Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2005

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2006

Diplomarbeit - Universität, Marburg, 2006. / Includes bibliographical references (p. [163]-175) and indexes.

Universiẗat, FB Gesellschaftswiss. u. Phil., Fach Soziologie, Dipl.-Arb., 2006--Marburg. / Literaturverz. S. 106 - 109.

Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2007 / Hergestellt on demand

Konstanz, Univ., Diss., 2002.

Zugl.: Trier, Univ., Diss., 2008

Diss. Univ. Konstanz, 2006.

<p>Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?</p><p>Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer. Narrativ och myter, inom det apokalyptiska temat är tätt sammanbundna med hur samhället ser ut vid tidpunkten för dess produktion. Och det är den sociala verklighetens tillstånd som i slutänden bestämmer hur dessa ser ut. De är i vissa fall konstruerade för att leverera kritik mot ett eller flera ämnen. I andra fall syftar de till att förespråka en viss typ av handlande eller till att förespråka ett ideologiskt ställningstagande. Under perioden 1964-1990, talar berättelserna till oss om farorna med ett tredje världskrig, tillsammans med en kritik mot expertsystem och institutioner. Den efterföljande perioden, 1991-2000 placerar kampen mellan vetenskapen och naturen i historiens centrum. Här upphöjs rationaliteten till att bli det enda medlet som kan uppnå målet med att rädda mänskligheten. Perioden 2001-2007 är i mångt och mycket en förlängning av den föregående perioden. Dock fylls naturen med en ny dimension under denna period. Den är nu under angrepp från människan.</p>

Denna studie undersöker klimatfrågans utveckling inom svensk politik. Tidigare forskning inom området visar på en internationell trend vad gäller klimatfrågans säkerhetisering där Europeiska unionen anses ledande." Studiens huvudsakliga syfte är därför att visa var klimatfrågan inom svensk politik idag befinner sig i säkerhetiseringsprocessen samt hur frågan utvecklats sedan 1990-talets början till idag och huruvida klimatfrågan i Sverige följer den internationella trend av säkerhetisering. Min studie syftar därför till att bidra med ytterligare forskning inom detta område på det svenska nationella planet, men som samtidigt kan placeras in i ett internationellt sammanhangStudien behandlar endast den politiska diskursen kring frågan som tar sig uttryck i motioner, propositioner samt skrivelser och ämnar inte undersöka allmänhetens uppfattning eller acceptans av denna diskurs. Klimatfrågans utveckling analyseras ur Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteoretiska perspektiv, med hjälp av diskursanalys och diskursteoretiska begrepp, under tre tidsperioder 1990 – 1994, 2000 – 2004 samt 2008 – 2014. Studien undersöker tre dimensioner av klimatfrågan; problemframställningen, det refererade objektet och lösningen.Resultatet visar att det sedan 1990-talet påbörjats en säkerhetiseringsprocess och kommer vidare fram till att klimatfrågan idag delvis befinner sig inom det säkerhetiserade stadiet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att Sverige följer den internationella trend som finns. Dock behövs ytterligare forskning, för att fastställa huruvida full säkerhetisering ägt rum på området, studiens resultat kan därför anses utgöra grunden för vidare forskning av säkerhetiseringens institutionalisering och allmänhetens acceptans. / <p>2015-06-03</p>