Jämställdhet upplevs bland Räddningstjänsten Dala Mitts medarbetare vara av storbetydelse och det finns en stark önskan om att få in fler kvinnliga medarbetare.Trots detta har Räddningstjänsten Dala Mitt idag inte en enda heltidsbrandmansom är kvinna. Räddningstjänsten i Sverige har både fysiska och psykiska krav förvad som ska uppfyllas för att bli anställd som brandman. Alla dessa olika testersammanställs under rekryteringen och är av stor vikt för att få vidare anställning.Det test som visat sig vara svårast för kvinnor att klara av är rullbands-testet, detinnebär att den sökande ska gå i en hastighet av 5,6 km/h under sex minuter, dettakrävs för godkänt (Räddningstjänsten Dala Mitt, 2014). Syfte: Syftet är att undersökavarför det finns en brist på kvinnliga medarbetare inom RäddningstjänstenDala Mitt. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Den huvudsakliga empirin insamlades genom tio intervjuer.Teori: Teorin utgörs av följande områden: rekrytering, jämställdhet, kvinnligaoch manliga yrken, genus, samt diskriminering. Resultat/Analys: Resultatetpekar på att yttre faktorer så som samhällets normer, spelar en stor roll i varför detfinns så pass få kvinnliga brandmän inom Räddningstjänsten Dala Mitt. Intervjupersonernaupplever att anledningen till att det finns så pass få kvinnliga brandmäninom Räddningstjänsten Dala Mitt, beror på hur de marknadsför sig och hur attraktivade är som arbetsgivare. Det framkom även att flertalet av intervjupersonernatror att Räddningstjänsten Dala Mitt har få kvinnliga medarbetare på grund av attde få kvinnor som söker till yrket dras till storstäder, där räddningsstationerna ärstörre och ofta har bättre lön. Slutsats: Det finns en stor önskan om en mer jämställdarbetsplats. Det har även gjorts en del satsningar för att öka antalet kvinnor.Emellertid har dessa satsningar inte ännu lett till några större förändringar.

No description available.

Bakgrund: HIV/AIDS är en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhället, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS är en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vården. Detta är ett problem eftersom att målet med hälso- och sjukvård är en god vård på lika villkor. Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Två övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vård och kroppsspråk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frågor och opassande språk och hårda ord. Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vården, vilket orsakar patienten vårdlidande. Detta sker av olika orsaker. Dessa orsaker bör problematiseras och elimineras eftersom diskriminering sker både medvetet och omedvetet. Först när vårdpersonal har självinsikt nog att göra det omedvetna medvetet, exempelvis genom handledning, kan förändring av diskriminering i vården ske. Kunskap om HIV/AIDS är en nödvändighet för att inte diskriminera denna patientgrupp.

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar för att främja likabehandling, samt om det skiljer sig i hur kunniga pedagogerna är inom ämnet.   Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer där fem olika pedagoger intervjuats vid tre olika förskolor. Två av förskolorna drivs i privat regi och en drivs i kommunal regi. Pedagogerna är alla kvinnor med olika lång erfarenhet inom yrket.   Resultatet visar att samtliga pedagoger har kunskaper kring vad likabehandling innebär och varför man ska arbeta med det. Det skiljer sig dock lite i hur djupa kunskaper de har. Samtliga arbetar tillsammans i arbetslaget när planen ska skrivas och personalen tar med jämna mellanrum del av dess innehåll varje termin. Alla förskolorna förmedlar likabehandlingsplanen till barn och föräldrar men det skiljer i tillvägagångssätt. Två av förskolorna är mer aktiva i att få föräldrarna involverade i planen. Alla pedagogerna anser att de arbetar tillräckligt mycket med likabehandling men två uppger att de tror att man skulle kunna göra ännu mer.

