FoU är av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar är bland det viktigaste som kan göras för att bibehålla en hållbar tillväxt. Det är dock så att sta-tens möjligheter till nya satsningar på forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhället ökar. Detta märks inom bland annat universitetsvärlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det är därför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. Frågeställningen i denna magisteruppsats är just hur donationer behandlas skatterättsligt och om det finns nog med skatterättsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterättsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrätt och uttags- och utdelningsbeskattning. Gällande avdragsrätten beskrivs de regler som författaren har funnit vara av betydelse, främst 16 kap. 1 och 9 §§ och 9 kap. 2 § IL. I 16 kap. 9 § IL stadgas huvudregeln gällande avdragsrätt för utgifter för FoU. Den slutsats som dras i uppsatsen är att regeln till sin lydelse och sitt syfte inte kan anses minska incitamenten att donera till FoU, men att dess tillämpning i praxis inte har varit lika genrerös. En förändring av tillämpningen föreslås. I 16 kap. 1§ IL stadgas huvudregeln gällande avdrag för utgifter. Det är dock så att dagens tillämpning av avdragsförbudet för gåvor i 9 kap. 2 § IL medför att 16 kap. 1 § IL inte efterlevs. Därför föreslås att en ändring av 9 kap. 2 § IL. Slutligen konsta-teras att dagens avdragsregler medför att vissa forskningsområden kan komma att missgyn-nas, därför föreslås att en avdragsrätt för donationer till universitet och högskolor införs.Gällande uttags- och utdelningsbeskattning konstateras att det med dagens skatterättsliga re-glering är så gott som omöjligt för ett aktiebolag att företa en inte affärsmässig förmögenhets-överlåtelse, en donation, till en stiftelse eller ett universitet utan att aktieägarna utdelningsbe-skattas. Det beror på att Regeringsrätten i RÅ 2004 ref. 1 och RÅ 2007 not. 161 har fastslagit att huvudregeln vid just sådana förmögenhetsöverlåtelser är att uttags- och utdelningsbeskattning ska ske och att undantag från huvudregeln endast kan ske om donationen kan ses som en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL. En donation till en stiftelse eller ett universitet kan aldrig ses som en sådan underprisöverlåtelse och således sker alltid beskattning. Därför föreslås en ändring av utdelningsbegreppet inom skatterätten så att utdelning endast sker då aktieägaren, eller dennes närstående, direkt eller indirekt fått del av donationen.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande. Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv. För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna. Sekundärdata från facklitteratur, vetenskapliga artiklar samt internetkällor har använts som teoretiskt underlag. Utifrån den samlade empirin och genomförda analysen följer nedan uppsatsens slutsats. UNICEFs marknadskommunikation är anpassat till den äldre generationen, denna behöver förnyas för att bättre nå ut till den Yngre Generationen. UNICEF kan genom sin marknadskommunikation dämpa osäkerhet beträffande de bidragande pengarnas säkerhet. Benägenheten till att donera skulle öka om förbättringen som donationspengarna bidrar till skulle förtydligas. Extern kommunikation som påverkar mest är reklam som det svenska folket kan relatera till bättre. Respondenterna upplevde att det var svårt att urskilja UNICEF från en annan välgörenhetsorganisation, brist på differentiering. Det bör uppstå ett samarbete mellan UNICEF och något annat företag för att "förnya" varumärket möjliggöra en anpassning till den Yngre Generationen.

Abstract Uppsatsen syftar till att identifiera och uppmärksamma vilken funktion välgörenhetsaktioner och produktutdelning har i en amerikansk talkshow.  Grundläggande är syftet att identifiera mönster kring hur välgörenhetsinslag konstrueras och ramas in i den specifika genren för att studera vilken betydelse det får för samhället och de rådande samhällsideologierna. Den teoretiska utgångspunkten ramas in av Culture Studies-fältet och vi ser specifikt till Foucaults teorier kring diskursbegreppet. Thompsons teori kring ideologiskapande processer används för att i analysen hitta de fenomen som kan antas grundläggande för en viss ideologi. The Ellen DeGeneres Show studeras genom en textanalys av åtta avsnitt ur den amerikanska produktionen The Ellen DeGeneres Show och kompletteras med ytterligare några klipp från programserien ”Twelve Days of giveaways” som förekommer i programmet. Genom att studera donationerna och utdelning av produkter/giveaways drar vi slutsatser kring vad produktionen skapar för bild av Ellen DeGeneres programledarperson. Bilden av DeGeneres är storslagen, modern och generös. Donationerna till nödställda projicerar en bild av DeGeneres som en hjälpande hand. Det medborgerliga ansvaret framträder tydligt i showen. I förhållande till samhällsideologin Opportunity Inc lever The Ellen DeGeneres Show upp till villkoren kring medborgarens ansvar. Vi noterar mängden inslag som behandlar seriösa ämnen samtidigt som humor involveras, för att balansera dessa ytterligheter tror vi att showen valt att hantera de svårare inslagen lättvindigt, enbart genom att lyfta upp bra aspekter och inte gå in på djupet.

