I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

No description available.

This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where children´s knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals. The results from the interviews made it clear that there were differences in the knowledge about different animals. Almost every child in the suburbs had difficulties to mention 10 animals. In the city on the other hand all the children except one mentioned more than 10 animals. A wide variation of animals was mentioned by the children in this study, in the suburbs domestic and farm animals was mostly mentioned while it was mostly exotic animals mentioned in the city. A possible causal explanation for the findings may be differences of language, nature, habit and culture.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje. I studien framkom också att man hyste empati och förståelse för hundarna, samt att de bidrog till personlig utveckling dels genom sin roll som självobjekt och dels genom att man ställdes inför olika utmaningar i umgänget med hundarna. Rollen som omsorgsgivare belystes också. I diskussionen berördes aspekterna att känna ömsesidighet i en relation, att känna glädje samt att få växa och utvecklas.

The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people. I also searched for a class-consciousness and a negative view on other groups of people. Research questions: 1) Why was it especially the aristocrats that started to make a stand for the animals and what imprint did this make in the movement? 2) What issues was driven by the societies for the prevention of cruelty to animals? Which was regarded as the most important? 3) Which persons could be seen and heard pursuing the animal protection policy? 4) What kind of arguments for animal protection are the movement’s representatives presenting? The aristocratic people became committed to the animal protection movement because of the role they had in society, their ideal and because they had the time and money. They had the possibilities to take in the new ideas that during this time were presented in different kinds of areas. The upper class was regarded to have obligations because of their privileged way of life and their idealistic work was regarded as a matter of course. The societies for the prevention of cruelty to animals worked hard on educating the lower classes and the people in the countryside. The aristocrats brought philosophy, science and the urban view on animals.

Bakgrund: Äldre på boende idag kan känna att de saknar sociala interaktioner med vårdpersonal, familj eller vänner. För att uppleva god livskvalitet krävs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan användas som behandlingsmetod i vården i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sällskapsdjurs betydelse för äldres livskvalitet på äldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts i databaser och med manuella sökningar. Resultat: I samband med djurinterventionen aktiverade vårdtagarna sina kroppar och blev mer rörliga. Positiva förändringar av sömnrutiner och aptit observerades också. Djurens närvaro påverkade vårdtagarnas känslor men även deras kognition, vilket gjorde att gamla minnen om egna djur återkom. De äldre samtalade mer med varandra och uppvisade ett förbättrat socialt beteende. Diskussion: Tre fynd diskuteras: vårdtagarnas fysiska aktivering, känslor och sociala interaktioner samt varför de boende påverkas av djurinterventioner. Slutsats: Djurinterventioner visade sig ge en positiv påverkan på livskvaliteten hos en del äldre på äldreboende och är något som skulle kunna användas mer i vården. / Introduction: Elderly residents today may feel that they lack social interactions with health professionals, family or friends. To experience good quality of life requires for example security, social interactions and activities. Animals can be used as treatment in health care in the form of Animal-Assisted Activity (AAA) and Animal-Assisted Therapy (AAT). Aim: The aim of this literature review was to elucidate pets’ importance for older people’s quality of life in nursing homes. Method: The study was conducted as a general literature review. Data collection has been made in databases and with manual searches. Results: When using animal interventions the residents activated their body and became more mobile. Positive changes in sleep routines and appetite were also observed. The animals’ presence affected residents’ feelings but also their cognition, which made old memories of their own animals return. The elderly talked more to each other and showed improved social behaviour. Discussion: Three findings are discussed: residents’ physical activation, emotions and social interactions, and why residents are affected by animal interventions. Conclusion: Animal interventions were found to have a positive impact on quality of life for some elderly in nursing homes and are something that could be used more in healthcare.

