Studien undersöker berättelser om djur i de isländska tåtarna. Materialet består av samtliga fyrtionio tåtar i islänningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet är dels att ta fasta på djurens roller och funktioner i berättelserna, och dels att jämföra dessa över tid för att upptäcka eventuella förändringar vad beträffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mån det är möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gåvor, måltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framåt och i samband med fara för människors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berättelserna. De kan exempelvis fungera som föremål vid en fejd eller som gåva att skänka för att knyta vänskapsband. Tåtarna utspelar sig från slutet av 800-talet fram till mitten av 1100-talet och kan delas in i fyra perioder. När sagasamhället ändrar karaktär från hedniskt till kristet, formas djurens deltagande efter den förändringen.Det finns i berättelserna om djur inslag av sådant som pekar på en efterhandskonstruktion vilket stärker uppfattningen om att tåtarna kan ses som litterära produkter av medeltida författarskap. Emellertid finns det textpassager som sticker ut från det mönstret och öppnar upp för eventuella spår av muntlig tradering. Nyckelord: Djur, tåtar, islänningasagorna, bokprosa- och friprosateorin.

Djurskyddslagstiftningen har sedan dess tillkomst 1944 utvecklats i takt med vetenskapligaframgångar, jordbrukets utveckling och en alltmer positiv syn på djur. Djurskyddslagen präglas tillstor del av att djuren ska kunna bete sig naturligt, samt skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.På många sätt har därmed Sverige varit ett föregångsland vad gäller djurskyddet ifråga.Regeringen lade 2011 fram förslag på lagändringar i djurskyddslagen, genom en omfattandeutredning. Förslagen har välkomnats av bland annat Förbundet Djurens Rätt och ansetts ligga i tidenför en ny, modern lagstiftning helt i linje med ett nyanserat synsätt vad gäller djur. Dock har endastett fåtal ändringar gjorts sedan utredningens genomförande. Bland annat har ett förbud mot tidelaginförts i en helt ny bestämmelse, samt straffpåföljd vid en överträdelse av denna paragraf. Ävenbestämmelser inom ramen för djurförsöksområdet har förbättrats. Emellertid kvarstår en stor del avutredningens förslag såsom oberörda i dagsläget, vilket har kritiserats från flertalet håll. Hur det serut i dags dato med de förslag som skulle kunnat visa att Sverige återigen står i framkant vad gällerdjurskyddet, är således oklart och utvecklingen kring detta tycks ha avstannat. Vad är anledningentill denna fördröjning? Syftet inom ramen för ifrågavarande uppsats, är således att söka ta reda påvad fördröjningen av en modern djurskyddslag beror på.

My experience is that there are few children’s books about Swedish animals. We can most often find books about lions, giraffes and elephants. But where are the elks, hedgehogs or foxes? In the woods is a children’s picture book for children of age 3+. The book contains rhymes and illustrations portraying 10 different animals living in the Swedish forest. In an increasingly digital world it became important for me to create a printed book. I believe that books carry great value, and they can also be passed on to next generations. Hopefully, the book will present a part of the amazing nature that Sweden holds and through that awaken children’s interest in Swedish animals. / Jag upplever att det finns få bilderböcker för barn om svenska djur på marknaden. Ofta ser vi barnböcker med lejon, giraffer och elefanter. Men var är älgarna, igelkottarna och rävarna? Uti stora skogen är en bilderbok för barn 3+. Boken innehåller rim och illustrationer som gestaltar 10 olika djur i den svenska skogen. I en allt mer digitaliserad värld blev det extra viktigt för mig att skapa en tryckt bok. Enligt mig finns det ett stort värde i böcker och de kan dessutom ärvas från generation till generation. Min förhoppning är att boken visar på den naturrikedom som finns i Sverige och att den väcker intresse för svenska djur.

The aim of this study was to investigate whether there is a social-psychological relevance in allowing animals to be involved in therapy work. I have examined if the animals may contribute to effects on human relationships between caregivers and patients, and if the animals can contribute to helping patients to achieve better well-being. Through previous research and a quantitative interview I have received answers to the following questions: How are animals used in the treatment work? How do animals affect the relationship between caregiver-patient? In what ways do animals in treatment affect relationships between people? How do the professionals who work with animals believe that animals can affects the patient? I have interviewed people working in different kinds of treatment work using animals. The areas examined include work with animals at youth care, police, disability care, elderly care and school. The results obtained have shown that there are a variety of direct and indirect effects where the animals can affect us humans and our relationships to each other. Animals effect our social interaction. The animals are described as social catalysts that can help us to build bridges between people.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser. Med sammanfattning på svenska.

Tankar kring mitt nuvarande och mina två tidigare animerade filmprojekt. Referenser, inspiration, tillvägagångssätt etc. / Manus till den animerade kortfilmen Min Börda.

No description available.

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.</p><p> </p>

Traffic accidents where wild animals are involved represents between 60 and 80 percent of all reported accidents, depending on location in Sweden. In a country like Sweden, with a lot of forest, there is always risk of a collision with a wild animal. Imagine if you, as a road user, had the possibility to receive warnings when the risk of an accident according to statistics is extra high. Wildlife Detection Network is a wildlife warning system with an information service, which makes the whole concept unique. When an animal is approaching the road, it is registered by sensors, and warning lights along the road are lit to inform drivers of the potential danger. In conclusion, this is a direct warning to all drivers on the road where the system is placed. When an animal is registered by the sensors, information containing time, date, weather circumstances and coordinates are sent to a database. The database stores information about the animal activity in the area, and will read out activity patterns for the animals. For example, the risk for a collision might be higher between 6.00 and 8.00 AM when the temperature is about ten degrees. When you approach the measured area in your car, you will receive a warning in you smartphone or GPS-unit. The warning tells you that the risk of encountering a wild animal along the road is high during the current circumstances. The associated service works as a complement for those that further wants to reduce the risk of a wildlife accident. We are well aware of that wildlife accidents are a very complex and in particular intractable problem. The two of us behind Wildlife Detection Network are proud of our concept and we are hopeful that our system will contribute to a decrease in wildlife accidents in the future.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men det finns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogiskt viktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av mer ekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur. Betande djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som en del av lösningen på dessa problem, och detta examensarbete undersöker hur betande djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande djur fungerar som en del av skötseln av stadsnära natur. Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyra intervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar med betande djur. Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av bete: Floran och faunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av bland annat det tramp som marken utsätts för vid bete. Förvaltningarna använder betande djur framför allt för att bevara den biologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ett pedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnära grönområdena. De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur med hjälp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till att de betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Det behövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur en restaurerad betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört bete. Betande djur bedöms kunna användas i större utsträckning som en realistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt att djurens säkerhet kan upprätthållas.