Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering? Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället. Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Resultatet visar att både människor med ickenordiskt och nordiskt ser och upplever diskrimineringen i samhället. De anser att utseendet har betydelse för inkludering i samhället.

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat. Resultatet styrker tidigare forskning om ett schablonmässigt tänkande kring människor med funktionshinder. Genom induktiv tematisk analys framkom att personalchefernas attityd till att rekrytera en funktionshindrad präglas av osäkerhet inför vilka konsekvenser detta kan få. I kontrast till detta visar resultatet också på en önskan och vilja till förändrade attityder. Okunskap i kombination med rädsla för det som är annorlunda utgör dock en välkänd grogrund för diskriminering. Ytterligare forskning på området funktionshinder och rekrytering är därför av stor vikt.

No description available.

Romanies have long lived outside the fabric of society and have long been exposed to discrimination in Sweden as well as the rest of Europe. The purpose of this study is to elucidate the experiences of young Finnish romanies in their everyday lives as well as their perceptions of living as a minority group in Stockholm today. Previous scientific researchers have often concentrated their studies on the romanies as a group, so we, the authors have chosen to concentrate our research on the individual’s own experiences. We, the authors have chosen to use a qualitative approach, to give us the opportunity through using open ended interview techniques to comprehend and interpret the individuals own accounts. In this study we separately interviewed four men and four women, between the ages of eighteen and twenty two years old. The theoretical starting point comes from Lundströms (2007) problematizationof national identity, Beckers (2006) theory of deviation and Goffman (2011) theory of social stigma, where the focus lies on identity, deviation and group membership. The empirical data were analyzed by the theoretical approach and with earlier research including Rodell Olgac (2006). The authors have found through their studies that young Finnish romanies live under negative discrimination, which affects their everyday lives in several different ways. They feel segregated from mainstream society, which leads to difficulty at school and in their creation of self-identity. The study also showed that the Finnish romanies interviewed thought that wearing their traditional costumes was a contributing factor in suffering discrimination.

No description available.

This is a study of the discussions and sense making that HR-professionals and HR-students present concerning the phenomenon of diversity, through the theory of social representation. Our purpose is to study the reasoning around the phenomenon of diversity and what meaning HR-students and HR-professionals create around it. This study also attempts to examine how HR-professionals and HR-students reasoning and interaction differ from each other. In this study we have used the qualitative method of social representation through focus groups. The common themes found in the data material were the meaning of the phenomenon diversity, how the work with human resources can be connected to the phenomenon of diversity and diversity as an issue in society. The main result in this study was that we found a wide range of meaning put into the word diversity by the participants and that the individuals in the focus groups actively strived for consensus.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2. Attityder bland chefer inom större organisationer med attityder bland egenföretagare/ familjeföretagare 3. Chefers attityder i förhållande till grupphot och kontakt.Resultaten pekar på att chefer är mindre främlingsfientliga än anställda, men detta samband beror i stor utsträckning på utbildning. Egenföretagare/famileföretagare är mer främlingsfientliga än chefer inom större organisationer, vad detta beror på är fortfarande ett frågetecken.Sedan testades påverkan av kontakt, och där undersöktes betydelsen av att ha invandrarvänner för huruvida chefer tycker att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Grupphotsteorin undersöktes också, och då analyserades påverkan av att man tycker att invandrare kommer till landet och tar arbeten eller skapar nya, och till sist testades de två teorierna tillsammans. Resultaten visade att både kontaktteorin och grupphotsteorin kan bidra till att förklara främlingsfientliga attityder.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lång person kan påverka ett anställningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de längre. Den mäter även huruvida den längre personen kommer anses vara mer lämpad för en chefstjänst samt om den längre personen tillskrivs fler positiva attribut än den kortare personen. Genom en enkätundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av längd på anställningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, så att den sökande framstod som lång i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen på CV:et var anställningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men också operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto. Enkätsvaren analyserades i SPSS med hjälp av t-test samt korrelationstest. Resultatet visade att den långa personen tillskrevs fler positiva attribut än den korta personen. Den långa personen ansågs vara en bättre ledare samt ha bättre hälsa, högre kompetens och högre anställningsbarhet än den korta personen.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgår från Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori där det praktiska medvetandet är i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anställda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrån tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten används i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojämställdhet råder inom områdena och trots att de upplever att detta har förbättrats sedan några år tillbaka, så är det mycket som tyder på att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck än tidigare.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre. Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet. Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första journalerna där patienterna tagits med och alla journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS. Resultat: Av de inkluderade journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet. Resultatet visade att det ej fanns någon signifikant könsskillnad mellan vilka som togs med till sjukhuset eller ej (p=0,804). Däremot visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i ålder mellan patienterna som togs med av ambulans och de som kvarstannade i hemmet (p=0,000). Patienter som var yngre lämnades i högre utsträckning hemma. När patienternas etnicitet analyserades fann författarna signifikanta skillnader där patienter med annan etnisk härkomst lämnades hemma i högre utsträckning (p=0,013). Slutsats: Inom ambulanssjukvården förekom signifikanta skillnader beträffande vilka som lämnades hemma eller togs med till sjukhus. Patienter med annan etnisk tillhörighet och yngre bedömdes oftare kunna kvarstanna i hemmet.