<p><strong>Bakgrund:</strong> Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. <strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet. Artiklarna granskades och analyserades med induktiv metod. <strong>Resultat: </strong>Det framkom att patienter med HIV/AIDS stigmatiserades och diskriminerades av sjukvårdspersonal. Patienter med HIV/AIDS hade erfarenheter av stigmatisering och diskriminering i form av kränkande behandling, bristfällig sjukvård, att bli vägrad sjukvård, överdrivna skyddsåtgärder och brister i konfidentialiteten. Stigmatiseringen och diskrimineringen gav konsekvenser i form av känslomässiga reaktioner, rädsla för att söka sjukvård samt att patienterna med HIV/AIDS valde att avstå från medicinsk behandling. <strong>Slutsats: </strong>Stigmatiseringen och diskrimineringen som existerar i sjukvården orsakar vårdlidande för de patienter som drabbas. Konsekvenserna av denna form av vårdlidande orsakar även ett ökat sjukdomslidande på grund av att patienterna inte får adekvat behandling.</p>

Titel: Transpersoners upplevelse av bemötande inom sjukvården. Bakgrund: Trans är ett paraplybegrepp för de personer vars juridiska kön och könsidentitet inte stämmer överens, ett tillstånd som kan leda till könsdysfori. Transpersoner upplever diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Tidigare forskning visar på lågt minoritetsmedvetande bland vårdpersonal samt att transpersoner ofta känner stor stress relaterat till att tillhöra en minoritetsgrupp. Detta medför ökad risk för bristande bemötande inom vården. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar vars resultat har analyserats med kvalitativ ansats. Artikelsökning genomfördes i PubMed, Cinahl samt SocIndex. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier, ”Upplevd okunskap från vårdpersonal”, ”Att uppleva utanförskap”, ”Att mötas av diskriminering” samt ”Att mötas med respekt”. Transpersoner uttryckte att det fanns en brist på kunskap bland vårdpersonal, vilket resulterat i att de axlat ett ofrivilligt ansvar för sin egen hälsa och att de ofta känt sig tvungna att utbilda vårdpersonal gällande könsdysfori. I möten mellan vårdpersonal och transpersoner förekom diskriminering. Även hot och våld, sämre vårdkvalitet och verbal kränkning har erfarits av transpersoner. Transpersoner uttryckte att de upplevde ett gott bemötande när vårdpersonal var accepterande och bekräftande. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande ska genomsyras av acceptans, respekt och bekräftelse. För att detta ska vara möjligt krävs ökad medvetenhet kring minoritetsgrupper. Ökad kunskap hos vårdpersonal angående könsdysfori skulle leda till mer jämlik vård på lika villkor. Nyckelord: Transpersoner, diskriminering, upplevelser, bemötande, vårdpersonal.

Syftet med denna uppsats är att granska innebörden rekryterarens användning utdrag ur belastningsregister vid en rekryteringsprocess. Samt att skapa en bättre förståelse för hur organisationer och tillväga vid rekrytering av personer med försämrade möjligheter för att bli rekryterade? Informationen som framkommer i denna studie visar på att utdrag från belastningsregistret har en allt större betydelse inom rekryteringsprocessen. Företagen som rekryterar känner att dem inte gör ett fullständigt jobb gentemot arbetsgivare företag om de inte har kollat upp kandidaternas kriminella historik. Arbetssökande känner sig bortprioriterade inom rekryteringsprocessen. De upplever ett negativt bemötande från alla parter i samhället. Detta har negativ inverkan på deras självförtroende och hindrar dem från att söka tjänster inom alla delar av arbetslivet

Syftet med detta arbete är att analysera hur diskussioner kring diskriminering i arbetslivet har visat sig i statliga utredningar under 1990-talet jämfört med 2005. Tre statliga utredningar analyseras, med flera för kontextualisering. Resultatet visar att diskussioner 2005 fokuserar mer på etnicitet och lokaliserade lösningar på diskriminering, medan utredningar 1990 fokuserar mer på kvinnofrågor med nationella lösningsförslag. Andra tydliga förändringar inkluderar diskussioner om hur olika former av diskriminering interagerar med varandra där 2005 visar på ett större intresse av detta som ett skapande av utanförskap.

