Över 1 miljon arter riskerar att dö ut i världen enligt WWF (2022) och inom Sveriges gränser klassas 2249 arter som hotade enligt den svenska rödlistan (2020). Om alla arterna försvinner leder det till stora konsekvenser både för människan och andra arter i världen som idag inte är hotade. För att kunna vända den här negativa trenden är det viktigt att arterna och hotet mot dem uppmärksammas. Genom att skapa information om arterna ökas folks medvetenhet om problemet vilket i sin tur kan leda till större stöd för att lösa problemet. Informationen måste också kännas intressant och relevant för att folk ska uppmärksamma informationen. Syftet med det här arbetet har därför blivit att undersöka hur informativa bilder föreställande djur kan skapas på ett sätt som väcker målgruppens intresse och ökar deras empati till de hotade arterna. Arbetet undersöker också hur känslosamma bilder behåller sin trovärdighet och informativa förmåga riktat till en vuxen målgrupp. Med stöd i teorier som visuell retorik och färg samt användning av metoder som informationsinsamling via enkät och utprovning av bildmaterialet kunde jag komma fram till ett resultat. Arbetet gestaltades som en informationsgrafik och handlade om hotade djur i Sverige. Resultatet av arbetet indikerade på att för att kunna skapa empati till djur i bilder så är det till en fördel om de illustrerade djuren har någon likhet till oss människor, i utseende eller beteende. Att använda sig av djurfamiljer och djurungar i bilderna gör det lättare för målgruppen att relatera till djuren och skapa empati för dem. Speciellt empatisk blir det om djuren upplevs vara i en hotfull situation. Bildernas färger, ljussättning och bakgrunder kan också påverka hur mycket empati man känner till djuren. För att behålla en trovärdighet i materialet bör bildmanéret sträva efter realism och text som presenteras tillsammans med bildmaterialet kan både stärka trovärdigheten och empatin till innehållet. Slutligen så kan bilder tolkas väldigt olika av människor vilket gör det viktigt att involvera målgruppen i designprocessen för att slutresultatet ska kunna kännas empatisk och trovärdigt för en stor del av målgruppen. / More than 1 million species are at risk of extinction in the world according to WWF (2022), within Sweden's borders 2249 species are classified as endangered according to the Swedish Red List (2020). If all species disappear, it will lead to major consequences for both humans and other species in the world that are not endangered today. An important part of being able to reverse this negative trend is that the endangered species and their threats are paid attention to. More information about the species can increase people's awareness of the problem, which in turn can lead to greater support for solving the problem. Information that are spread about the species must also feel interesting and relevant for people to care. That’s why this study focus on how informative images depicting animals can be created in a way that peaks the main demographics interest and increase their empathy for the endangered species. The work also examines how emotional images can maintain their credibility and informative ability to an adult demographic. The visual work in this project is made as a infographic about endangered swedish animals.  With the support of theories from visual rhetoric and color as well as the use of methods such as surveys and interviews with the main demographic, I was able to arrive at a conclusion.  The result showed that in order to create empathy for animals in pictures, it is an advantage if the animals used have any similarities to us humans, in appearance or behavior. Using animal families and young animals in the pictures makes it easier for the target group to relate and create empathy for the animals. The empathy is increased if the animals are exposed to unnatural threats. By also exaggerating the situation the animal is in, with the use of color, lighting and backgrounds, the emphatic feeling can be increased. To maintain a credibility in the material, the illustrations should strive towards realism and text presented together with the can increase the credibility but also the empathy of the images. Finally, images can be interpreted very differently by each human individual, which means that having close contact with people from your main demographic during the design process is very important to be able to make illustrations that they will feel empathic towards.

Den starka emotionella kopplingen människor har till sina hundar, och ägarnas vilja att spendera stora summor pengar på sina hundars välbefinnande har gjort att djurförsärkingsbranchen har blivit en “guldgruva”. Studien undersöker användningen av emotionell marknadsföring inom djurförsäkringsbranschen och dess påverkan på konsumenters attityder. En enkät till hundägare i kombination med en semiotisk analys av reklamfilmer från Agria Djurförsäkring, Trygg Hansa och Dina Försäkringar, har gjorts för att förstå hur företagen utnyttjar den emotionella anknytningen människor har till sina hundar, och hur det påverkat konsumenternas attityd till djurförsäkringar. Resultatet av studien visar att reklamerna från djurförsäkringsföretagen utnyttjar den emotionella kopplingen mellan människa och hund. Konsumenterna övertygas om djurförsäkringens värde och betydelse vilket ställs i relation, vara en bra eller dålig hundägare. Budskapet som undermedvetet förmedlas ut till konsumenterna har en påverkan på deras attityder. De respondenter som först ansåg att innehavandet av en djurförsäkring inte är kopplat till hur man är som hundägare, ändrade sin syn, till att man är en dålig hundägare som inte bryr sig om sin hund om man inte har en djurförsäkring

