På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna. Vi har funnit att man gör en avkastning på att utbilda sig samt att det finns påtagliga skillnader mellan män och kvinnor både inom den mans- och den kvinnodominerade utbildningen.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är:   Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut?   Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver?   Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys. Studien visar att båda skolorna har en god beredskap för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Den ena skolan uppfyller samtliga rekommendationer på planens utformning medan den andra skolan brister i beskrivningen av hur man arbetar praktiskt med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.     Emellertid har Skolverket i en stor studie skaffat sig kunskap om att flera insatser som görs på skolorna för att motverka mobbning har liten eller ingen effekt och i vissa fall till och med ökar förekomsten av mobbning. Inslag av sådana insatser förekommer på båda skolorna. [1] Lagar, förordningar och ansvariga myndigheters rekommendationer.

Studien handlar om i vilken omfattning eleverna känner sig delaktiga i skolanslikabehandlingsarbete samt i vilken omfattning eleverna upplever förekomsten avdiskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Syftet är attkartlägga elevernas uppfattning om skolans likabehandlingsarbete samt förekomstenav kränkande behandling i skolans olika miljöer. Vi har valt ett kvantitativtangreppssätt då vi genomfört en enkätstudie som lämnats ut till totalt 101 elever iårskurs fem. Resultatet visar att många elever inte känner tillit till alla vuxna i skolan.Mer än hälften av eleverna känner inte till likabehandlingsplanen och nästan allaelever upplever att de inte har fått varit delaktiga i likabehandlingsarbetet. Elevernaefterfrågar mer stöd från de vuxna genom en större vuxennärvaro då de serkränkande behandling som ett problem i skolan. Detta tyder på att skolorna behöverutveckla sitt likabehandlingsarbete för att alla elever ska känna sig delaktiga i arbetetmed likabehandling samt känna trygghet i skolan. / The study deals with the extent to which students feel part of the school's equalitywork, and the extent to which students perceive the existence of discrimination ,harassment and offensive behavior in school. The aim is to identify students'perception of the school's equality work and the incidence of harassment in schoolenvironments. We have chosen a quantitative approach when we conducted aquestionnaire survey given out to a total of 101 students in fifth grade. The resultsshow that many students don’t have trust in all adults in school. More than half of thestudents are not aware of the equality plan and almost all students feel that they havenot been involved in the school’s equality work. Students are requesting moresupport from the adults by a larger adult presence because they see abusive behavioras a problem in school. This suggests that school’s need to develop their equality workfor all students to feel part of the work on equality and feel safe in school.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden? Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden. Intervjumaterialet har analyserats genom en kvalitativ narrativ analysmetod. Resultatet visar att många ungdomar upplever strukturella hinder för inkludering i det svenska samhället. Ungdomarna menar att de inte ska fastna i offerrollen utan måste själva bli aktiva i att hitta vägar ut ur diskriminering och marginalisering. Ungdomarna beskriver att det är viktigt att de kämpar för att ta sig ut ur marginalisering och de marginaliserade områdena. / <p>2015-06-30</p>

