Denna uppsats undersöker den svenska debatten om surrogatmoderskap och hur den visar på ideologiska skillnader inom den feministiska rörelsen. Detta görs genom en diskursanalys av 89 stycken debattartiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Frågeställningarna i studien är: ”Vilka diskurser dominerar i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” samt ”Hur beskrivs surrogatmodern i debatten kring surrogatmoderskap i Sverige?” Den teori som används är främst Susan Markens beskrivning av den politiska förståelsen av surrogatmoderskap, som i denna studie testas i en svensk kontext. Även Michel Foucaults teori om diskursiva undergrupper används.   Analysen visade att det i debatten fanns flera gemensamma diskurser, såsom att jämställdhet, kroppslig integritet och barnets bästa bör eftersträvas. Det fanns även två tydliga diskursiva undergrupper i debatten som placerade surrogatmodern i mycket olika subjektspositioner. De som förespråkade surrogatmoderskap beskrev henne som en godhjärtad, självständig och rationell aktör. De som motsatte sig surrogatmoderskap beskrev henne istället som någon som exploateras och förtrycks av strukturer såsom patriarkatet, klassamhället och kolonialismens efterverkningar. Detta gick i stor utsträckning i linje med vad Markens beskriver. Det här ansågs även spegla grupperingar inom den feministiska rörelsen relativt tydligt med å ena sidan de som fokuserar på individens frihet, och å andra sidan de som fokuserar på strukturers förtryck. Genom att se detta som ett resultat av olika diskurser och diskursiva undergrupper ges ökad förståelse för dessa ideologiska skillnader inom denna politiska rörelse.

Det problemområde som ligger till grund för studien baseras på att det koloniala arvet fortfarande präglar dagens samhälle samt att barn använder både text och bild för att skapa förståelse för barnbokens innehåll. Syftet i studien är att synliggöra och undersöka hur annan etnicitet än den vita västerländska representeras i den barnlitteratur som görs tillgänglig för barnen i förskolans kontext. Målet är att kunna diskutera hur litteratur i verksamheten möjliggör för barnen att få en förståelse för de värderingar och de mänskliga rättigheter som samhället bygger på. I studien finns två stycken forskningsfrågor vilka är; vilka diskurser blir synliga i de barnböcker som finns tillgängliga i förskolans verksamhet? samt hur påverkas karaktärernas subjektspositionering av framställningen av annan etnicitet än den vita västerländska? En kritisk diskursanalys användes som metod och tillgängliga barnböcker undersöktes på två olika förskoleavdelningar på två olika förskolor. En tabell för identifiering av relevanta barnböcker användes för att sortera materialet. Från en av kategorierna i tabellen användes sedan sex stycken böcker till en kvalitativ textanalys. En framarbetad modell för textanalys användes tillsammans med begreppet multimodalitet för tolkning av böckernas innehåll. Resultatet i studien visade på olika diskurser vilka kan kopplas till det koloniala arvet. Ideologiska värden och stereotypa föreställningar förekom i barnböckerna i text och i bild, både tillsammans och var för sig vilket kan påverka karaktärernas subjektspositionering. Slutsatsen för studien var att ingen av dessa diskurser var helt fri från stereotypa föreställningar vilket påvisar att dagens samhälle fortfarande påverkas av det koloniala arvet. Således kan det bidra till att ett ojämnt maktperspektiv görs tillgängligt för barnen i förskolans verksamhet. Genom att inte närma sig och diskutera dessa olikheter synliggörs de inte heller vilket kan resultera i att dolda ideologiska värden och implicita ojämna maktförhållanden upprätthålls och fortgår.

The aim of this Master’s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result. 61 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, DIK-Forum and bis, from the period 1990 to 2000 are analysed. Three discourses concerning the tasks of librarians are identified: a traditional discourse, an information technology discourse and a market economy discourse. The traditional discourse focus on traditional public librarian values with an anxiety towards the new technology as threatening to the profession. The information technology discourse sees the new technology merely as a tool to simplify the work and to make time for more demanding professional tasks. The market economy discourse centres on service and satisfying the demands of the users, who are seen and treated as customers. Application of profession theory results in showing how the information technology discourse is being part of a progress of the librarian profession, whereas the traditional discourse indicates a remaining position and the market economy discourse results in a professional decline. Application of gender theory results in showing how the gender contract is being renegotiated when information technology is introduced at the workplaces. / Uppsatsnivå: D

