I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010. För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral. Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet. I de nyhetsartiklar som inte uppfyllde balanskravet spreds en diskursstruktur och en maktdistribution som gynnade Alliansen. / In Sweden, media fulfills certain tasks in order to safeguard the citizens’ right to freedom of opinion. Media must scrutinize influential actors and present well rounded content, which holds different views of the society. In this thesis I examine how Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Sydsvenskan handled the requirement of impartiality close to the parliamentary elections in 2006 and 2010. Previous research shows that Alliansen was favored in media before both elections. In order to make the requirement of impartiality measureable, I use Jörgen Westerståhls work in which he stipulates two conditions that must be met if media shall be deemed to convey impartial news. First, an article must be balanced between different opinions, and secondly, not side with any part, but remain neutral. The results show that the newspapers were better able to fulfill the first condition than the second. The news articles that did not fulfill the first condition were in favor of Alliansen.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder. Den valda teorin är diskursanalys och Goffmans teori om stigmatisering. Analysen genomfördes genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys och hans analysmodell. Utifrån resultat- och analysdelen påvisas två olika diskurser: brott och utanförskapets verkan i Rågsved. Likt tidigare forskning påpekar är de egenskaper som tillskrivs Rågsved och dess invånare av negativ art, då artiklarna enbart berör kriminalitet, utanförskap, svaga socioekonomiska medel, invandrare och sociala problem. Således konstrueras ett område som framstår som otryggt och med en stor andel ”avvikande” individer. Det leder till en representation av ”vi” och ”de”, vilket kan verka stigmatiserande enligt Goffmans teori. Detta gäller för de två olika årtalens samtliga artiklar i Dagens Nyheter.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.

No description available.

Uppsatsen bygger på en analys av hemsidan En jämställd förskola och skola – hur kan vi nå dit?. Hemsidan är ett metodmaterial utgivet av Länsstyrelsen i Västmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen är att analysera hur jämställsdhetsdiskursen framträder och vilka föreställningar om genus som är rådande på hemsidan.  Frågeställningarna som jag utgår ifrån i min analys är: Vilka idéer om genus och jämställdhet förekommer på hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller världssyn på hemsidan som kan påverka arbetet med jämställdhet? Hur framställs genus på hemsidan? Vilka effekter kan den syn på genus och jämställdhet som finns på hemsidan få på det praktiska jämställdhetsarbetet? Den rådande jämställdhetsdiskursen och synen på genus kommer att påverka hur arbetet med dessa frågor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur väljer att arbeta med genus och jämställdhet kommer att ger efterverkningar på ett samhälleligt plan. Detta gör ämnet till relevant för en sociologisk studie. För att studera hemsidan har jag använt mig av diskursanalytiska metoder då jag vill belysa vilka gränser som en viss syn på genus och jämställdhet ger samt analysera vilka möjligheter och begränsningar som jämställdhetsdiskursen och synen på genus kan ge. För att analysera föreställningar om genus och jämställdhet har jag använt mig av Yvonne Hirdman och Judith Butlers teorier om genus. Jag har även använt mig av teorier om diskurser, tidigare forskning på området och andra metodmaterial i analysen för att belysa hur de ser på skolans jämställdhetsarbete. Resultaten av studien visar på att den syn på jämställdhet som är rådande på hemsidan utgår ifrån att män och kvinnor i grunden är lika och arbetet inriktas på att ge alla barn och elever oavsett genus lika möjligheter. Det förekommer flera metoder som syftar till att utmana elevernas genusmönster och bryta isärhållningen mellan könen, men samtidigt så skriver man ofta om flickor och pojkar som olika vilket kan göra att man riskerar att reproducera föreställningen om genus som tudelat. Att man på hemsidan endast ser genus som just tudelat visar sig också genom att könsöverskridande identiteter aldrig nämns.

Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och talhandlingar avseende pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskämnet. Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ”Pojkar är pojkar” samt ”Pojkar har inte tid att läsa”.  Intervjustudiens resultat visar att pojkars läs- och skriftspråkande konstitueras som åtskilt från flickors, vilka i sin tur förväntas göra andra literacyerfarenheter. Pojkar uppfattas befinna sig på olika literacyarenor som medskapare av literacies utanför skolan. Att intressera pojkar för literacyaktiviteter inom svenskämnets undervisningspraktik ser de intervjuade lärarna som en pedagogisk utmaning. Till följd av detta tyder studiens resultat på att en stor del av ansvaret för vilka former av literacies och på vilka sätt pojkar blir literacyutövande individer i klassrumspraktiken förläggs till den enskilde skriftspråkande pojken.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

<p>Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor. En feministisk förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett av många uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, och därmed en del i ett universellt strukturellt våld mot kvinnor.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat. Vårt språk och våra idéer och ideologiska övertygelser påverkar vår förståelse av vårt samhälle och således också våra politiska ställningstaganden. Hur dessa förstålelser av vårt samhälle konstrueras och införlivas som sunt förnuft hos oss synliggörs i denna studie i ett exempel, analysen av debatten om kulturpolitik i det civila samhället. Studiens material har hämtats från de två olika tidskrifterna Neo och Arena. Studien genomförs med Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Centrala begrepp i studien, kring vilka analysen av det empiriska materialet kretsar, är diskurs och hegemoni. Resultatet av studien visar att det i det studerade materialet kan identifieras två olika diskurser. Dessa diskurser är konstruerade med snarlika diskursiva praktiker, men som har olika resulterande betydelser. I relationen mellan diskurserna är det betydelsen av kulturpolitik kampen handlar om.</p>

<p><p>I denna uppsats behandlas vetenskapliga kategoriseringar av nyheter, närmare bestämt de två kategorierna hard news och soft news. Utifrån tre akademiska texter presenteras definieringar, värderingar och betänkanden som författarna till dessa texter gjort. Utgångspunkten för problematiseringen av nyhetskategoriseringarna har varit att belysa saken från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Ett försök till detta har gjorts med dels en relativt allmän genomgång av socialkonstruktionismens grundprinciper, formulerade av Marianne Winther Jørgensen & Louise Philips, och dels med en fördjupning i den socialkonstruktionistiska grenen diskursteori såsom den formuleras av Michel Foucault. Utifrån detta görs en analys av de tre texterna utifrån hur de används för att etablera tolkningsföreträden och rättfärdiga de olika definieringarna, värderingarna och betänkandena som författarna lägger fram. Avslutningsvis förs en diskussion om det forskningsmässiga läget beträffande hard news och soft news.</p></p> / -