Syftet med denna studie är att utifrån DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus läggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som används för att förebygga, främja och åtgärda arbetet i verksamheterna. För att få svar på studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger använts. Detta för att på djupet få en förståelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frågeställningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrån studiens valda teoretiska ramverk, gällande styrdokument och tidigare forskning. Vi har i vår analys sökt efter upprepade mönster i empirin för att kunna tolka in dessa i vårt arbete. I vårt resultat av studien kan vi se att tillfrågade pedagoger önskade mer kunskap om begrepp och tillvägagångsätt i arbetet med likabehandlingsplanen. Pedagogerna anser sig sakna stöd från huvudman och rektor. Vi kan också från intervjuerna tolka att det finns en vilja att få in likabehandlingsarbetet i verksamheten från pedagogernas sida, men att det just är stödet och känslan av osäkerhet som hindrar att det blir en naturlig del av verksamheten. Arbetet blir på så vis stort och svårt att hantera. Resultatet i studien visar också att barnens delaktighet vilar på att det finns en närvarande vuxen som kan fungera som stöd och väcka reflektioner, diskussioner och tankar hos barnen. På så vis blir barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet i olika diskussioner och reflektioner över olika situationer som sker eller har skett. De får hjälp och stöd av pedagogerna i verksamheten att hantera och lösa konflikter, lyssna på andra och själv uttrycka en åsikt. Vi kan i alla våra genomförda intervjuer se att vårdnadshavare inte är delaktiga i likabehandlingsplanen mer än att de fått information om att den finns. Vi kan avslutningsvis i resultatet se att begreppen förebygga, främja och åtgärda ligger till grund för ett integrerat likabehandlingsarbete i förskolan.

No description available.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Studiens syfte var att få en uppfattning kring förskollärarnas och barnskötarnas tolkning kring begreppen kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Syftet med undersökningen var då att få förståelse för hur förskollärare och barnskötare uppfattar och definierar dessa begrepp. Vi intervjuade fyra förskollärare och fyra barnskötare. Resultatet visar att båda grupperna har kunskap om problematiken, men uttrycker den på helt olika sätt. Resultatet visar också på ett anmärkningsvärt problem, nämligen att barnskötarna upplever förskollärarna som auktoritära. Vår slutsats är bland annat att förskollärarna bör öka sin kännedom kring hur barnskötarna upplever sin position i förskolan.

Denna uppsats ämnar ge svar på och belysa olika fasetter av arbetet med HBTQ-frågor i den svenska grundskolan F-6, samt fritidshem.  De undersökningsfrågor jag valt att söka svar på fokuserar på i vilken utsträckning det arbetar med HBTQ-frågor, hur pedagoger arbetar med HBTQ-frågor och vilka utmaningar de möter. I inledningen till denna uppsats står också att finna en begreppsförklaring över en rad uttryck och begrepp som återkommer i arbetet. Detta innefattar både uttryck som används i dagligt tal och klargörande förklaringar med grund i forskningsfältet.   I bakgrunden redogörs det för hur det svenska samhället sett på HBTQ-frågor och på vilket sätt diskrimineringen av HBTQ-personer tagit sig i uttryck. Vidare går jag här igenom vad flera samtida forskare och RFSL skriver, men också vad det står i Diskrimineringslagen och skolans andra styrdokument när det kommer till frågor som rör HBTQ-personer. I denna bakgrund lyfter jag fram aspekter av HBTQ-personers plats i skolan och belyser pedagogiska val som underlättar för dessa personer gällande deras deltagande i skolan.   Min metod är till största del kvantitativ och är i huvudsak genomförd genom en enkät med 15 frågor som grundar sig på, och ämnar ge svar åt, tidigare nämnda undersökningsfrågor.   Den data som samlats in presenterats i tabellform med tillhörande analytisk genomgång av resultatet. Här framkommer det att stora delar av den tidigare forskningen också är applicerbar på den svenska skolan. Resultatet visar bl.a. att pedagoger inom grundskola och fritidshem ofta är väldigt osäkra på sina egna kunskaper om ämnet, samt att de ibland möter motstånd från kollegor, rektorer och vårdnadshavare när de velat arbeta med fokus på HBTQ-frågor. Det visar också att väldigt många pedagoger är så pass medvetna om vikten av arbetet med dessa frågor att de är villiga att genomgå ytterligare fortbildning på området. Detta till trots så framkommer det också att en beskärd del av respondenterna (29,5%) inte vet vad som står skrivet i skolans styrdokument eller diskrimineringslagen.   Avslutningsvis presenterar jag en diskussion om vikten av denna typ av pedagogiskt arbete, och här återknyter jag än en gång till den tidigare forskningen och vad den visar.