This Master’s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries’ newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen’s actors’ analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers. The metaphors were then connected to theories of copyright in the information society in a critical discourse-analysis following Norman Fairclough. The discourses found were: the Market discourse, the Democracy discourse, the Information technology-discourse, the Generation discourse and the Creativity discourse. Frequently used metaphors in our material were those of war and violence. Another finding in our thesis was the fact that in the Swedish material politicians and the industry were described as major villains whereas in New York Times, the industry was the biggest villain. Villains were not primarily constructed in relation to heroes; villains were primarily constructed in relation to losers. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master's thesis is to examine and analyze what discourses about children that can be found in three Swedish culture publications, and also to identify the different social roles that are attributed to children in these publications. The theoretical and methodological background is discourse theory, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is social constructionism and Norman Fairclough’s critical discourse theory. Three questions are asked: What discourse/s can be found in these publications? What do these discourses tell us about the view on children within the library domain? What social roles are attributed to the children in the texts and what consequences do these have for the power configuration between children and adults? Furthermore there is a discussion concerning what effects these discourses might have on the direct and indirect reception of children in the library. 84 articles from three publications - Biblioteksbladet, DIK-forum and Barn & unga – are analyzed, and four discourses concerning children are identified: the discourse of the idyllic child, the discourse of the indigent child, the discourse of the resource receiving child and the discourse of the equal child. Four social roles are also identified: groups in exposed positions, babies and small children, gender and pupils. The analysis shows that the unequal balance of power between children and adults is maintained and reproduced within the discourses, and is very rarely challenged. / Uppsatsnivå: D

In this study we have done a comparative discourse analysis about homelessness. We have studied how the discourse about homelessness have been constructed among national institutions. In order to succeed, we have examined two documents from the national public investigations (SOU). The first document is a consideration from 1922 about the law concerning vagrants. The second document is a consideration about homelessness from 2001. The discourse about homelessness is analyzed with Michelle Foucault's discourse theory, which we use as a theoretical framework. The discourse is further analyzed with Foucault's theory about power. In our study we have found interesting differences and equalities in the empirical data. We have noticed how power have been used differently, depending on the historical context. Further we have identified how the most problematised categories, is the ones that have been handled with most authority. We have also noticed differences in which aspects of homelessness that have been problematized in the two texts. / I den här studien har vi gjort en komparativ diskursanalys över hemlöshet. Vi har undersökt hur diskursen kring hemlöshet konstruerats bland statliga politiska institutioner. För att lyckas med det har vi analyserat två dokument ur statens offentliga utredningar (SOU). Första texten är ett lagbetänkande om 1886 års lösdrivarlag, skrivet 1923. Den andra texten är ett betänkande om hemlöshet från 2001. Diskursanalysen utgår från Michel Foucaults 3 diskursteori. Utifrån diskursen så har vi har också studerat hur hemlöshet hanterats, vilket vi kopplat till Foucaults maktteknologiska begreppsapparat. I empirin har vi hittat intressanta likheter och skillnader. Vi har identifierat hur makt tillämpas annorlunda beroende på vilken tid vi undersöker. Vi har även noterat att de mest problematiserade kategorierna av hemlösa är de som hanteras strängast. Vi har också hittat skillnader och likheter i vilka områden inom hemlöshetsdiskursen som problematiseras i de två texterna.

Incel, en förkortning för involontary celibate, är en term som beskriver en person som anser sig vara oattraktiv och sexlös på grund av samhällets rådande normer. Denna grupp har dock gått från att vara en mötesplats för ensamma människor till en gemenskap fylld av kvinnohat, aggression, uppgivenhet och en önskan att hämmas. I den här uppsatsen görs en djupdykning i ett av incelsens största forum, incels.is, för att genom en diskursanalys kunna kartlägga vilka förklaringsmodeller som används på forumet och på vilket sätt incelsen skiljer sig från andra delar av manosfären. Det som framkommer är att det finns en spänning mellan förklaringar som bygger på en tro på sociala strukturer och mer evoulutionspsykologiska eller genetiska förklaringsmodeller, att incelsen lägger stor vikt vid utseendets betydelse för att hitta en sexuell partner samt att feminism ses som ett stort hot mot samhället.Undersökningen visar även att det finns en stark närvaro av maskulinitetsideal och att ömtålig maskulinitet kan ha spelat en roll i att rörelsen idag har en så hård och aggressiv ton.

