Tobakskonsumtion är ett folkhälsoproblem och tobaksförebyggande arbete är en viktig del i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Distriktssjuksköterskor inom primärvården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom tobaksavvänjning. Syftet var att belysa distriktssjuksköterskans hälsobefrämjande arbete vid tobaksavvänjning med inriktning på rökning. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssjuksköterskor verksamma inom primärvården i tre olika kommuner i Västra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Intervjutexter strukturerades utifrån meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier. Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier: Distriktssjuksköterskans roll, Förhållningssätt, Arbetssätt och Resurser. I resultatet framkommer att distriktssjuksköterskan utformar en behandlingsplan tillsammans med patienten, stöttar under processen och följer sedan upp patienten. Resultatet påvisar att distriktssjuksköterskorna har olika arbetssätt och olika förhållningssätt. Det är viktigt att anpassa hela behandlingen efter patientens förutsättningar för att uppnå bäst resultat. Nyckeln till en framgångsrik tobaksavvänjning är patientens motivationsnivå. För ett lyckosamt arbete inom tobaksavvänjning behövs resurser som exempelvis tid ses över och anpassas efter behov. Studien visar att utbildning i motiverande samtal är en angelägenhet för distriktssjuksköterskor som jobbar med livsstilsförändringar. All vårdpersonal inom vården bör motivera patienten till rökstopp. / Tobacco consumption is a public health problem and its prevention is an important part of the work to promote sustainable development. District nurses in primary health care have an important role in health-promotion and prevention work in tobacco cessation. The aim of the study is to highlight the role of the district nurse in tobacco cessation in primary care. The study has a qualitative approach. The interviews were conducted with nine district nurses who work in primary care in three municipalities in western Sweden. They were recorded on tape and then transcribed and analysed through qualitative content analysis. The interview texts were structured based on meaning units, condensed meaning units, codes, subcategories and categories. The results have been classified into four main categories: Role of the district nurse, Attitude, Method of working and Resources. The results show that the district nurse draws up a treatment plan together with the patient, provides support during the process and then follows up the patient. They also indicate that district nurses have different ways of working and different attitudes. To achieve the best results, it is important to adapt all the treatment to the conditions of the patient. The key to successful tobacco cessation is the motivational level of the patient. For successful work on tobacco cessation, resources such as, for example, time, need to be reviewed and adapted to the needs. The study shows that training in motivational interviewing is important for district nurses who work with lifestyle changes. All nursing staff in the care sector should motivate the patient to stop smoking.

Introduktion: Distriktssköterskor vårdar svårt sjuka och döende patienter i patienternas hem. Denpalliativa hemsjukvården utförs i samarbete med andra professioner. Förutom patienten inkluderaspatientens närstående i vården. Distriktssköterskan är en nyckelperson som ska fungera som företrädareför patienten och de närstående, och har ett stort ansvar i att planera, leda och organisera vården. Enviktig uppgift är att informativt, emotionellt och praktiskt stödja de närstående. Syfte: Syftet var attbeskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja närstående vid palliativ vård i hemmet. Metod:Systematisk litteraturstudie har genomförts utifrån Polit och Becks niostegsmodell (2021). DatabasernaCinahl och Pubmed användes för att söka fram artiklar som sedan analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Information ger delaktighet,Distriktssköterskans förutsättningar för att kunna ge stöd, Distriktssköterskans utmaningar i sambandmed att ge stöd, Döden avslutar inte omsorgen till närstående. Konklusion: När distriktssköterskor gavemotionellt, praktiskt och informativt stöd till närstående ställdes de inför olika dilemman vilket innebarprofessionella och personliga utmaningar. Ett välfungerande samarbete mellan distriktssköterska,patient, närstående och andra professioner var viktigt för att kunna stödja närstående på ett bra sätt.Distriktssköterskor önskade mer utbildning i palliativ vård och sorgehantering för att kunna stödjasörjande närstående. / Introduction: District nurses care for terminally ill and dying patients in the patient's home. Thepalliative care is in collaboration with other professionals. Both the patients and their family membersare included in the caregiving. The district nurse functions as a spokesperson for the patients and theirfamily. An important task is to give information and emotional and practical support to the familymembers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurses´ experiences of supportingfamily members of palliative patients who receive homecare. Method: A systematic literature studybased on the Polit and Beck (2021) model. Cinahl and Pubmed were used to find articles. Data wasanalyzed through qualitative content analysis. Results: The result presents four categories: Informationfacilitates involvement, Conditions that enable district nurses to provide support, The district nurse´schallenges when providing support, Death does not end care for the family members. Conclusion:District nurses were faced with dilemmas when giving support to family members. A well-functioningcollaboration between the district nurse, patient, family members and other professionals were importantwhen supporting family members. District nurses felt the need for more education related to the grievingprocess.

