No description available.

ABSTRACT    Dokumentation – Vad, Hur och Varför                    Documentation – What, How and Why                                                                               Antal sidor: 44 Vårt examensarbete handlar om det aktuella ämnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa områden förtydligats, vilket dokumentation är ett av dessa. Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger på sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsättningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen används till och även vad den leder till för lärande hos pedagogerna. En enkätundersökning kommer att genomföras för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar att dokumentation av något slag förekommer på alla förskolor, dock sker detta under olikartade former. Då arbetssätten på de undersökta förskolorna inte är de samma blir heller inte dokumentationens utformning och mängd likvärdig. De flesta respondenter uppger att genom dokumentation har deras syn på barns utveckling och lärande stärkts och synliggjort hur, vad och varför barnen lär sig. De uppger även att de genom reflektion kring dokumentation blivit bekräftade i sin pedagogroll och upplever att de känner sig ”på rätt väg”. Samtidigt slits de mellan de arbetsuppgifter de redan har och att de upplever sig inte ha de förutsättningar som är önskvärda för att kunna utföra den dokumentation som krävs enligt Lpfö98 (rev.2010). Många pedagoger upplever en inre stress. Trots bristande förutsättningar kan vi ändå se att viljan att göra ett så gott arbete som möjligt finns och att barnen alltid går före de administrativa uppgift

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder. Studiens resultat visar ytterligare att pedagogerna i huvudsak tolkar det aktuella begreppet som dokumentation av barns utveckling och att verksamhetsutvecklingen därför hamnar i skymundan.

The aim is to describe the factors that influence nurses' assessment and measurement of pain in patients. Literature study based on 13 reviewed articles, searched in the Cinahl. Qualitative and quantitative articles were analyzed. Six themes were identified that can be seen as the factors that influence nurses' assessment and measurement. The themes were   pain education, nurses´ experience in the profession, nurses´ level of knowledge about pain relief, documentation about pain, nurse´s perspective on the patient, and pain measurement. The Results of the study are discussed and linked to Katie Erikson's theory of suffering. Pain education is a factor which may be effective to improve the assessment of pain in the patient.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande. Barnens ålder har betydelse för i vilken omfattning de får tillgång till material då personal som arbetar med yngre barn kan begränsa tillgången av säkerhetsskäl. Flertalet deltagare lyfter fram dokumentation som en värdefull metod i arbetet med att stärka barns inflytande i förskolan. Under studien har vi kommit fram till att förskolepersonalen i förskolan anser att de arbetar med att få barnen delaktiga i verksamheten samt att de uppfattar att de ger barn inflytande över sin vardag men på olika sätt och inom olika områden

No description available.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lärande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare är eniga om att lek är viktig för barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att beskriva om, och i så fall hur, pedagoger säger sig använda lek för barns lärande. Studien har utförts i en förskola där vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lärare i förskolan (förskollärare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de använder sig av olika lekformer för att stimulera barns lärande. De ser sig egen närvaro som viktig i barns lek. Pedagogerna är överens om att miljön inverkar på barnen och att den har betydelse för deras lek. De framhåller att de använder sig av dokumentation för att synliggöra barns lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur överlämningar planeras och genomförs för att stödja barn i övergången från förskola till förskoleklass. För att få svar på vårt syfte har vi valt en kvalitativansats där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studien visar att överlämningar och samverkan ser mycket olika ut ute i verksamheterna och att den individuella pedagogen har en stor betydelse i överlämnandet. Den praktiska strukturen angående de gemensamma träffarna är kända för alla men syftet med samtalat i överlämnandet upplever vi inte är synlig för de berörda pedagogerna. Barns olika förutsättningar i övergången ser olika ut. De överlämnade samtalen för barn i behov av särskilt stöd kan vara avhängt på vilken pedagog som lämnar över då stöd och struktur kan saknas. Resultatet visar att de olika ramar som styr och den tradition som råder samt den enskilde pedagogens erfarenheter och kunskaper är av betydelse för hur barnet möts i den nya verksamheten och vilka förutsättningar som ges. Lindblad, Linde och Naeslund (1999) problematiserar ramfaktorteorins begränsningar då de anser att "det praktiska förnuftet" bör beaktas. Vad är det som begränsar eller underlättar i samverkan och styr i överlämnandet samt hur påverkas det av den enskilde pedagogens "praktiska förnuft".

SAMMANFATTNING Syfte. Studiens syfte var att undersöka dokumentationen av de vitalparametrar som ingår i MEWS samt saturation på kirurgiska vårdavdelningar för patienter som på grund av akut försämring överförts till intensivvårdsavdelning och därmed bidra till ett underlag för utvärdering av MEWS som bedömningsverktyg. Metod. För studien valdes kvantitativ tvärsnittsstudie som studiedesign. Journaler för patienter som förflyttats från en kirurgisk vårdavdelning till Centrala Intensivvårdsavdelningen (CIVA) på grund av akut försämrat tillstånd under våren 2011 granskades. Av 158 granskade journaler motsvarade 19 inklusionskriterierna och värderades genom utarbetad granskningsmall innehållande samtliga vitalparametrar som ingår i MEWS varefter beräkning av MEWS- poäng utfördes. Resultat. I snitt dokumenterades mätvärden från fyra av de sex parametrarna i journalerna vilket visar på att dokumentationen av de vitala parametrarna är ofullständig på de granskade kirurgiska vårdavdelningarna. De parametrar som dokumenterats i flest journaler var temperatur och blodtryck. Saturation dokumenterades i 16 journaler. Vidare visar studien att den vanligaste frekvensen av mätningar var en till två gånger per dygn. I 14 av de 19 granskade journalerna genererade de dokumenterade mätningarna MEWS- poäng fyra och över vilket enligt MEWS- mallen ska innebära att åtgärder vidtas. Slutsats. Dokumentationen av vitalparametrar på granskade vårdavdelningar bedömdes som otillräcklig både med avseende på antal dokumenterade parametrar samt dokumentationsfrekvens över dygnet

Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.