There are several ways in which people can relate to eating or not eating animals. This essay is focussing two main strategies: Making distances and drawing borders. Today, there are several reasons for not eating meat, including environmental reasons, individual and public health reasons, ethical reasons and more. Yet, people eat more meat than ever. According to the UN, this is a major problem. In 2006 the report Livestock’s long shadow pointed out that meat consumption was a bigger problem from an environmental point of view, than global transports, including air-traffic. At the same time, western societies are becoming both more animal friendly (when it comes to companion animals) and more animal abusive (when it comes to production animals). There seems to be a lot of empathy for animals, yet people choose to hurt them, kill them and eat them. This essay, with a feministic approach, tries to reveal what mechanisms are behind this ambigous behaviour. The findings suggest that the border line between humans and animals is blurred due to several reasons. / Att äta eller inte äta djur är en fråga som det går att förhålla sig till på olika sätt. Den här uppsatsen fokuserar på två huvudstrategier: Avståndstagande och gränsdragningar. I dag finns många anledningar till att inte äta kött, till exempel miljöskäl, hälsoskäl (såväl individuella som folkhälsomässiga), etiska skäl med flera. Ändå äter jordens befolkning mer kött än någonsin. Enligt FN är det ett stort problem. Rapporten "Livestock's long shadow" som kom ut 2006, pekar ut köttkonsumtionen som ett större miljöproblem än världens samlade transporter, inklusive flygtransporter. Samtidigt, håller västerländska samhällen på att bli allt mer djurvänliga (när det handlar om sällskapsdjur) och allt mer djurfientliga (när det handlar om så kallade produktionsdjur). Det finns uppenbarligen mycket empati för djuren, ändå väljer människor att göra dem illa,  döda dem och äta dem. Den här uppsatsen försöker ur ett feministiskt perspektiv undersöka de mekanismer som ligger bakom detta ambivalenta beteende. Resultatet tyder på att gränsen mellan människa och djur är en kulturell konstruktion som håller på att suddas ut, av flera skäl.

Tack till min handledare Lars Holmberg för de riktlinjer och stöd som du gav. Jag vill också tacka de snälla människorna på Uppsala Brukshundklubb för intervjuerna. Men framför allt min katt Sally, som under denna tid gick och födde tre underbara kattungar som jag kunde njuta av under pauserna.

No description available.

The aim of this study is to understand which roles institutional personnel in HVB-homes (homes for care or living), that include animals ascribe the animals for the young clients in treatment. Using the terms role, role-taking, primary socialisation and secondary socialisation within the perspective of symbolic interactionism, we intend to analyse the expericences from the institutional personnel of what roles the animals are ascribed in treatment of young clients. We also wanted to find out if the institutional personnel have certain expectations on the animals as tools in the treatment and whether the institutional personnel believes that the animals have important roles in the treatment of the young clients. To find the answers of our aim and approach to our problems, we have used a qualitative study where we have interviewed six institutional personnel distributed in three different HVB-homes that uses animals in treatment of young clients. Our empirical material shows that the institutional personnel ascribe the animals a variety of roles, which among others are: friendly and familiar, meaningful, safe, comforting and soothing. Other roles that the institutional personnel ascribe the animals for the young clients are: teaching in order to develop empathy and responsibility; helping in therapy situation and having an activating role. Furthermore, the institutional personnel ascribe the animals crucial, meaningful and important roles to the young client´s positive development. The respondents also ascribe the animals a defenceless and inferior role. All respondents in the study argue unanimously that the animals are of significant importance for the treatment of the young clients. Hence, the animal can act as a link between the young client and the institutional personnel. Also, the institutional personnel believes that animals are meaningful to the young clients in many different contexts. When the animal is present the institutional personnel perceive that the young client is able to bring forth hidden emotions as well as activate the young client and help the young client to trust other individuals.

