No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser.

I dagens samhälle har nästan alla tillgång till en kamera på något sätt. Oftast kan man även ställa in direkt i kameran om man vill ta färgbild eller svartvitt. Men jag har tagit steget längre och har valt att redigera bilderna själv till svartvitt. Har tagit en bild, men gjort två olika redigeringar på den. Av den färgade bilden har jag skapat lite mer dramatiska men samtidigt harmoniska bilder i svartvitt för att sedan göra en undersökning för att se hur tittaren har tolkat de olika bilderna och på så sätt försöka styra lite hur betraktaren ska se på bilden, men även att tittaren ska få tolka fritt. Genom min undersökning “Hur tolkas djurens beteende i bilder beroende på hur de är redigerade?”, har jag kommit fram till att det är möjligt och att även om det är samma bild fast två olika redigeringar så har vissa tolkat det till en berättelse, men att det finns två sidor utav den. Alla har olika bakgrund och förknippar vissa saker med annat som gör att man tolkar som man gör. Jag har valt att göra denna undersökning för att jag tycker den är intressant, att se hur olika manfaktiskt tolkar de bilder man ser.

Denna studie behandlar vad pedagoger anser påverkar barn av interaktion mellan barn och djur i förskolan. Genom sammanlagt åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare som arbetar med djur på olika vis på tre olika svenska förskolor, undersöks hur pedagogerna uppfattar att barn påverkas genom att arbeta med djur i förskolan. Intervjupersonernas svar har sedan jämförts med tidigare forskningsresultat inom området samt med observationer gjorda på två av förskolorna. Två av intervjuerna är gjorda vid ett studiebesök på en förskola som har egna får, höns, getter, grisar samt kaniner på gården. Vid samma besök genomfördes två observationer av tre barn då de interagerade med djuren. Två av intervjuerna gjordes vid ett studiebesök på en förskola som arbetar med fiktiva djur efter arbetsmaterialet Mini-REDE, samt genom att pedagogerna använder sig av de djur som finns naturligt i deras närmiljö. Även på denna förskola genomfördes två observationer med tre barn. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv då lärandet och utvecklingen hos barnen i detta arbetssätt sker i samspel med andra, såväl barn och vuxna som med djur. De effekter av arbetssättet som undersöks genom intervjuer och observationer i studien är vilka utvecklingsområden hos barnen arbetssättet främjar, hur arbetssättet kan främja barns omtanke för natur och miljö samt vilka utmaningar som kan finnas inom arbetssättet. Resultaten i vår studie visar hur djur naturligt påverkar barn genom att väcka starka känslor.  Interaktionen mellan barn och djur främjar utvecklingen av den empatiska förmågan och ansvarskänslan genom att barnen får lära sig att ta hänsyn till djuren samt tänka efter vad djuren har för behov och vad vi som människor kan göra för att hjälpa djuren att få dessa behov tillgodosedda. Interaktionen mellan barn och djur ger även barn en förståelse för stora livsfrågor och naturens gång på ett naturligt och enkelt sätt. Djuren främjar även barns utveckling av kommunikationsförmågan, vilken enligt det sociokulturella perspektivet är centralt i allt lärande.

