Syftet i den här studien är att undersöka hur utövare av kulning framhåller autenticitet och utifrån detta diskutera vad det har för betydelse för fenomenet kulning. Studiens huvudsakliga material består av intervjuer med personer som utövar kulning vilket kompletteras med arkiv- och internetbaserat material. Utöver att autenticitet är ett emiskt begrepp är det ett etiskt sådant då det är en av studiens teoretiska utgångspunkter. Studien har även en diskursteoretisk utgångspunkt vilket används i materialframställning och för att diskutera intervjupersonernas framställningar av autenticitet. Studien presenterar olika aspekter som avgör kulningens autenticitet och att förståelsen av dessa som autentiska bottnar i hur de relaterar till ett ursprungligt användande. Studien visar även att autenticitet är föränderligt och varierar beroende på vilken diskurs kulning är situerat inom. Avslutningsvis diskuteras en möjlig uppdelning av fenomenet. Att kulning inom fäbodväsendet och kulning som ett konstnärligt uttryck kan förstås som två olika fenomen. Diskussionen framhåller vad som talar för och emot en sådan dikotomi och vad det innebär.

This essay examines the government´s proposition regarding security zones as a new element in the crime prevention discourse. The study aims to identify, through an analysis of the proposition, what the problem is represented to be and why the measure is considered necessary. To implement this, Bacchis WPR-approach is used, an established method for discourse analysis. The proposition is also analyzed by a political science theory called strain theory, to examine if the proposition and the crime prevention discourse is reflected by a theoretical perspective. Sweden has found itself in a situation of increased violence and crime, described by the government as threatening the system, which is one reason for the emergence of the legislative proposal on security zones. The results showed that the problem is related to criminal gangs who are active in certain areas, specifically socially disadvantaged areas with lower socioeconomic status. Gang-related crime evolves and creates insecurity in society and the security zones seems not to prevent crime on its own, but needs a combination of other measures for reaching the goal. The results also showed that strain theory provides support for the discourse and the problem representation.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal. I resultatet synliggörs att skolans litteratursamtal för högstadieelever kan bidra till att stödja ett tillträde till en vertikalt orienterad diskurs. Därigenom tycks överföring av kunskaper mellan kontexter kunna underlättas, exempelvis från svenskämnet till andra skolämnen och till en mer akademiskt orienterad diskurs. Resultatet visar även att elever menar att samtalens inramning i form av olika gruppkonstellationer är viktig och ibland ses som avgörande för om och hur de väljer att delta i skolans litteratursamtal. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2007 u.d.T.: Berrenberg, Jeanne: Der Sindh, Pakistan

Zugl.: Münster (Westfalen), Universiẗat, Diss., 2008.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras. I analysen framstår även att den lättnad och självinsikt som pedagogerna menar att barnen upplever med en diagnostisering inte verkar stämma överens med barnens bild av situationen. Vad som däremot framträder är att en ADHD-diagnos möjliggör ökade resurser samt tillgång till medicin. I studien visar det sig att pedagogerna talar om ADHD utifrån den biomedicinska diskursen, samma diskurs som idag har en dominerande ställning inom forskning. Som slutsats kan sägas att de maktdimensioner invävda i vårt språk och våra handlingsmönster, som skapar förgivettagna sanningar om vad som är barnens bästa, leder till en styrning av pedagogers särskiljande av barn. Med denna goda viljas makt kategoriseras barn vars beteenden kan härledas till ADHD-diagnosen.

Entertainment media, specifically television, plays a big part in the construction of ideas and thoughts within a society. Television is a form of popular culture which can be used as a source of entertainment but can also promote certain ideologies and values to its audience. Sex Education is a Netflix series released in 2019 with a primary focus on knowledge around sexuality. This study aims to investigate how the Netflix-show Sex Education constructs knowledge around sexuality and how it conveys values and ideologies through this construction of knowledge. The study is different from other studies about the show as it focuses explicitly on the knowledge and conversations around sexuality, not how the knowledge is constructed in sex scenes or through other relations and characterizations in the show. The study specifically interests itself with the conversational and articulated elements of sex education. It is important to study how Sex Education portrays knowledge about sexuality as it reflects values and ideologies within a western society, and can be helpful in exploring the discourse around sex education that prevails within this type of society. This construction will have an effect on the audience which consumes it and will showcase the boundaries which sex education presents and articulates itself within. The discourse within the show sets the grounds for how the topic of sex education is spoken about within their given culture. The study uses a poststructuralist discourse analysis to approach the research and finds similar elements within twelve selected scenes from the show to explore how knowledge about sexuality is constructed in the material. Important factors of the analysis are power, ideology, status and values. These are explored in connection to characters' subject positions and the context in which the factors exist: a fictional exaggerated version of western society. The study finds that the selected scenes create a power struggle between a hegemonic, traditional and progressive discourse around sex education. The suggested discourse in their fictional world is the progressive discourse which includes a positive attitude towards diversity and social aspects of sex education. It also highlights a difference in characters' attitudes depending on their subject positions.