The central part in all public health work is health promotion and disease preventing actions among the population. Since all public health work includes the whole population, the work has to embrace disabled people as well. Within the disability policies, participation and equality are important goals, which illustrate the importance of a job. In previous studies the positive effects of animal have been detected among persons with disabilities, by better balance, better mobility, larger social network, new knowledge and most of all happiness. The aim of this study was to investigate how people with disabilities experience their health when they are working with animal husbandry at daily activities. The study was based on a project which started in Örkelljunga in January 2012. The purpose was to help the persons in the project to have a more active day at their daily activity. The survey was conducted with interviews as a qualitative method, in which six participants with disabilities where interviewed. The result showed that the participants felt that their daily activity was more meaningful since they had started working with animals and they showed joy while performing their tasks. Most importantly they felt better, where happier and more alert. The conclusion of the study showed that working with animals on daily activities could have a health promotion effect on the participant’s well-being and development. / Den centrala delen i allt folkhälsoarbete är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandesatsningar bland befolkningen. Då folkhälsoarbetet gäller hela befolkningen borde arbetetäven ha ett funktionsnedsättningsperspektiv. Inom handikappolitiken är delaktighet ochjämlikhet viktiga mål, vilket bland annat belyser vikten av att ha ett arbete. I tidigare studierhar de positiva effekterna av djur påvisats hos personer med funktionsnedsättning, blandannat genom bättre balans, bättre rörelseförmåga, större socialt nätverk, utveckling av nyakunskaper och framför allt glädje. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hurpersoner med funktionsnedsättning upplever sin hälsa vid arbete med djurskötsel på dagligverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i ett projekt som startade i Örkelljunga kommun ijanuari 2012. Undersökningen genomfördes med intervjuer som kvalitativ metod, där sex avdeltagarna med funktionsnedsättning intervjuades. Resultatet visade att deltagarna upplevdesin dagliga verksamhet som betydligt mer meningsfull sedan de börjat arbeta med djur. De sersina arbetsuppgifter som betydelsefulla, de visar en glädje i att vilja utföra dem och lära signya saker. Framför allt upplever deltagarna stor skillnad i sitt psykiska välmående, de mårbättre, de känner sig gladare och piggare. Sammanfattningsvis visade studien att arbetet meddjur på daglig verksamhet kan ha en hälsofrämjande inverkan på deltagarnas välmående ochutveckling.

Idag är det vanligt att sociala tjänstehundar förekommer i bland annat vård och omsorg. Desto ovanligare är det i svenska skolan. Hur kommer det sig att sociala tjänstehundar inte i större utsträckning förekommer i det pedagogiska arbetet i skolmiljö? Detta självständiga arbete lyfter fram och studerar användandet av hundar i skolmiljö som ett pedagogiskt och hälsofrämjande redskap – en så kallad hundassisterad pedagogik. Den insamlade datan har hämtats genom kvalitativa intervjuer med utbildade hundekipage och utbildningsansvariga instruktörer inom verksamheten samt observationer med elever där hundassisterad pedagogik har skett. Med hjälp av sociokulturella perspektivet, socialkonstruktivismen samt teorin om känsla av sammanhang har materialet analyserats. Vi har funnit att hundassisterad pedagogik är på frammarsch i den svenska skolan. Det framkommer även tydligt att det är hundföraren som anses stå för majoriteten av det pedagogiska arbetet och att hunden agerar som ett ”socialt smörjmedel” för att göra arbetet möjligt. Är hundassisterad pedagogik något för skolan?

The intention of this study is to investigate the human/animal-relation as a power relation in Sara Lidman’s novel The Tar Pit (Tjärdalen, 1953). With regard to the contemporary theory of posthumanism and its critique of the centrality of “the human” in the humanities, the aim is to seek and produce more-than-anthropocentric knowledge. Using queer and feministic theoretical concepts concerning dichotomy and hierarchy voiced by Yvonne Hirdman, Val Plumwood, Greta Gaard and Ann-Sofie Lönngren, this study gets to grips with anthropocentrism as a structure of power. In literary scholarship animals are often expected to serve as metaphors, and thus, the possibility of animals signifying “actual” animals tend to be overlooked. This study’s objective is therefore, using a text interpretation modelled by Eve Kosofsky Sedgewick and a method proposed by Ann-Sofie Lönngren, to focus on the surface of the text. In the analysis of The Tar Pit it appears that animals is attributed “low status” in relation to the human and that the humans ascribe animals with instrumental value. The power relation between humans and animals in the novel is based on the split between “the human” and “the animal”, and also the notion that humans constitute the norm and are hierarchically superior. Furthermore the analysis show that transgressive activity between categories “human” and “animal” is illustrated as something wrong and the concept of “the animal” and “animality” is displayed as an imperative function in telling the story of The Tar Pit. Finally the analysis depicts examples of animal acts of resistance against the prevalent order of things.