Författarna av Zoopolis – A Political Theory of Animal Rights, Sue Donaldson och Will Kymlicka, anser att djurrättsrörelsen idag har stagnerat till följd av den bristfälliga utformningen av traditionell djurrättsteori. Även om vissa framgångar har uppnåtts så är avsaknaden av offentlig opinion och verkliga politiska förändringar ett avgörande problem för djurrättsrörelsen. De anser att djurrättsteorin har misslyckats med att identifiera de mest allvarliga etiska utmaningarna när det gäller våra relationer till icke-mänskliga djur. Donaldsons och Kymlickas avsikt med Zoopolis är att vidareutveckla och utvidga traditionell djurrättsteori genom att utforma ett nytt ramverk som ska kunna svara på de utmaningar som vi står inför när det gäller icke-mänskliga djurs välfärd. Genom att utgå från modern politisk teori så delar författarna in icke-mänskliga djur, härefter refererade till som ”djur” för enkelhetens skull, i tre övergripande kategorier. Dessa är baserade på djurens relationella förhållande till människor, grundat på geografiska och historiska faktorer som har påverkat hur olika grupper av människor och djur samverkar. De visar hur de olika grupperna ger upphov till olika moraliska förpliktelser och ger sedan förslag på vilken politisk status vi bör ge respektive grupp och vad denna status kan komma att betyda för oss människor och vårt politiska system. De tre kategorierna är: domesticerade djur, liminala djur (sådana djur som delar livsmiljö med människan men som lever oberoende av dessa, till exempel duvor och råttor) och vilda djur. Den sista gruppen, vilda djur, är sådana djur som flyr mänsklig kontakt och som lever utanför människans bosättningar. Dessa kan själva tillfredsställa sina behov av föda, skydd, och social struktur, de skyr människans bosättningar och upprätthåller en oberoende existens. Denna uppsats kommer att fokusera på denna kategori samt Donaldsons och Kymlickas förslag om hur vi bör förhålla oss till denna grupp. Deras förslag är att vi bör anta en generell princip om icke-ingripande för att måna om vilda djurs välfärd och att vi bäst gör detta genom att utvidga suveränitetsbegreppet och erkänna vilda djur suveränitet. Jag kommer att undersöka Donaldsons och Kymlickas suveränitetsmodell i ljuset av kritik som har formulerats av Andrée-Anne Cormier och Mauro Rossis i deras artikel ”The Problem of Predation in Zoopolis”. De anser också att vi bör följa en generell princip för icke-ingripande när det gäller vilda djur, men att denna inte kan legitimeras med hjälp av en suveränitetsmodell. De anser att Donaldsons och Kymlickas teori faller offer för vad de kallar predationsproblemet. De menar att fenomenet predation, alltså företeelsen att rovdjur måste döda andra djur för att överleva, visar att vilda djur inte har tillräcklig kompetens för att inneha suveränitet. På grund av avsaknaden av denna kompetens så kan inte en suveränitetsmodell användas som belägg för en generell princip om icke-ingripande i vilda djurs livsmiljö. Jag vill undersöka om predationsproblemet utgör ett allvarligt problem för Donaldson och Kymlickas teori om en suveränitetsmodell för vilda djur och huruvida dessa skulle kunna svara på kritiken. Detta leder oss fram till frågeställningen: Är Cormiers och Rossis kritik, att vilda djur inte kan utgöra suveräna samhällen på grund av avsaknad av kompetens, mot Donaldsons och Kymlickas teori om vilda djurs suveränitet, övertygande? Min tes är att kritiken är övertygande. Donaldson och Kymlicka verkar inte kunna svara på kritiken på ett tillfredställande sätt och samtidigt vara konsekventa mot sin teori. Det verkar som att de bedömer människan och djur olika, trots att deras teori gör anspråk på att inte göra detta.

Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.

In this essay I’m exploring the novel The Road (2006) by the American author Cormac McCarthy. My main subject of interest is the thematic presence of consumption in general and meat consumption in particular in the text, and how this theme takes on an extreme form in the described and implied acts of cannibalism. Throughout the history of the Western World cannibalistic acts have been most commonly condemned and the cannibal has been, in a wide range of discourses, a cultural symbol of opposition to the idea of – and identification with – the ”civilized (Western) self”. Within the frames of popular culture cannibalism is generally portrayed along these lines as an expression of primitivism, animalistic behavior, depravity and monstrosity. As a reader of The Road, one may classify this story as a part of this tradition in its depiction of cannibalism. However, my goal is to illustrate how the subject can be viewed in a more diverse way, which potentially leads the reader to recognize the cannibal: Not in the form of the Other but as a part of the Self; not as a telling agent of evil times but as a critical mirror image of our own. I do this by shedding light on how cannibalism can be said to connect with other discourses throughout McCarthy’s text: Meat consumption as mentioned earlier is one of them and by following that trail my reasoning also comes to include industrialized meat and cultural consumerism. The conclusion of this essay is that the occurring cannibalism in The Road can be, and in my opinion should be, read as criticism of our contemporary society and its exploitive relationship to animals.