Studien syftar till att undersöka hur karaktärer i applikationer som används av barn i förskolan framställs, samt hur stereotypa könsroller kan ge för betydelse för barns bild av sig själva som flicka respektive pojke. Lärplattor på förskolan är för oss ett verktyg som börjar få en självklar plats i förskolans verksamhet och som används av både pedagoger och barn, men som vi ser inte får lika stor uppmärksamhet i arbetet med genus. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats där vi har tagit skärmdumpar på huvudkaraktärer som vi sedan har analyserat utifrån en ikonografisk/ ikonologisk bildanalysmetod. Applikationerna är valda genom en enkätundersökning skickade ut i en Facebook-grupp för pedagoger som använder lärplattor i förskolan. Där fick de redogöra för några applikationer som de använder i sin förskoleverksamhet, som riktas till barn i förskoleåldern. Det insamlade materialet har därefter analyserats med utgångspunkt i feministisk poststrukturell teori. Utifrån resultatet av urvalsmaterialet framträder en bild av att de allra flesta huvudkaraktärer är könsstereotypt framställda, att de tilldelats olika roller beroende på kön, samt att flertalet karaktärer är framställda som män eller pojkar. Utifrån vår valda teori kan vi se att barns bild av sig själva kan påverkas av stereotypa könsroller. Med studien har vi som avsikt att bidra med en fortsatt reflektion kring genusarbetet inom förskolans verksamhet och öka medvetenheten kring genus och arbetet med att försöka bryta könsstereotypa mönster.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i utbudet av bilderböcker om hållbar utveckling som riktar sig mot barn i förskoleåldern och som getts ut på den svenska marknaden mellan åren 2005 och 2015, samt vilka budskap dessa böcker kan förmedla. Detta har undersökts med en genomgång av tidigare forskning inom området hållbar utveckling i förskolan samt området hållbar utveckling och barnlitteratur, och genom en diskursanalys av 19 bilderböcker. Studien utgår från ett brett poststrukturalistiskt perspektiv där begreppen diskurs, språk och subjektivitet är centrala och lyfts fram i diskursanalysen. I studien synliggörs vilka dominerande diskurser och motdiskurser om hållbar utveckling och yngre barn som finns i bilderböcker för barn inom området hållbar utveckling, samt vad som kan bli meningsskapande för barnet som läsare inom området hållbar utveckling. Med andra ord påvisar studien vilka barn som kan skapas kring lärandet för hållbar utveckling i förskolan. I studien analyseras vilka dominerande diskurser vad gäller exempelvis barn, vuxna, djur och natur som kan synliggöras i bilderböcker om hållbar utveckling, men även vilka subjektspositioner som karaktärerna i böckerna ges samt vilka diskurser det finns om barnet som läsare. Studiens slutsats är att bilderböcker inom området hållbar utveckling för barn i förskoleåldern skapar ”ekologiska barn” som är positivt inställda till miljöinsatser som återvinning, återbruk, städning av skräp och pantning.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad det finns för diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan inom förskollärarprofessionen utifrån vad som skrivs i tidskrifter där förskollärare ingår i den primära målgruppen. Vår datainsamlingsmetod har därför varit att samla sex olika tidningsartiklar i tidskrifter som riktar sig till förskollärare. Genom att göra en diskursanalys har vi försökt urskilja olika diskurser i förhållande till deras syn på surfplattan. Vårt resultat visade på att det gick att uppfatta tre olika diskurser som överensstämde med vilken relation de tycktes ha till surfplattan: diskurs 1 ”Surfplattor bör användas med försiktighet”, diskurs 2 “Surfplattor är ett bra komplement men får inte ersätta den naturliga leken” och diskurs 3 “Surfplattor är en bra resurs som bidrar till lärande och låter barnen utvecklas även utan vuxnas medverkan”. Slutsatsen är därmed att det går att urskilja olika diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan.