Internationell migration har ökat stadigt under de senaste decennierna och integrationen av migranter på arbetsmarknaden har blivit en utmaning för många länder. Tidigare litteratur har funnit att invandrare, särskilt icke-europeiska invandrare, missgynnas på arbetsmarknaden och att graden av denna nackdel varierar mellan ansökningar om jobb och att bli kallad tillintervju. Ett problem inom forskningen på detta område är bristen på empiriska metoder som kan urskilja skillnader mellan olika förklaringsmodeller. Vår uppsats syftar till att undersöka diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen genomförs med hjälp av fyra fiktiva karaktärer som har olika nationaliteter och som skickar ansökningar till arbetsgivare via LinkedIn. Resultaten stödjer både statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorier och syftar till att ta tag i den ofullständiga information som statistisk diskriminering grundar sig på samt den fientlighet som preferensbaserad diskriminering bygger på.

Polisvåld mot afroamerikaner är ett stort problem i USA. Våldet är ett tydligt rasistiskt uttryckgentemot en specifik grupp i samhället som utsätts oproportionerligt, vilket innebär att derasrättigheter inskränks. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som ligger till grund förpolisvåldet mot afroamerikaner i USA samt hur våldet påverkar deras rättigheter. Fokus i dennastudie ligger på två teorier som hävdar att det är olika psykologiska och politiska faktorer, samtrasistiska strukturer som ligger till grund för polisvåldet.Polisvåld är ingenting som endast påverkar enstaka individer, utan har en indirekt/direkt påverkanpå alla afroamerikaner. Detta innebär att även de personer som inte utsätts för fysiskt våld kanpåverkas på ett psykiskt sätt, vilket har en stor påverkan på hälsan.

No description available.

The purpose of this degree project is to examine, gain a deeper understanding of and describe thefactors that contributed to a successful adaptation to the Swedish labor market for immigrant graduatesfrom the Middle East. We have used a qualitative data collection method and nine immigratedgraduates from the Middle East have been interviewed. Of these, five were male and four were female.The questions answered in our study are: "What significance have immigrant backgrounds had on theiradaptation to the Swedish labor market?" And "what role have social institutions in the individual'svicinity played for the individual's adaptation to the Swedish labor market?". The theoretical point ofdeparture used is a conceptual device based on Bourdieu's thoughts. The result of this study shows thatmost of the interviewees have experienced a successful adaptation to the Swedish labor market. Theresult shows that what matters to the individual's adaptation is on the one hand individual factors, onthe other hand, social institutions. Interviewees' social and cultural capital, both from home and inSweden, as well as their habitus in terms of adaptability, willingness to take another job, and selfconfidence and goal awareness have contributed to their adaptation to the Swedish labor market.Societal institutions such as the Employment Service and municipalities have also played an importantrole by filling in where individuals' equity has been insufficient. The conclusion of this study is thatindividual factors and social institutions have contributed to a successful adaptation to the Swedishlabor market. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka, få en djupare förståelse för och beskriva vilkafaktorer som bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden för invandradeakademiker från Mellanöstern. Vi har använt oss utav en kvalitativ datainsamlingsmetod och nioimmigrerade akademiker från Mellanöstern har intervjuats. Av dessa, var fem män och fyra kvinnor.De frågeställningar som besvaras i vår studie är: ” Vilken betydelse har invandrade akademikersbakgrund haft på deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden?” samt ”vilken roll harsamhälleliga inrättningar i individernas närhet spelat för individernas anpassning till den svenskaarbetsmarknaden?”. Den teoretiska utgångspunkten som använts är en begreppsapparat baserad påBourdieus tankar. Resultatet av denna studie visar att de flesta av intervjupersonerna har upplevt enlyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Det som har haft betydelse för individernasanpassning är å ena sidan individfaktorer, å andra sidan samhälleliga inrättningar. Intervjupersonernassociala och kulturella kapital, både från hemlandet och i Sverige, samt deras habitus i form avanpassningsbarhet, villighet att ta ett annat arbete, samt självförtroende och målmedvetenhet harbidragit till deras anpassning till den svenska arbetsmarknaden. Samhälleliga inrättningar såsomArbetsförmedlingen och kommuner har också spelat en viktig roll genom att fylla upp där individernasegna kapital inte räckt till. Slutsatsen av denna studie är således att individfaktorer och samhälleligainrättningar har bidragit till en lyckad anpassning till den svenska arbetsmarknaden.

No description available.

På svensk arbetsmarknad förekommer diskriminering i olika form. Studiens problemformulering grundar sig i den strukturella diskriminering av individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som uppmärksammats i media vid antagning till värnplikten. Diskrimineringsombudsmannen har i en tillsyn undersökt och kommit fram till att Plikt- och prövningsverket samt Försvarsmakten diskriminerat personer med ADHD och/eller autismdiagnos. Syftet med studien är att undersöka hur attityder och rutiner gentemot individer med dessa diagnoser ter sig inom Försvarsmakten, samt att åskådliggöra hur normer och värderingar som anses viktiga för organisationen ser ut. Studien utgår ifrån ett teoretiskt ramverk baserat på institutionell och nyinstitutionell teori, för att sätta studiens resultat i perspektiv och söka svar på frågeställningarna. Detta görs genom att genom tematisk textanalys studera dokument från Försvarsmakten samt de tillsynsbeslut som Diskrimineringsombudsmannen utkommit med. Resultatet visar på att det finns en idealbild av hur en soldat ska vara och att denna används vid urvalet till värnplikten. Det är dock oklart vilken vetenskaplig grund detta vilar på och de risker med att anställa individer med ADHD/autism som Försvarsmakten säger finns kan inte motiveras. I stället skymtar en ovilja till att ta ett eventuellt ökat arbetsgivaransvar som skulle kunna komma med en funktionsnedsatt anställd.

