Abstract   Author: Maria Ståhl Title:  Level: BA Thesis in Media- och kommunikationsvetenskap Location: LinnaeusUniversity Language: Swedish Number of pages: 51     This report is a critical discourse analysis of the attributes that surround the word basic income/medborgarlön in four Swedish daily newspapers. The study explores how the text in the newspapers attributes the word and what the consequences might be for the readers and for the political agenda when it comes to the discussion of justice and responsibility.   The attributes that characterizes basic income in the media are mostly negative and there is no discussion where work strategy and basic income is seriously spoken of. Work strategy is taken for granted and is not questioned by anyone. The alternative that basic income could be is being ridiculed which becomes clear by the attributes that are chosen. The figuration of basic income in these media is characterised mostly by negative and depreciatory attributes. This makes the story of basic income to something that is unrealistic, unjust, immoral and only for lazy people.   The result shows that the attribute-agenda confirms the prevailing discourse which is based on work strategy by choosing to focus on these negative attributes and by not having a serious discussion where representatives for the works strategy have to motivate there position in a more reflective way.     Keywords: attributes, basic income, discourse, media, work strategy

Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna. Studien tar en teoretisk utgångspunkt i Foucaults tankar om diskurser och makt. Som forskningsmetod används en kvalitativ ansatts där både semi-strukturerade intervjuer och observationer har används för att samla in empiri. Totalt genomfördes tre intervjuer och fem observationer med tre lärarutbildare. Lärarutbildarna rörde sig inom tre tydliga områden/diskurser i samtal kring genus. Något som även syns i deras under-visning. Den sociala- och den biologiska diskursen där genus ses som antingen en bio-logisk konstruktion eller en social konstruktion. Den särskiljande diskursen som tydligt delar in män och kvinnor i två kategorier med tillhörande attribut. Samt den dolda dis-kursen, det som inte nämns eller problematiseras. På grund av det som inte nämns eller tillåts diskuteras på ett djupare plan förstärks de traditionella könsrollerna. En diskus-sion om vad genus är och dess problematik efterlyses både emellan lärarutbildarna och med studenterna.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext. Detta görs med utgångspunkt från ett poststrukturalistiskt, diskursanalytiskt perspektiv. Ett ytterligare teoretiskt ramverk utgörs av ett postkolonialt perspektiv på kultur och etnicitet. Undersökningens empiri består av artiklar från svenska dagstidningar. Resultatet visar att kriminalitet kopplas samman med romer och att romer kopplas samman med kriminalitet. Artiklarna är vinklade till de romska gruppernas nackdel och diskurserna som framträder i analysen innehåller uteslutande negativa beskrivningar. I dessa diskurser skapas en ”romsk kultur” som framställs som statisk och oföränderlig. Uppsatsen hjälper oss att se underliggande makstrukturer, medias makt och diskrimineringsmekanismer.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.   Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal. De kvinnor jag har intervjuat om sin upplevelse av moderskapet beskriver hur de försöker att matcha dessa ideal samtidigt som de gör uttryck för att de är medvetna om orimligheten i att samtidigt vara aktiv på alla dessa arenor. Vidare beskrivs hur parets relation går från att ha varit symmetrisk till att bli mer asymmetrisk, då familjen blir mer könsspecialiserad varpå traditionella, normativa och stereotypa roller tilldelas familjens medlemmar. Uppsatsen vill besvara följande frågor: Föräldraledigheten – Vems ansvar? Föräldraledigheten – Hur förändras parets jämställdhet och hushållets arbetsdelning efter barnets nedkomst? Moderskapet – Vilka förväntningar, normer och ideal upplever kvinnorna? Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med 10 mödrar utgör tyngdpunkten för det empiriska underlaget.