Bakgrund: I takt med ökad ålder och längre levnadstid i dagens samhälle blir demenssjukdomar en allt vanligare folksjukdom. I Sverige finns det uppskattningsvis 150 000 människor med en demenssjukdom och varje år diagnostiseras ungefär 20 000–25 000. En demenssjukdom påverkar människans sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska förmågor samt deras anhöriga. Användandet av vårddjur blir allt vanligare och kan användas på olika sätt med olika mål i omvårdnadsarbetet. De olika användningsmetoderna med vårddjur är Animal-Assisted Activity och Animal-Assisted Therapy.  Syfte: Att beskriva inverkan av djur som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom.  Metod: Deskriptiv allmän litteraturöversikt innehållande tio originalartiklar, med en kvantitativ ansats. Databaserna Pubmed och CINAHL användes vid datainsamlingen. Katie Erikssons omvårdnadsteori om människans och vårdandes grund utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram.  Resultat: Fyra kategorier identifierades. Dessa var; vårddjurs inverkan på fysisk aktivitet, ökad livskvalité av vårddjur, förbättrad psykisk hälsa och minskad BPSD symtom samt vårddjurs inverkan på sociala interaktioner. Det framkom i resultatet att vårddjur som en del av omvårdnadsarbetet, eller genom enbart sin närvaro, hade en positiv inverkan på personer med demenssjukdom.  Slutsats: Vårddjur har en positiv inverkan på personer med demenssjukdom genom att öka fysisk aktivitet, livskvalitén, minskade psykisk ohälsa samt BPSD symtom och ökade kommunikationen. Dock behövs fortfarande större och mer omfattande studier inom området, då många av studierna innefattade små undersökningsgrupper och pågick under en kortare tidsperiod. / Background: As age increases and longer life expectancy in today’s society, dementia is becoming a common disease. In Sweden, there an estimated 150.000 people with dementia, and about 20.000- 25.000 are diagnosed each year. When a person is diagnosed with dementia it affects their social, physical, mental and economic abilities as well as their relatives. The use of animals as a nursing act is becoming more common and can be used in different ways with different goals in the nursing work. The various methods of using animals in the nursing field are as animal-assisted activity and animal-assisted therapy. Aim: To describe the impact of animals as a nursing act for people with dementia. Method: Descriptive general literature review containing ten original articles, with quantitative approach. The PubMed and CHINAL databases were used in the data collection. Katie Eriksson’s nursing theory on the basis of human and nursing care made up the theoretical reference frame of this study. Result: Four categories were identified. These were; animals’ impact on physical activity, increased quality of life from animals, improved mental health and reduced BPSD symptoms and the impact from animals on social interactions. It was found in the results that animals as part of the nursing work, or simply by their presence, had an impact on people with dementia. Conclusion: Animals has a positive impact on people with dementia by increasing physical activity, quality of life, decreased mental illness and BPSD symptoms and increased communication. However, larger and more extensive studies in the field are still needed, as to many of the studies included small research groups and lasted for a short period of time.

No description available.

Puzzle, the donkey in the lion’s skin, an analysis of the literary donkey in C. S. Lewis’s The Last Battle. This paper intends to examine the portrayal of donkeys in western literature by a close reading of the donkey Puzzle in C. S. Lewis’s The Last Battle. The overall purpose is to examine how donkeys have historically been portrayed in litterature. How the view of the donkey as dumb has come to be shaped by earlier Greko-Roman literature as Aesop’s fables and how it is possible to see these prejudices in the depiction of Puzzle. The focus is to understand how the negative image of the donkey has emerged and is shaped by the purpose and function the donkey has had, and still has, for humans. This paper’s questions are: How is Puzzle portrayed in C. S. Lewis The Last Battle? Is Puzzle presented as inferior/lower class? Are there any characteristics of the fool in Puzzle? The analysis shows how the old prejudiced image of the donkey can be seen in the depiction of Puzzle. This is obvious from how Puzzle is portrayed in relation to other character’s, especially how he is posed as opposite to the unicorn Jewel. But it is also visible in how Puzzle himself uses these prejudices in his defense by claiming that he is too stupid to understand; A defense often used by the fool. I argue that Puzzle bears the traits of the fool even if he remains a donkey in the end.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur katter representeras i två illustrerade barnböcker, och jämför med observationer av katters beteende ur ett etologiskt perspektiv. Syftet med detta är att uppmärksamma och bidra till ökad förståelse bland grafiska formgivare, illustratörer och andra ämnesintresserade för de utmaningar som avbildning av katter och andra djur kan resultera i. Materialet består av två barnböcker, som undersöktes med hjälp av en semiotisk analys, med utgångspunkt i teorier om representation och semiotik. Resultatet visar att en och samma djurart kan representeras på vitt skilda sätt. I den ena boken efterliknade karaktären en verklig katt i sina beteenden, medan karaktären i den andra boken gestaltades som en förklädd människa. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur de två sätten att representera katter kan påverka läsarens föreställning av katters beteende och behov.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om man kan ha användning av djur inom pedagogiken. Jag vill ta reda på om man med hjälp av djurassisterad pedagogik kan hjälpa elever att få upp sitt intresse för undervisningen. Det kommer tas upp vilka positiva och negativa konsekvenser djurassisterad pedagogik kan ha. För att ta reda på detta har jag observerat två skolor. Det har även genomförts intervjuer med tre hundförare och en lärare. Genom dessa undersökningar har jag sett många fördelarna med att använda sig utav djurassisterad pedagogik. Då detta är ett arbetssätt som ännu inte är vanligt i Sverige är det viktigt att uppmärksamma både de positiva och negativa konsekvenserna som djurassisterad pedagogik leder till.