Bakgrund  Hälsa är den centrala målsättningen inom omvårdnad och alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Terapeutisk användning av djur finns beskrivet sedan 1700-talet men fram till idag är implementering av djurassisterad terapi vid vård och omsorg av barn begränsad. Tidigare har djurassisterad terapi använts flitigt inom exempelvis äldreomsorg för personer med demens. Relationen mellan människa och djur kanske även kan tillämpas inom vård och omsorg för att minska smärta, stress, depressiva symtom och öka social kompetens hos barn.  Syfte  Syftet var att beskriva tillämpning av djurassisterad terapi inom vård och omsorg för att främja barns hälsa.  Metod  Litteraturöversikt har valts som metod. Totalt 16 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna återfanns i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. Två artiklar påträffades via manuella sökningar. Urvalskriterier tillämpades för att begränsa sökningarna. De inkluderade artiklarna sammanställdes genom en integrerad analys.  Resultat  Resultatet presenteras under två huvudrubriker vilka utformats efter frågeställningarnas formulering. I resultatet framgick att djurassisterad terapi kan tillämpas vid smärta, stress, depressiva symtom och för att utveckla social kompetens hos barn. Genom att tillämpa djurassisterad terapi inom vård och omsorg kan barns hälsa främjas.  Slutsats  I denna litteraturöversikt framkommer det att djurassisterad terapi kan tillämpas vid vård och omsorg för att främja barns hälsa vilket ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Därför skulle djurassisterad terapi kunna tillämpas som stöd i omvårdnaden inom vård och omsorg för att främja barns hälsa kring områden som smärta, stress, depressiva symtom och social kompetens.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar och påverkar människors hälsa samt välbefinnande. Det har konsekvenser som livsleda och suicid. Behandlingar som vanligtvis används är psykofarmaka och psykoterapi men en komplementär behandling som djurassisterad terapi skulle eventuellt ytterligare kunna hjälpa patienten till ökat välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva betydelsen av djurassisterad terapi i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Metod Allmän litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar (11 kvantitativa och 4 kvalitativa) analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Kvalitetsgranskning gjordes enligt Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fyra teman; "Depressiva symtom", "Ångest", "Hanterbarhet" och "Välbefinnande". Analysen gav ett starkare stöd för positiva samband eller effekter av DAT relaterat till ångest, hanterbarhet, välbefinnande och social förmåga. Avseende depressiva symtom var resultaten motstridiga. Slutsats Resultaten visar att djurassisterad terapi hos patienter med psykisk ohälsa kan ha positiv verkan. Djuren ersätter patientens avsaknad av sociala nätverk och underlättar för patienten att klara av vardagen. Vår slutsats är att djurassisterad terapi kan vara ett bra komplement till de vanliga behandlingarna mot psykisk ohälsa. Däremot anser vi inte att djurassisterad terapi på egen hand kommer att lösa hela mångfalden av psykisk ohälsa. Inom klinisk omvårdnad skulle sjuksköterskan kunna använda sig av djurassisterad terapi tillsammans med kunskap och evidensbaserad vård, som ett verktyg för interaktion och främjande av hälsoprocessen hos patienten. Däremot behövs mer forskning inom ämnesområdet för att kunna bedriva vården evidensbaserat.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om man kan ha användning av djur inom pedagogiken. Jag vill ta reda på om man med hjälp av djurassisterad pedagogik kan hjälpa elever att få upp sitt intresse för undervisningen. Det kommer tas upp vilka positiva och negativa konsekvenser djurassisterad pedagogik kan ha. För att ta reda på detta har jag observerat två skolor. Det har även genomförts intervjuer med tre hundförare och en lärare. Genom dessa undersökningar har jag sett många fördelarna med att använda sig utav djurassisterad pedagogik. Då detta är ett arbetssätt som ännu inte är vanligt i Sverige är det viktigt att uppmärksamma både de positiva och negativa konsekvenserna som djurassisterad pedagogik leder till.

AbstractTitel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontextFörfattare: Niemi, Carolin & Widerberg, SusanneSyftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med djur.Nyckelord: Ansvar, djurassisterad terapi, empati, fritidshem, KASAM.

Andelen äldre personer > 65 år ökar, vilket leder till att fler lever i hög ålder - som i sin tur innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det kan medföra för den äldre en förändrad livssituation med begränsningar som följd av nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa. Litteraturstudiens syfte är att beskriva vilka effekter intervention med djur har i omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdomar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och elva kvantitativa artiklar granskades och strukturerades med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikt. Resultatet visar att djurintervention i studier har påverkat de äldre inom ett par områden, som presenteras utifrån sex kategorier: Olika beteendeförändringar, förändrad psykisk och kognitiv funktion över tid, variation i aktivitet, inverkan på Allmän Daglig Livsföring (ADL), förändring av livskvalitet och oklar effekt på sömnmönster. Slutsats: Studier visade att djurintervention har positiva effekter som minskad aggressivitet, depression och ökad livskvalitet hos äldre med diagnostiserad demens eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa positiva effekter bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom djurintervention kan bidra till att omvårdnadens kvalitet förbättras.

<p>Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten.</p> / <p>The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored.<strong> </strong>Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.</p>

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten. / The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored. Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.

No description available.

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.

No description available.