinnoroller, med stora familjer och förtryckande män, låg eller ingen utbildning och utan arbetslivserfarenhet. Den muslimska kvinnans svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är ett problem som förknippas med många olika orsaker. Det kan bero på allt från kulturkrockar till språkproblem, religiösa och kulturella traditioner, som har försvårat invandrarnas anpassning och integrering i samhället och deras inträde på arbetsmarknaden. Kvinnornas arbetslöshet kan bero på ren diskriminering på arbetsmarknaden, men även på den traditionella synen på kvinnor och förvärvsarbeten inom kvinnornas kultur. Högutbildade muslimska kvinnor har en sämre position på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige. Detta resulterar i att det främst är högre positioner på arbetsmarknaden, som är svåra att nå för dessa kvinnor. De som arbetar, verkar oftast inom de tyngsta och sämst betalda yrkena, nämligen städbranschen och vården. De här kvinnorna diskrimineras både som invandrare och som kvinnor, samtidigt som de utsätts för traditionella och mansdominerade värderingar och påtryckningar från den inhemska gruppen, eller familjen. Många av dessa individer i Sverige hamnar i samma situation: de utgör den lägsta sociala gruppen i samhället. / This is a study about muslim women´s entry into the Swedish labour market.