My essay, All animals were hurt during the making of this art – En uppsats om döda djur i konsten med utgångspunkt i Nathalia Edenmont, Marco Evaristti och Guillermo Vargas verk, deals with dead animals in art. It is a comparative study with a starting point based on the work Star, 2002 by Nathalia Edenmont, Helena, 2000 by Marco Evaristti and Eres lo que lees, 2007 by Guillermo Vargas. I examine why dead animals in art upsets and provokes us, and why the artists choses to use dead animals as material in their artworks. I do this by the help och Steve Baker and Anthony Julius theories concerning animals in art and transgressive art. Was the use of animals just for the shockeffect, to get the attention from the media or did the artworks have a deeper meaning. I also discuss the ambivalent relationship we have towards animals and what they represent in art.

<p>The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people. I also searched for a class-consciousness and a negative view on other groups of people.</p><p>Research questions: 1) Why was it especially the aristocrats that started to make a stand for the animals and what imprint did this make in the movement? 2) What issues was driven by the societies for the prevention of cruelty to animals? Which was regarded as the most important? 3) Which persons could be seen and heard pursuing the animal protection policy? 4) What kind of arguments for animal protection are the movement’s representatives presenting?</p><p>The aristocratic people became committed to the animal protection movement because of the role they had in society, their ideal and because they had the time and money. They had the possibilities to take in the new ideas that during this time were presented in different kinds of areas. The upper class was regarded to have obligations because of their privileged way of life and their idealistic work was regarded as a matter of course. The societies for the prevention of cruelty to animals worked hard on educating the lower classes and the people in the countryside. The aristocrats brought philosophy, science and the urban view on animals.</p>

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen djur och människa ur historiskt perspektiv, hur djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik. I analysen lyfts det fram att symbolik, spänning på gränsen till skräck, är betydande både ur historisk synvinkel och våra dagar och att djurkroppar som material kan ge just dessa känslor. Användandet av riktiga djur är ett sätt för konstnären att visa att det faktiskt är på allvar, att det är på liv och död, och det kan för vissa verk vara betydelsefullt att det är på riktigt. Studien visar att djurkroppar som material uppvisar stor variation, från vackra blommor av könsdelar från rådjur till torkade flugor med problem i äktenskapet. En djurkropp kan även vara ett starkt material för att förmedla känslor om döden och tankarna kring detta

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med aktiva och före detta tävlingsryttare. Studien följer en socialkonstruktivistisk tradition med en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet tyder på att spöet tillämpas, om nödvändigt, som en säkerhetsåtgärd för ökad kontroll av galopphästen samt som en tillgång för att uppnå optimal prestation. Dessa två premisser har positiv legitimerande kraft i dess olika praktiska utföranden. Tillämpningen av spöet legitimeras också positiv genom tävlingsryttarens stereotypa roll, deindividualisering av hästen, reglerna om spöet, jämförelser med andra hästsporter samt hur olika hästar sköts. Dessa positiva legitimeringskrafter minskade i sammanhang då respondenterna upplevde att spöet tillämpades trots att piskslagen inte hade någon önskvärd effekt på hästens prestation eller agerande. Vidare pekar resultatet på att normativ anpassning möjligtvis ägt rum genom reglementets avsaknad av regler om spöet som standardutrustning, trots att de flesta respondenter upplever spöet som standard. Normativ anpassning kunde också uppfattas kring de stereotypa tankar om sin arbetsuppgift en tävlingsryttare håller. Resultatet indikerar på att informativ anpassning äger rum genom respondenternas adaption till reglementet, trots att flertalet inte fann reglerna tillfredsställande. Slutligen verkar det som att respondenterna med mindre yrkeserfarenhet tenderar att anpassa sig informativt i högre grad efter tränarens auktoritära roll i förhållande till respondenterna med längre yrkeserfarenhet. Respondenternas ansvarstagande reducerades möjligtvis då de anpassade sig informativt genom tränarens rid-order i tillämpningen av spöet. Resultatet kan inte uttala sig om graden av legitimering eller social anpassning då studiens upplägg inte mätte frekvens.