No description available.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats. Genom att analysera 7 texter från 1988–1994 och 7 texter från 2008–2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten. Med hjälp av diskursanalys och teorier från bland andra Norman Fairclough, Laclau och Mouffe samt Stuart Hall försöker att klargöra hur invandrare representeras i SD-Kuriren och ifall denna representation har förändrats och i så fall, hur denna förändring ser ut. Stuart Hall har deltagit i en serie böcker med fokus på kultur och representation där hans kapitel om ”de andra” utgör en viktig del för denna text. Med grunden i socialkonstruktionistisk teori – alltså att världen inte är objektiv utan ständigt skapas och återskapas genom språket – talar Hall om hur representationen av ”de andra” till skillnad från ”oss” leder till en betydelsereduktion. Det är denna betydelsereduktion som framkommer i min uppsats då jag försöker att visa hur Sverigedemokraterna och författarna till olika texter i SD- Kuriren reducerar invandrare till kriminella i ett försök till att skrämma svenskarna och skapa en rädsla för ”de andra”. I min analys kommer jag fram till att språket i tidningen har förändrats genom åren. Man säger egentligen samma sak som i slutet av 1980-talet: att invandrare är kriminella. Men man säger det på ett annorlunda vis. I äldre texter presenteras ofta åsikter och språket är i högre grad extremt, det förekommer också en högre grad av biologiskt förankrade slutsatser som sedan byts till kulturellt förankrade diton. I nyare texter förekommer ofta statistik och forskning som underlag för författarnas slutsatser. Avslutningsvis försöker jag titta på denna fenomen inte endast lokalt utan även globalt och sätta det i perspektiv tillsammans med de politiska förändringar som äger rum i Europa idag – det finns många främlingsfientliga partier representerade i olika europeiska länders parlament. Dessa partier vinner ständigt ny mark och söker alla att bli ”rumsrena” för att kunna verka i det politiska ”finrummet”. Rasism och främlingsfientlighet utgörs idag inte av skinnskallar i kängor utan istället av välartikulerade politiker i kostym. Vägen mot rumsren rasism kantas av ett flertal strategiska val som många av dessa partier måste göra. Denna uppsats tittar således närmare på ett av dessa val, nämligen reformeringen av språket.

This thesis consists of a discourse and queer theoretical text and image analysis of school books in English used in the Swedish upper secondary school.  The whole content of two school books have been analysed from a norm critical perspective but one chapter in each of them has been analysed more thoroughly than the rest. These two chapters form the major part of the analysis. The thesis’ problem formulation and objective derive from a personal experience of being a teacher student and part time teacher in Swedish schools. This experience shows the prevalence of a strong heteronormativity both in the schools’ every day life and in the used school books. The thesis therefore wants to examine if the school books cement or challenges this heteronormativity. The question posed to the material is: Which norms surrounding romantic and sexual relationships and romantic and sexual desire is seen in the examined school books? The analysis showed that both books, even if some conflicting text and images came up, cement rather than challenge dominant norms. A clear heteronormativity was seen in both texts and images.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande – en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys. Text analyseras med avsikt att tolka hur lärande formuleras samt om och i så fall hur den omarbetade läroplanen bygger vidare på tidigare texter. Den omarbetade läroplanen analyseras i relation till den tidigare läroplanen, Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (2009), Handlingsprogrammet livslångt lärande (2006) och Konventionen om barnets rättigheter (2006). Slutsatserna är att lärande formuleras i termer av utveckling, lust, lek samt del av en helhet bestående av lärande, omsorg och fostran. Mer framträdande än i tidigare läroplan är lärande i förhållande till uppföljning och utvärdering som nu får en dominerande plats. Den omarbetade läroplanstexten bygger snarare vidare på den föregående läroplanen än på Skolverkets förslag till förtydliganden. Begreppet livslångt lärande används i läroplanen men definieras inte vilket gör det svårt att bedöma om begreppet relaterar till EU:s handlingsprogram livslångt lärande. Konventionen om barnets rättigheter använder inte alls begreppet lärande. / This essay Learning of Preschool children – a discourse analyze of the transformed Preschool curriculum is about how the concept learning is preformed and transformed in the curriculum. The study’s intention is to interpret how sense about the concept learning is created in The curriculum for the preschool revised (2010). The issues for the study are: How is learning performed in the preschool's revised curriculum? How have the Swedish documents as preceded the revision influenced on the concept learning? How have the European program life-long learning and the global Convention of child’s rights influenced on the concept learning? Theoretical and methodological inspiration is retrieved from Foucault's discourse analyze and Faicloughts linguistic discourse analyze. Text is analyzed with intention to interpret how learning is produced and how the revised curriculum builds on earlier texts. It revised the curriculum to be analyzed in relation to the previous curriculum, EU: s program life-long learning (2006) and the Convention of child's rights (2006). The conclusions are that learning is formulated in terms of development, desire, play and part of a whole comprising learning, care and upbringing. More standing out than in earlier curriculum is learning in relation to follow-up and evaluation that now sheep a dominating place. The revised curriculum text builds nearer on the previous curriculum than on the National Board of Education's proposals to elucidations. The revised curriculum uses, precisely as EU: s document, the concept life-long learning but does not define it. The Convention of child's rights use not at all the concept learning.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt. Frågeställningar: Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa? Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever? Metod För att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod. Resultat Lärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet. I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar. Slutsats Genom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning. I de diskurser som framträder ur lärarnas utsagor är lärarna rörande överens om att en viktig utgångspunkt för undervisningen är att ge tillfälle till både fysisk aktivitet och kunskap i hälsa.

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalys Teori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalys Resultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna