<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; <em>ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd </em>och<em> djurens lugnande inverkan</em>. Tillsammans formulerade temana essensen; <em>djur istället för människor.</em> Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; <em>ansvar</em>, <em>meningsfull</em> <em>sysselsättning</em>, <em>självförtroende</em>,<em> adrenalinkick</em>, <em>relationen till djur</em>, <em>känslan av att vara behövd</em> och <em>djurens lugnande inverkan</em>. Tillsammans formulerade temana essensen; <em>djur istället för människor</em>. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.</p>

<p>In all types of learning situations, it is important to find each student where they are at the moment in knowledge. I have reflections about  what animal experience students have with them when they begin their education. This thesis is about what home environment and in home environment acquried animal experience student at agricultural college have. This work is based on data collected through questionnaire survey done in two agricultural colleges in middle Sweden in the spring of 2007. Questions were divided into four blocks, historical data such as on the environment in which pupils are growing up, animal habit, why they read on agricultural school and future data on what plans students have for future education and careers. Notably current finding is that 44 % of students indicated that they had grown up in rural areas compared to 16 % of the Swedish population. Previous research has shown that 47 % of pupils at agricultural school have grown up on farms, which together with this investigation can be understood as if the school population at agricultural school does not represent the population as a whole in Sweden concerning access to the rural environment and animal habit. With the results above, it may be seen as remarkable that 51 % of the student have filled in that they are not grown up with some kind of animal activities in the home environment and 28 % of the students filled in that they helped little or not at all with animal husbandry at home while growing up. My hope is that this thesis will be followed by additional studies that examine what knowledge students have with them when they begin their education to further develop teaching at agricultural college.</p> / <p>Vid alla typer av inlärningssituationer är det viktigt att finna varje elev där de för tillfället befinner sig kunskapsmässigt. Jag har ställt mig undrande till vilken djurvana eleverna har med sig när de börjar sin utbildning. Detta examensarbete handlar om vilken uppväxtmiljö och i uppväxtmiljön förvärvad djurvana har elever som studerar vid naturbruksgymnasium, inriktning djur? Examensarbetet bygger på data insamlat genom enkätundersökning gjord på två naturbruksgymnasier i mellersta Sverige under våren 2007. Enkätfrågorna har delats upp i fyra block gällande bakgrundsdata såsom i vilken miljö eleven är uppväxt, djurvana, varför de läser på naturbruksgymnasium samt framtidsdata gällande vad eleverna planerar för framtida utbildning och yrken. Noterbart gällande resultaten är att 44 % av eleverna uppger att de vuxit upp på landsbygden mot 16 % av den svenska befolkningen vilket kan läsas ut såsom att elever som är uppvuxna på landsbygden i större utsträckning söker sig till naturbruksgymnasium. Tidigare forskning har påvisat att 47 % av elever vid naturbruksgymnasium vuxit upp på lantbruk vilket tillsammans med denna undersökning kan tydas ut som om elevunderlaget vid naturbruksgymnasium inte representerar befolkningen i sin helhet gällande koppling till landsbygdsmiljö och djurvana. Mot detta står dock att 51 % av eleverna svarade att de inte vuxit upp med någon form av djurverksamhet i uppväxtmiljön och 28 % av de tillfrågade eleverna har i ingen eller liten utsträckning hjälp till med djurskötsel i hemmet under uppväxten. Min förhoppning är att detta examensarbete ska följas av fler undersökningar som granskar vad elever ha med sig kunskapsmässigt när de påbörjar sin utbildning allt för att vidareutveckla undervisningen vid naturbruksgymnasium.</p>

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. Husdjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt. I och med att vi förhåller oss till husdjur på ett tvetydigt sätt kan djuret bli en del av en meningsfull relation, utan att vi för den skull behöver ge djuret mänsklig status. Vårt sätt att definiera djuret i husdjursrelationen innebär alltså en flexibel avgränsning mellan människa och djur, och avgränsningen blir därmed ett sätt att definiera vår egen mänsklighet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.

Denna studie handlar om hur djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ”tillfrisknande”. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive behandlingshem. Gemensamt för alla intervjupersoner var att de jobbade med djur som en del i sin behandling av klienterna. I materialet växte tre teman fram dessa är; de trevliga djuren, Läromästare och övningsobjekt och djurens inverkan och påverkan. I det första temat betonades vikten av att ha trevligt och roligt tillsammans, djuren sågs som något odelat positivt. Att de används i behandlingen bidrog till att både klienterna och personalen fick miljöombyte och att de fick göra något roligt tillsammans. I det andra temat framkom det att personalen ansåg att djuren var ett bra övningsredskap för att lära sig sociala och emotionella verktyg såsom att ta ansvar, att lita på andra, att kommunicera och att känna in och känna av. I det tredje temat framkom det att all personal uppfattade att djuren påverkade klienterna bara genom sin blotta närvaro, djurens förmåga att ge kärlek och tröst åt människor är något som gynnar deras klienter. Materialet har därefter analyserats utifrån tre olika perspektiv och dessa är; det salutogena perspektivet som innehåller begreppet KASAM, objektrelationsteorin och då framförallt teorin om övergångsobjekt och slutligen Bindningsteorin utifrån hur John Bowlby (Bowlby, 2001) beskriver den. I det första perspektivet, det salutogena perspektivet framkom det att när djur används i behandling har de en hälsobringande (salutogen) effekt på individen. Att öva på färdigheter och förstå hur de används ökar individens känsla av sammanhang (KASAM) och leder i sin tur till en förminskning av individens upplevelse av kaos och stress i dennes liv. I det andra perspektivet, objektrelationsteorin framkom det att djur kan fungera som övergångsobjekt, ett objekt som ger trygghet och stadga för klienter som befinner sig i förändrings- och utvecklingsprocesser. I det tredje perspektivet, Bindningsteorin framkom det att djur kan användas som ett verktyg för klienter när de ska bygga upp sitt förtroende för relationer. Att kommunicera och att ha relationer människor emellan kan alltid innebära en risk för att bli ratad, lämnad och övergiven. Djuren kan erbjuda en positiv start i arbetet att bygga upp förtroendet för relationer.

The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT. This agegroup show an increase in for example; social skills, communication and maintaining focus. The results in our interviews show that there is poor knowledge in the research done in the area of AAT, that AAT is not used in these areas in Stockholm though the interest in the method seems large. As theoretical frameworks we have used the biophilia hypothesis and Winnicotts theory of the transition object.

No description available.

In all types of learning situations, it is important to find each student where they are at the moment in knowledge. I have reflections about  what animal experience students have with them when they begin their education. This thesis is about what home environment and in home environment acquried animal experience student at agricultural college have. This work is based on data collected through questionnaire survey done in two agricultural colleges in middle Sweden in the spring of 2007. Questions were divided into four blocks, historical data such as on the environment in which pupils are growing up, animal habit, why they read on agricultural school and future data on what plans students have for future education and careers. Notably current finding is that 44 % of students indicated that they had grown up in rural areas compared to 16 % of the Swedish population. Previous research has shown that 47 % of pupils at agricultural school have grown up on farms, which together with this investigation can be understood as if the school population at agricultural school does not represent the population as a whole in Sweden concerning access to the rural environment and animal habit. With the results above, it may be seen as remarkable that 51 % of the student have filled in that they are not grown up with some kind of animal activities in the home environment and 28 % of the students filled in that they helped little or not at all with animal husbandry at home while growing up. My hope is that this thesis will be followed by additional studies that examine what knowledge students have with them when they begin their education to further develop teaching at agricultural college. / Vid alla typer av inlärningssituationer är det viktigt att finna varje elev där de för tillfället befinner sig kunskapsmässigt. Jag har ställt mig undrande till vilken djurvana eleverna har med sig när de börjar sin utbildning. Detta examensarbete handlar om vilken uppväxtmiljö och i uppväxtmiljön förvärvad djurvana har elever som studerar vid naturbruksgymnasium, inriktning djur? Examensarbetet bygger på data insamlat genom enkätundersökning gjord på två naturbruksgymnasier i mellersta Sverige under våren 2007. Enkätfrågorna har delats upp i fyra block gällande bakgrundsdata såsom i vilken miljö eleven är uppväxt, djurvana, varför de läser på naturbruksgymnasium samt framtidsdata gällande vad eleverna planerar för framtida utbildning och yrken. Noterbart gällande resultaten är att 44 % av eleverna uppger att de vuxit upp på landsbygden mot 16 % av den svenska befolkningen vilket kan läsas ut såsom att elever som är uppvuxna på landsbygden i större utsträckning söker sig till naturbruksgymnasium. Tidigare forskning har påvisat att 47 % av elever vid naturbruksgymnasium vuxit upp på lantbruk vilket tillsammans med denna undersökning kan tydas ut som om elevunderlaget vid naturbruksgymnasium inte representerar befolkningen i sin helhet gällande koppling till landsbygdsmiljö och djurvana. Mot detta står dock att 51 % av eleverna svarade att de inte vuxit upp med någon form av djurverksamhet i uppväxtmiljön och 28 % av de tillfrågade eleverna har i ingen eller liten utsträckning hjälp till med djurskötsel i hemmet under uppväxten. Min förhoppning är att detta examensarbete ska följas av fler undersökningar som granskar vad elever ha med sig kunskapsmässigt när de påbörjar sin utbildning allt för att vidareutveckla undervisningen vid naturbruksgymnasium.