Denna studie undersökte om ålder, kön och etnicitet påverkar ett fiktivt rekryteringsurval. Studien hade en kvantitativ ansats och genomfördes som en fallstudie. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med 42 yrkesverksamma rekryterare, samtliga anställda på ett privat svenskt bemannings-och rekryteringsföretag. Urvalsgruppen bestod av både kvinnor och män i varierande ålder. Av de sju diskrimineringsgrunder definierade i svensk diskrimineringslagstiftning fokuserade studien på tre: Ålder, kön och etnicitet. Studien genomfördes genom att tio stycken fiktiva CV baserade på autentiska förlagor distribuerades till två slumpmässigt sammansatta grupper i två olika versioner, en konventionell och en anonym. Den ena gruppen tilldelades konventionella men fiktiva CV medan den andra gruppen erhöll anonyma ansökningshandlingar. Ansökningshandlingarna rangordnades därefter av respondenterna efter bedömd lämplighet mot en för studien upprättad platsannons. Jämförelsen visade ingen signifikant skillnad mellan de oberoende faktorerna ålder, kön och etnicitet och dess påverkan beroende på om kandidaternas CV presenterades i konventionell eller anonym form. Med hänvisning till att studiens resultat inte går i linje med tidigare forskning som visat att ålder, kön och etnicitet har påverkat ett rekryteringsurval, är författarnas förslag till vidare forskning att genomföra mer omfattande studier. Exempelvis för att undersöka vilka konsekvenser olika former av diskriminering på arbetsmarknaden ger upphov till, för att bidra med en större förståelse för ämnet.

I undersökningen används betygen i matematik från gymnasiet, det nationella provet i matematik i årskurs 9, samt det diagnostiska provet som genomförs av samt- liga nya civilingenjörsstudenter vid Linköpings Tekniska Högskola för att bedöma huruvida diskriminering finns inom betygsättningen på grundskole- och gymnasi- enivå. För civilingenjörslinjerna (och två högskoleingenjörslinjer) mellan 2001 och 2018 kontrolleras hur stor del av varje linje (respektive år) som består av kvinnor respektive studenter med utländsk bakgrund. Med en linjär regression förklaras se- dan utfallet i det diagnostiska provet med betygen i matematik från gymnasiet, det nationella provet matematik i årskurs nio, andelen kvinnor, andelen studenter med utländsk bakgrund, och andelen av studenterna vars föräldrar har utländsk bakgrund. Det visar sig att effekten från ökad andel kvinnor på linjen är negativ, och effekten från ökad andel studenter med utländsk bakgrund är positiv. Båda sambanden är statistiskt säkerställda på 99% respektive 95% signifikansnivå.

Syftet med denna utvärdering var att undersöka hur utrikesfödda kvinnor har upplevt projektet Workplace Luleå, vad de utrikesfödda kvinnorna ser som hinder för att komma in på arbetsmarknaden samt att undersöka huruvida deltagande arbetsgivare i projektet aktivt jobbar mot diskriminering inom den egna branschen. Till utvärderingen har kvalitativa intervjuer, forskningsartiklar och litteratur som är aktuell inom ämnet använts. Frågeställningen är hur har utrikesfödda kvinnor upplevt sin medverkan i projektet Workplace Luleå, vilka är de interna respektive externa anledningarna till att utrikesfödda kvinnor söker eller inte söker arbete och arbetar deltagande arbetsgivare i projektet för att förebygga diskriminering av främst utrikesfödda kvinnor inom den egna branschen. Utrikesfödda kvinnor har lägst sysselsättningsgrad i Sverige jämfört med inrikesfödda män och kvinnor samt utrikesfödda män. Tidigare forskning har visat att utrikesfödda kvinnor inte får samma förutsättningar som utrikesfödda män på arbetsmarknaden. Som teori valdes integrationsteorin som beskriver den integrationsprocess utrikesfödda individer genomgår. Resultatet visade de utrikesfödda kvinnorna som deltagit i Workplace Luleå fann projektet givande, de uppgav såväl externa som interna anledningar till varför utrikesfödda kvinnor söker eller inte söker arbete samt att arbetsgivarna inte upplever diskriminering mot utrikesfödda kvinnor på de egna arbetsplatserna men att omedveten diskriminering kan ske inom branscherna.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolepersonal arbetar och uppfattar likabehandlingsarbetet och undersöka hur förskolor uppfattar och beskriver likabehandlingsplan. Studien utgick från en kvalitativ studie med åtta semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare. Vår studie utgår från ett normkritiskt perspektiv där makt, normer och förhållningssätt synliggörs. Utifrån vår studie har vi fått fram ett resultat där likabehandlingsplan hålls levande när det arbetas med kontinuerligt genom dokumentation. Det framgick att medvetenhet, delaktighet och öppenhet har en stor betydelse för likabehandlingsarbetet. Studien har visat olika dilemman bland annat att tid är mycket viktigt för likabehandlingsarbete. Studiens slutsats var att förhållningssätt, normer och makt påverkar likabehandlingsarbetet.

No description available.