As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?      This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities.

The purpose of the study is to explore different experiences of Animal Assisted Therapy and search into how Animal Assisted Therapy in schools/preschools is already being pursued.To get the answer to my research question, I have done qualitative interviews with people working withAnimal Assisted Therapy in schools and preschools to share their experiences. The purpose of Animal Assisted Therapy may be to practice a specific knowledge, for example reading, but it may also be social interaction, communication, respect and responsibility.During my interviews, I have learned that Animal Assisted Therapyalso increases self-respect, self-esteem and empathy for others. It helps in the understanding of social interaction and respect of humans and animals. The individual becomes more able to take responsibility, communicate with others and take on school work. All my informants believe that the animal contributes to a relaxed, stress- and anxiety-reducing environment, through the hormone Oxytocin. Animal Assisted Therapy can be used as an educational tool in teaching to help students overcome their problems and continue learning. / Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter som finns av djurassisterad pedagogik och vilka olika syften som finns med djurassisterad pedagogik på de skolor/förskolor som redan bedriver det.För att få svar på min forskningsfråga har jag gjort kvalitativa intervjuer med personer som använder sig av djurassisterad pedagogik i förskola eller skola, för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser.Djurassisterad pedagogik kan användas för att öva en specifik teoretisk kunskap, t.ex. högläsning, men även för att förbättra kommunikation, socialt samspel, empati, respekt och ansvar.Jag har genom mina intervjuer fått insikt om att djurassisterad pedagogik även kan användas som metod för ökad självrespekt och självkänsla, större empatiförmåga, ökad förmåga till socialt samspel, en ökad respekt och förståelse för både människor och djur, ett större ansvarstagande, ökad kommunikations förmåga, bättre kroppsuppfattning samt ökad motivation till allt skolarbete.Alla mina informanter är eniga om att djuren bidrar till en avslappnad och stressreducerande miljö, de anser att det beror på att hormonet oxytocin utsöndras när vi samspelar med och klappar djur. Mina informanter upplever alla att närheten till djuren många gånger minskar oro, ångest, stress och skänker glädje och positivitet. Den djurassisterade pedagogiken kan även användas som metod för att överbygga olika sorters problem hos elever samt användas som motivator för att motivera elever/barn i skolarbetet eller för att komma till skolan överhuvudtaget.

<p>The society is changing faster than ever and more and more business is actively seeking help with their organisation. The theory in business management of our time is making man and nature more and more distinct from each other, it celebrates the intellect and logical thinking but forgets about our biological legacy. This paper is arguments for a more natural way of management and compares mankind’s communication with other developed species communication with emphasis on business management. For a durable and long-term development of the society it takes a whole new way of thinking; If everyone is selfish, no one gets anything but if everyone gives everyone gets – to give is to receive.</p><p>In order to connect the theory with the reality interviews and an exercise was carried out on a company in Mälardalen. The interviews were analyzed with the aid of concentrating sentences in to categories in order to survey the activity in the corporation. The exercises were carried out as a statement of the positive effect of cooperation and a giving instead of an egoistic way of acting.</p><p>This paper is to be seen as a wake up call and inspiration for further research than as a psychological or scientific thesis.</p>

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga djur. Genom att barnen fick dokumentera sitt möte med att måla vad de varit med om har jag kunnat få en bild om hur barnen uppfattat djuren. Resultatet visa att flera barn i gruppen som fick uppleva de riktiga djuren kunde detaljera sina upplevelser via deras teckningar. Bildgruppen visade dessutom sämre perceptionsförmåga då de hade en vag bild om vattenloppans storlek och att flera barn såg vattenloppans antenner som vassa och farliga tänder. / In this study, I examine children in preschool between four and five years old. What they have in mind in a meeting with them an unknown animal, water flea. The activity where I asked the children about such as the water fleas appearance and habitat while I was filming, I have been able to do an observation in two groups that could watch these animals either by image and video or as living animals. The children got afterwards documenting his meeting with painting, I was able to get a picture of how the children understood the animals. The results show that several children in the group who got to experience the real animals could detail their experiences through their artwork. The Picture group also showed poorer perception since they had a vague idea about the water flues size and that several children misunderstood the water flues antennas for sharp and dangerous teeth.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.