Försummelse är ett diffust och globalt folkhälsoproblem som medför förödande konsekvenser. Försummelse är svårt att upptäcka och innefattar en oförmåga att tillgodose barnets behov såsom trygghet, omsorg, vård, stimulans och utbildning. Prevalensen är ett mörkertal och försummelse är statistiskt underrapporterat. Distriktssköterskor inom primärvården träffar barn dagligen och har skyldighet att orosanmäla vid blotta misstanke om att barn far illa. Under covid-19 pandemin har samhället blivit utsatt för hård press och mycket talar för att försummelsen har ökat under pandemin. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskor inom primärvård och deras kunskap om försummelse av barn samt om covid-19 pandemin påverkat förekomsten. Studiens metod är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på en enkät, med både fasta och öppna svarsalternativ, där de slutna frågorna analyserats kvantitativt och de öppna frågorna tematiseras med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att år av arbetserfarenhet inom primärvården samt specialistutbildning är av betydelse och kan vara avgörande för att upptäcka och upprätta orosanmälning av barn utsatta för försummelse. specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården är bättre på att upptäcka försummelse och upprättar orosanmälningar i högre utsträckning än distriktssköterskor inom vårdcentral. Det föreligger en kunskapslucka inom forskning där mer studier behövs specifikt gällande försummelse. En osäkerhet i bedömning av hur allvarlig situation barnet befinner sig är starkt förknippat med distriktssköterskans erfarenhet. Tydligare verksamhetsrutiner behövs och kunskapsutbyte mellan distriktssköterskor önskas. Pandemin har påverkat samarbetet mellan distriktssköterskor och andra professioner genom att möten blivit mer digitaliserade. Att förebygga försummelse är en viktig åtgärd för en hållbar utveckling.

Bakgrund: Prediabetes är en fas före typ-2 diabetes associerad med en avvikande glukoshomeostas. Livsstilsförändringar som viktminskning, kostförändring och regelbunden fysisk aktivitet minskar den relativa risken att utveckla typ-2 diabetes. Att förstå barriärer och facilitatorer för fysisk aktivitet underlättar ett salutogent förhållningssätt till en persons livsstil, psykiska välmående samt fysiska hälsa. Syfte: Syftet var att förstå och identifiera barriärer och facilitatorer för fysisk aktivitet bland personer med prediabetes och se vilka interventioner som studerats. Metod: Litteraturöversikt baserad på Polit och Beck’s modell (2021) med 15st vetenskapliga artiklar av kvantitativ, kvalitativ och blandad design som inkluderades efter sökning i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Facilitatorer för ökad fysisk aktivitet finns hos de som upplevde en förbättring av sin hälsa, hade flera sociala kontakter som gav uppmaning och uppmuntran och hade bättre socioekonomiska förutsättningar. De barriärer som identifierats var hos de som rapporterade ohälsa, ej ville prioritera fysisk aktivitet eller hade sämre socioekonomiska förutsättningar, väder, brist på träningslokaler eller friluftsområden och demografiska faktorer (ålder, kön, ). De interventioner som identifieras syftade till att stärka egenförmåga, utvärdera tekniska hjälpmedel och riskmedvetenhet. Slutsats: Eftersom facilitatorer och barriärer för fysisk aktivitet varierar mellan individer med prediabetes bör god kommunikation och en bra relation med patienter vara av stor betydelse. Distriktssköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal bör utforska patientens individuella uppfattningar om prediabetes och därmed riskmedvetenhet när de utformar insatser eller interventionsstrategier för att stärka egenförmåga, motarbeta barriärer och hjälpa till att utveckla och upprätthålla fysiska aktiviteter. / Background: Prediabetes is a phase before type 2 diabetes associated with an abnormal glucose homeostasis. Lifestyle changes such as weight loss, dietary changes and regular physical activity reduce the relative risk of developing type 2 diabetes. Understanding barriers and facilitators to physical activity facilitates a salutogenic approach to a person's lifestyle, psychological well-being and physical health. Purpose: The aim was to understand and identify barriers and facilitators to physical activity among people with prediabetes and see which interventions have been studied. Method: Literature review based on Polit and Beck's model (2021) with 15 scientific articles of quantitative, qualitative and mixed methods that were included after searching the databases PubMed and Cinahl. Results: Facilitators for increased physical activity are found in those who experienced an improvement in their health, had several social contacts that provided encouragement and encouragement and had better socio-economic conditions. The barriers identified were those who reported illness, did not want to prioritize physical activity or had poorer socio-economic conditions, weather, lack of training facilities or outdoor areas and demographic factors (age, gender, BMI). The interventions identified were aimed at strengthening self-efficacy, evaluating technical aids and risk awareness. Conclusion: Since facilitators and barriers to physical activity vary between individuals, good communication and relationship with patients is of great importance. District nurses or other health care professionals should look for individual perceptions of prediabetes and risk awareness when designing interventions to strengthen self-efficacy, counteract barriers and help develop and maintain physical activities.