The purpose of this essay is primarily to investigate the possibility of and the rules concerning using quotas in the field of admission to university. Secondly, an investigation of whether the Swedish Police Academy has been conducting this method during the years of 2009 and 2010 is made. They are currently accused of having discriminated applicants due to their gender and ethnicity. In order to examine the legal arena as far as possible the laws of discrimination, both including the legislations and regulations assumed by the EU as well as the Swedish laws in this field, will be studied. The laws of discrimination will be put in relation to the legal possibilities of making exceptions from the principle of equal treatment. Positive actions in the field of gender equality and ethnicity, e.g. choosing a person of the underrepresented sex over another of the opposite sex with equal qualifications in an employment situation, are examples of these exceptions constituted but the EU. Sweden has implemented some of these rules, both concerning the labour market as well as in the field of university education, of which the majority is positive discrimination. Using quotas in universities is currently forbidden by the EU and therefore also in the Swedish legislation. Along with the legal investigation, a study of the admission process within the Swedish Police Academy is carried out by examining the current rules as well as other relevant material. The method used in this essay is the dogmatic approach. Also, a social science perspective is applied by putting the prevailing rules in a societal context through the empirical study. By interviewing both teachers and students in the Police Academy, values and attitudes towards the idea of using quotas in the admission process are explored. Thus, possible societal advantages and disadvantages are presented even though the use of quotas in the university field is forbidden. Finally, the results from this empirical study is compared with and analyzed in relation to other material presented in this essay.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar. Enligt både fritidspedagoger och lärare ägnar skola och fritidsverksamhet mycket resurser i arbete mot kränkande behandling och mobbning. Arbetet sker främst enligt respondenterna genom att de arbetar med likabehandlingsplaner som är individuellt utformade för varje skola

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå Universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Denna studie fokuserar på relationen mellan socialtjänsten och dess romska klienter och söker svaren på vilka hinder och möjligheter som finns för ett samarbete dem emellan. Studien baseras på erfarenheter från romska brobyggare, vilka verkar som en länk mellan myndigheter och romska klienter. Data har analyserats med hjälp av postkolonial teori och stämplingsteorin. De slutsatser studien resulterar i är att den svensk-romska historien har stor betydelse för romers livssituation idag vilken innebär en misstro mot myndigheter, och även en okunskap om hur dessa fungerar. Inom socialtjänsten å sin sida finns en okunskap och bristande tillit till romska klienter p.g.a. en antiziganism byggd på fördomar som präglar det svenska samhället. Brobyggarna fyller därför en viktig funktion både som kunskapsförmedlare och skapare av tillit och trygghet för dessa två parter. Dock visar studien att det fortfarande är en lång väg fram till en tillfredsställande relation mellan socialtjänsten och dess romska klienter, varför ett fortsatt och utvecklat arbete för detta är nödvändigt.

No description available.

Att känna sig bortvald under en rekryteringsprocess är vanligt förekommande hos individer med en funktionsvariation jämfört med den normativa individen. För att inte personer med en funktionsvariation av något slag ska råka ut för diskriminering vid en rekryteringsprocess så krävs det att rekryteraren besitter kunskaper om hur en icke-diskriminerande rekrytering ska gå till i enlighet med lagstiftningen. Denna kvalitativa studie fokuserar på just detta problemområde, med syftet att undersöka hur rekryteraren tillgodoser sig med den kunskap som krävs för att en rättvis rekrytering ska bedrivas. Denna kvalitativa studie har syftat till att genom fyra kvalitativa intervjuer undersöka hur rekryterare upplever sig ha fått kunskaper för att hantera arbetssökande personer med funktionsvariation på ett icke-diskriminerande vis. I resultatet åskådliggörs bland annat att den formella utbildningen som rekryterare tilldelats av sin arbetsgivare inte upplevs vara tillräcklig på grund av dess generella karaktär och därför tillämpas informellt lärande som ett komplement. Det beskrivs dessutom att formulerandet av kravprofiler och intervjufrågor är rekryterarens främsta tillvägagångssätt för att undvika diskriminering under rekryteringsprocessen. Studien har identifierat dessa områden som fortsatt intressanta och förhoppningsvis vidareutvecklas forskandet om diskriminering i rekryteringsprocessen, i samband med rekryterares kompetens, i framtiden eftersom det fattas forskning. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>