Syftet med studien var att undersöka hur faderskap konstruerades i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar med intentionen att studera hur fädernas lämplighet gestaltades samt vilka egenskaper hos fäderna som betonades. Studiens empiri bygger på nio stycken utredningar där fadern bedöms lämpligast för att handha barnets omsorg samt där moderns föräldraförmåga anses brista. Som metodologisk grund utgår studien från diskursanalys inspirerad av filosofen Foucault. Studiens teoretiska referensram utgörs av genusteori, hegemonisk maskulinitet samt diskursanalytisk teori.  Studiens resultat gav uttryck för en bild av faderskapet som något män successivt internaliserar. Vidare påvisade studien en moderpresumtion inom föräldraskapet genom att modersrollen gestaltades som svår att utmana, trots att de faktiska mödrarna ansågs brista i sitt föräldraskap. Moderpresumtionen är skönjbar i utsagorna om fädernas lämplighet som föräldrar, vilken återkommande skildrades utifrån en centrering kring mödrarnas olämplighet. Resultatet kan också tolkas visa att den hegemoniska maskuliniteten är i förändring. Studiens slutsats är att moderskapet fortsatt betraktas som norm inom föräldraskap och att faderskapet på så vis värderas i ljuset av moderskapet. Även om den hegemoniska maskuliniteten till viss del tycks vara i förändring påvisar studien en distinktion i utredningarnas skildring av män respektive kvinnors föräldraskap. / The purpose of the study was to investigate how paternity was constructed in investigations of legal/physical custody and rights of access to children, performed by the swedish social services. The study also aimed to study how the fathers' suitability was portrayed and what characteristics of the fathers that were emphasized. The empirical data is based on nine investigations in which the father is considered most appropriate to handle the child's care. As a methodological basis, the study is based on discourse analysis. The theoretical framework consists of gender theory, hegemonic masculinity and discourse analytical theory.  The results expressed images of paternity as something men gradually internalize. Furthermore, the study demonstrated a mother presumption in parenting whereas the mothers were portrayed as the most essential for the child. The mother presumption is discernible in the statements about the fathers 'suitability as parents, which was repeatedly portrayed from a centering on the mothers' inability. The results can be interpreted to show that the hegemonic masculinity is changing. The study's conclusion is that maternity is still regarded as the norm in parenting and that paternity is thus valued in the light of motherhood.

Sverige resultat i Pisaundersökningen 2012 skildrades i media som katastrofalt och som en chock. Pisa-chocken var en del av en större diskurs som handlade om krisen i svenska skolan. Studiens syfte var att beskriva diskursen kring Pisa och ”skola i kris” för att ge en förståelse på hur samhällets medialisering genom språket påverkar människors uppfattningar om utbildningspolitik inför riksdagsvalet 2014. Metoden som användes var en tematisk innehållsanalys med diskursiv karaktär som utgick från språkets roll i människors konstruktion och förståelsen av världen. I resultatet kunde flera nyckelord med signalkaraktär urskiljas några exempel är skrämmande, nationell kris och tragedi. Slutsatserna av analysen blev att media tillsammans med andra utbildningsaktörer kan ha format människors uppfattning om utbildningspolitik genom språket inför valet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

I den här studien undersöks användandet av termen kulturarv i dagstidningar under 1900-talet. Syftet är att visa hur innebörden och användandet av ordet förändras över tid genom att sätta ordet i sitt sammanhang och i relation till sin kontext. Därigenom kan termens utveckling, innebörd, hur det har använts och i vilka sammanhang det använts inom synliggöra dess utveckling. Materialet består av artiklar från fyra årtionden som är jämt fördelade över seklet 1900. Med utgångspunkt i diskursteori och begreppet hegemoni diskuteras och analyseras ordet utifrån de fyra årtiondena men även utifrån fyra aspekter som är framträdande i materialet. Studien avslutas i en redogörande diskussion där förändringar av ordet under 1900-talet presenteras.