Det här examensarbetet utgår från en ämnesdidaktisk teori där vikten av artkunskap betonas i ett större sammanhang samt kopplas till lärarrollen. Artkunskap utgör en grund för att elever ska få möjligheten till att kunna se förändringar som sker i naturen och utveckla förståelse för hållbar utveckling. Undersökningen är en konceptuell replikering av Patrick och Tunnicliffes studie ”What Plants and Animal Do Early Childhood and Primary Students Name? Where Do They See Them?” som genomfördes i USA och England.Syftet är att främst ta reda på elever i Sveriges kunskaper om djur och i vilket sammanhang de lärt sig om dem, men även till viss del att jämföra resultaten med ursprungsstudiens resultat. Följande frågor används för att uppfylla syftet: Vilka kunskaper om djurarter och deras livsmiljöer uppvisar elever i Sverige, samt var hämtar de sina kunskaper från? Finns det pedagogiska och eller kulturella likheter/skillnader mellan Sverige och USA/England, samt likheter/skillnader mellan elevernas djurkunskaper? Precis som i ursprungsstudien användes kvalitativ undersökningsmetod genom intervju. 27 elever i sex-, åtta- och tioårsåldern intervjuades, varav nio elever i varje ålder. Frågorna som användes var trelagers intervjufrågor som gjorde det möjligt att undersöka elevers grundläggande och djupare kunskaper om djur. Av resultatet framgick det att de svenska eleverna har grundläggande kunskaper om djur. De saknar dock till viss del kunskaper kring djurs karaktärsdrag och livsmiljöer. Merparten av de yngre förstod inte vissa naturvetenskapliga begrepp så som däggdjur och vattenyta, däremot visade de goda kunskaper om ryggradslösa djur. Jämförs dessa resultat med USA är de lika, förutom att de amerikanska barnen har stora svårigheter med att namnge ryggradslösa djur. De engelska barnen har också grundläggande kunskaper om djur, däremot har de lättare för begreppen däggdjur och vattenyta än svenska elever, men svårare för ryggradslösa djur precis som barnen i USA. De platser samtliga till störst del hämtar sin kunskap från är hemma/trädgård/gård och media men de svenska eleverna nämner även skola, som inte får lika stort utrymme i de övriga länderna. Dessa resultat visar på pedagogiska och kulturella likheter och skillnader, som bland annat kan bero på två olika läroplaner, gemensamma standarder och även olika närmiljöer.

Djurhandel, tjuvjakt och smuggling av vilda djur är idag ett allvarligt problem. Djur berövas sin frihet eller sitt liv, samtidigt som människor köper hem souvenirer från semestern utan att veta vad som egentligen pågår. Välgörenhetsorganisationer arbetar aktivt för att belysa problemen och hjälpa djuren. Deras arbete kräver bl.a. bidrag och månadsgivare för att kunna genomföras. För att nå ut med budskapet att hjälp behövs och för att visa effekten av välgörenhetsorganisationernas arbete är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Gärdström och Lundberg (2016) tog i en studie fram tre teman som marknadsföring för välgörenhetsorganisationer kan sorteras efter: effekt, behov respektive metafor. Tema effekt lyfter den positiva effekten av tidigare bidrag, tema behov visar att hjälp behövs och tema metafor används för att skapa en tankeställare hos mottagaren genom att framställa budskapet med metaforer som ett pussel. Studiens resultat visade att en varierad marknadsföring där alla teman används anses mest effektivt för att påverka mottagaren. Denna kandidatuppsats är en vidare undersökning av Gärdström och Lundbergs (2016) studie. Tre nya affischer tas fram baserade på författarnas tolkning av vardera tema för att marknadsföra en fiktiv välgörenhetsorganisation med fokus på djur. Syftet är att undersöka hur designelement tydliggör vardera affisch och påverkar mottagarens engagemang, samt om en av de tre affischerna kan anses fungera bättre i syfte att öka viljan att vara månadsgivare till organisationen. Den fiktiva välgörenhetsorganisationen togs fram i en förstudie. Med hjälp av två fokusgrupper valdes tre designförslag ut för att vidareutvecklas till tre färdiga affischer baserade på varsitt tema. Genom kvalitativa intervjuer värderades affischerna och resultatet visade att designelementen hade olika påverkan på mottagaren beroende på vilket tema författarna baserat affischen på. Affischen baserad på tema behov var den som fick flest personer att vilja vara månadsgivare.

Denna uppsats syftar till att identifiera och beskriva vilka effekter kontakten med djur i det sociala arbetets praktik har på klienterna på anstalten Sörbyn. Studien baserar sig på tre frågeställningar: ”Hur arbetar verksamma på Sörbyn med djur?”, ”Vilken inverkan upplever de professionella på Sörbyn att djuren har på klienterna?”, ”Hur upplever klienterna på Sörbyn att kontakten med djuren på anstalten påverkar dem?”. För att besvara dessa frågor utfördes fyra kvalitativa intervjuer. Två med anställda på Sörbyn med ansvar för verksamheten med djuren, samt två med intagna på anstalten som kommer i kontakt med djuren på en daglig basis. De professionellas och de intagnas bild av hur kontakten med djur påverkar klienterna överensstämmer. För många klienter utgör verksamheten med djuren en viktig och positiv influens i livet, men faktorer som intresse, rädsla, ogillande och allergi påverkar nyttan och verksamheten är därför till stor del byggd på frivillighet. Djuren ses fylla en stödjande funktion i en svår tid för klienterna. De fungerar även som ett sammanhållande kitt genom att vara en neutral punkt att samlas och samarbeta kring, vilket underlättar kommunikation och relationsbyggande mellan professionell och klient samt klienter emellan. Djuren bidrar också till personlig utveckling då de utmanar och utgör en meningsfull sysselsättning. Färdigheter och ett intresse som även kan komma till nytta efter avtjänat straff och därigenom verka brottsförebyggande.