Kostnader och efterfrågan på vård stiger stadigt vilket leder till att vårdgivare i Sverige uppleveren ökad press att samtidigt minska kostnaderna och förbättra kvaliteten på vården. En av orsaken till de ökade kostnader och efterfrågan är att Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Däremot har Sverige en av jordens mest uppkopplade befolkning i världen, därför skulle tidsbokning via internet kunna resultera till tid- och kostnadsbesparingar för Sveriges hälso- och sjukvård. Dessutom har tidsbokning via internet möjligheten att minska på den administrativa bördan för vårdpersonal när patienter själva sköter sina tidsbokningar. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter av tidsbokning via internet för både vårdcentraler och vårdpersonal i Värmland. För att uppnå syftet utfördes en fallstudie på Värmlands två största vårdcentraler, vårdcentralen Verkstaden och Gripen, genom intervjuer och dokumentstudier. Resultatet av undersökningen visar att beroende på läkares kontroll över arbetsschemat, organisationens kultur och ledningens engagemang påverkas effekternas omfattning. För vårdcentralen Verkstaden uppstod det inga signifikanta effekter, men hos vårdcentralen Gripen uppstod omfattande effekter. Effekter av tidsbokning via internet hos vårdcentralen Gripen är att organisationen har kunnat spara tid på administration. Tidsbesparingen frigjorde resurser och gjorde det möjligt för vårdcentralen att öppna två nya mottagningar. Distriktssjuksköterskor spenderar hälften så mycket tid på tidsbokning via telefon och den arbetsuppgiften skapade negativ stress. Mindre tid på telefon har lett till att distriktssjuksköterskor spenderar mer tid med patienter och har fått utnyttja mer av sin kompetens, vilket har förbättrat deras arbetsmiljö. Däremot för distriktsläkare har tidsbokning via internet skapat frustrationer och en försämrad arbetsmiljö. Dagligen får distriktsläkare träffa patienter som har genomfört felbokningar och detta skapar svårigheter för en distriktsläkare att utföra vård med hög kvalité.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus i Kina som fick namnet SARS-CoV-2 och senare Covid-19. Den elfte mars 2020 deklarerades viruset som en pandemi. Virusets höga smittsamhet och dödlighet blev en stor påfrestning för vårdpersonal. Covid-19 orsakar hos de flesta en luftvägsinfektion, men kan hos vissa utvecklas till svår sjukdom med dödlig utgång. Primärvården anses vara basen i hälso- och sjukvården med distriktssjuksköterskans hälsofrämjande arbete i centrum. Studier har visat att när sjuksköterskor är i nära kontakt med smittsamma infektionssjukdomar upplever dem ensamhet, ängslan, rädsla, utmattning och sömnstörningar. Det finns få studier om distriktssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under pandemi så en ökad kunskap och förståelse bedömdes därför som aktuell. Syfte: Beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av hälsofrämjande omvårdnad under den pågående pandemin. Metod: kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor på fem vårdcentraler i Stockholm. Texten bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet resulterade i en variation av erfarenheter såsom rädsla, stress, utmattning men likaså möjlighet till ökad kunskap och utveckling, samt en känsla av att ha kommit närmare patienter och kollegor. Slutsats: Distriktssjuksköterskan utvecklades med sina arbetsuppgifter och upplevde samhörighet men också olika former av känslomässiga utmaningar. Beslutsfattare och ansvariga för primärvården bör använda slutsatserna för att förbättra stödet till distriktssjuksköterskor och verksamhet. Det finns behov av vidare studier i området. / Background: By the end of 2019 a new virus was discovered in China. It was later named SARS-CoV-2 and eventually Covid-19. The eleventh of March 2020 the virus was declared a pandemic. The high level of contagiousness and mortality of the virus put a lot of stress on health care professionals. Covid-19 causes respiratory tract infections, and can be deadly. Primary health care is considered the base of the health care system, where the district nurse´s health promotion work is central. Studies have shown that nurses´ who come in contact with contagious infectious diseases suffer loneliness, anxiety, fear, fatigue and sleep disorder. There are very few studies about district nurses´ working experiences during a pandemic, therefore more knowledge and understanding was warranted. Purpose: To describe the district nurses´ experiences of health promotion in nursing care during the current pandemic. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews with district nurses at five primary health care centers in Stockholm, Sweden. The material was then analyzed with content analysis. Results: The material showed a variety of experiences, including fear, stress and fatigue, but also increased knowledge, professional development and feeling closer to colleagues and patients. Conclusion: The district nurses´ developed professionally with the new tasks and experienced affinity but also various forms of emotional challenges. Decision makers and managers can make use of these insights to inform and improve their support for districtnurses´ during a pandemic. There is a need for further research on the subject. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>