Bakgrund: Män är underrepresenterade inom sjuksköterskeprofessionen. Orsakerna till detta är många, men bland dem ses yrkets historiska koppling till professionen som övervägande kvinnlig och fördomar gentemot män som trots den kvinnliga majoriteten väljer yrket. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att studera till och arbeta som manlig sjuksköterska inom hälso- och sjukvård.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på 12 studier med kvalitativ design som granskades med SBU’s granskningsmall och analyserades enligt Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; att möta reaktioner och förväntningar, frustration vid begränsning av omvårdnadsmoment, samt behovet av att hantera utanförskap. Huvudkategorierna delades upp i underkategorier; fördomar och reaktioner mot yrkesval, hinder relaterade till arbetsgivarens förväntningar, misstolkning av intentioner, förväntningar av fysisk insats, känslomässig distansering samt förebilder och dess betydelser.  Slutsats: Sjuksköterskeyrket är fortsatt kvinnodominerat. Fördomar och stereotyper ses som bidragande orsaker till svårigheter att få in fler män till yrket. Upplevelser av yrket och utbildningen tyder på att den manliga sjuksköterskan och manliga sjuksköterskestudenter upplever fördomar gällande deras yrkesval då yrket historiskt varit ett kvinnligt yrke. De upplevde en generell oro gentemot hur patienter skulle tolka dem och att deras kön skulle ligga till grund för sexuella baktankar med beröring, och mötte misstankar med att känslomässigt distansera sig och undvika beröring. Utanförskapet de upplevde på grund av sin minoritet beskrevs bearbetas med manliga sjuksköterskor som förebilder, och dessa beskrevs som viktiga för att finna ro i rollen som manlig sjuksköterska.

Bakgrund:  Personer som lever med HIV kan möta många olika utmaningar utöver sjukdomen. Dessa personer möter fördomar, negativa beteenden, stigmatisering och diskriminering i olika sammanhang. Hälsosjukvården bör behandla dessa personer på lika villkor som alla andra men i nuläget uppfyller inte sjukvården dessa villkor.  Syfte: Att beskriva hur personer som lever med HIV upplever att bli vårdade inom hälso- och sjukvården.   Metod: Metoden som valdes för denna studie var en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats från artiklar med kvalitativ metod. Denna allmänna litteraturöversikt har inspirerats av Fribergs analysmetod. Datainsamlingen gjordes genom CINAHL och PubMed för att hitta vetenskapliga artiklar för denna studie. Däremot ingick endast artiklar från CINAHL i resultatet. Syftet var att utveckla en förståelse för hur människor som lever med HIV tas hand om inom hälso- och sjukvården och vad patienter upplever.   Resultat: Efter analysprocessen uppkom tre kategorier i resultatet. Första kategori var att uppleva diskriminering, den andra kategori var att uppleva bristande kunskap och den tredje var brist i sekretess.   Slutsats: Personer som lever med HIV upplever fördomar, stereotyper diskriminering från hälso-och sjukvården. Detta resulterade i att personer som lever med HIV vårdas med okunskap samt en rådande brist på sekretess. Denna studie är värdefull för vidare forskning i denna områden för att dessa personer skall få bästa möjliga vård från hälso-och sjukvården.

Förekomsten av diskriminering av romer har påvisats i tidigare studier och rapporter från Diskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie är att beskriva och förstå romers upplevelse av diskriminering. Frågeställningarna som lyfts är om romer upplever sig vara diskriminerade och på vilket sätt, hur man möter de fördomar man som grupp utsätts för och vad anser de kan identifieras som orsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrån kvalitativ metod, genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på perspektiv gällande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhälleliga strukturer som påverkar fördomar och diskriminering. Studien visar på att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsområden, och de beskriver detta som en del i deras vardag. Orsakerna bottnar i, som de ser, att de fördomar samhället haft i historien lever kvar. De påvisar också att detta orsakat en känsla av att man som individ tillhörande den romska gruppen har ett lägre värde i jämförelse med majoritetssamhället. För att bryta dessa fördomar ser respondenterna att det behövs arbete från två håll, både från majoritetssamhället och romerna där begrepp som trygghet och information är väsentliga. / The existence of discrimination against the Roma has been demonstrated in previous studies and inreports from Diskrimineringsombudsmannen. The purpose of this study is to describe and understand Romaexperience of discrimination. The issues raised are if Roma perceive them to be discriminated and in what way, how they face the prejudices they as a group are exposed to and what they consider to be identified as the cause of discrimination. The empirical part of the study has been carried out using qualitative methodology, through interviews with Roma respondents. The theoretical approach is based on perspective regarding discrimination, stigma and exclusion in order to describe the social structures thatinfluence prejudice and discrimination. The study shows that the Roma in the survey feel they are discriminated in many areas of life, and they describe it as part of their everyday life. The reasons stem from, as they see, that historical prejudice in society remains. They demonstrate also that this causes a feeling that they as individuals belonging to the Roma community have a lower value in comparison with the majority society. To break these prejudices respondents see the need to work on two fronts, both from the majority society and the Roma, where concepts such as feeling of security and information are essential.

The power of news media to shape public opinion has been widely researched and acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis investigates how Spanish news media frame Spain’s most numerous minority of non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online newspapers, El País and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012. Our results show that the newspapers produce a negative image of the Moroccan minority, mainly by associating Moroccans with crime and violence, which, to a certain extent, also applies to other minority groups in Spain. This conclusion shows that today, prominent European newspapers mediate a discriminative image of Moroccans and other ethnic minorities, although more through a subtle negative associative pattern than through the use of depreciatory terms or words.