The purpose of this report is to analyze and evaluate non-profit organizations way of working with social media within the organization, from a marketing perspective. We have made observations of three organizations and completed a series of interviews with representatives within the organizations. In the report we came up with five factors that are necessary for non-profit organizations in order to receive long term donations with the use of social media; Trust, awareness, involvement, interaction and Word of mouth marketing. Our result shows that the organizations have realized the potential and benefits of using social media, but have not come very far in the process of using it properly. Our conclusion is that social media can give assumptions for long term donations, if the organizations use a customer perspective and give their customers added value.

In recent years, employees at large companies have started to demand that their employer should work more for good causes. The money the company wants to donate to charity is distributed mostly through a vote to decide where the money will be remitted. The purpose of this design case is to develop a design concept for a web-based donation service that involves all employees at a company. Furthermore, the authors of this study intends to explore how the motivation for employees of a company can be affected by participation in this service. In this design case, the service function, quality and concept was tested and evaluated. The testing phase consisted of a user test in which a number of participants tested a prototype of the service. The design process that was used in this design case is target design which is described by Goodwin (2009). For three days, user testing of the service and interviews with six individuals were conducted. The conclusions drawn in this study was that the process of giving needs to be trusted by the user, and there is a clear indication that the service would increase the motivation to work for it´s users.

Gaming är ett nytt område inom skatterätten som omfattar spelande av datorspel live via streamingtjänster, exempelvis Twitch.tv. På grund av de livestreamade spelen kan de personer som spelar få inkomst från donationer som är frivilligt skänkta av tittare. Donationer har varit föremål för prövning utifrån gåvobegreppet i ett förhandsavgörande från SRN, där donationer ansågs skattepliktiga i och med att de utgör s.k. remuneratoriska gåvor. Utöver frågan om donationer verkligen är att anse som en skattepliktig inkomst utifrån såväl civilrätten som skatterätten kan det ifrågasättas om samtliga donationer är skattepliktiga eller om donationernas skatteplikt är knuten till en viss beloppsgräns.   Eftersom gaming utförs av olika typer av spelare, vissa som spelar för nöje och andra som spelar för att livnära sig på de inkomster som kommer in, kan det även vara av vikt att ifrågasätta när gaming anses utföras som en hobbyverksamhet och när det anses bedrivas som en näringsverksamhet. Beroende på vilken typ av verksamhet som anses utgöras varierar beskattningen för personen som driver verksamheten. Det vill säga om verksamheten ska beskattas som en hobbyverksamhet och därav beskattas progressivt i inkomstslaget tjänst eller med en bolagsskatt i inkomstslaget näringsverksamhet. En bedömning måste göras i de tre näringsrekvisiten yrkesmässighet, självständighet och vinstsyfte. Det rekvisit som är svårt att fastställa vid gränsdragningen mellan inkomstslagen är just vinstsyftet. Utifrån den praxis som prövats angående rekvisiten skulle gaming kunna uppfylla en yrkesmässighet om livestreamen riktar sig till allmänheten. Självständighetsrekvisitet torde anses uppfyllt eftersom förhållandet till Twitch inte anses som en anställning. Vinstsyftet kan däremot vara svårare att fastställa, men skulle kunna uppfyllas om spelaren enbart har gamingen som inkomstkälla.   Sammanfattningsvis kan konstateras att donationerna som skänks inom gaming är skattepliktig inkomst på grund av dess karaktär som remuneratoriska gåvor, samt att gränsdragningen inte kan fastställas mellan inkomstslagen på grund av att det finns för lite praxis för området gaming. Ämnet behöver bli mer prövat av domstol för att kunna fastställa några säkra slutsatser.

De så kallade donationer som erhålls via streaming på Twitch är ett område i svensk skatterätt där oklarhet fortfarande råder. Lagstiftning finns gällande hur gåvor skall behandlas skattemässigt, dock är vägledning till just dessa så kallade donationer som erhålls vid streaming begränsad. Den vägledning som finns i rättskällor är ett förhandsavgörande från Skatterättsnämnden, DNR 85-15/D. Där fastslog nämnden att donationer som erhålls vid streaming inte utgör benefika förvärv enligt 8:2 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) och att de utgör en skattepliktig inkomst. Det är just det som undersökts i denna uppsats. Skall så kallade donationer som erhålls från streaming via Twitch ses som en skattepliktig inkomst och, om så är fallet, hur bör de beskattas enligt svensk lag? Uppsatsen beskriver vad Twitch är och dess ekonomiska aspekter. Efter det sker en genomgång av vad som utgör skattepliktiga inkomster. Därefter sker även en genomgång av vad som utgör skattefria inkomster samt gåvor enligt svensk rätt. Slutligen analyseras all den fakta som har samlats för att besvara problemformuleringen i denna uppsats. I uppsatsen konstateras att de så kallade donationerna erhållna via streaming inte utgör skattefria inkomster enligt 8:2 IL, på grund av att överföringarna utgör ersättning för streamingen. Sedan undersöks det om överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster enligt IL, då det inte utgör skattefria gåvor. Resultatet av analysen visar att överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster i inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst. Vilket inkomstslag de så kallade donationerna skall hänföras till beror på hur streamingen bedrivs.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om människors intentioner att donera pengar påverkas av deskriptiva normer. Följande hypoteser användes: 1) Både sociala närhetsnormer (du agerar som personer du känner samhörighet med gör) och provinsiellas normer (du agerar efter de lokala normer som gäller för platsen du befinner dig på) ökar människors intentioner att donera till välgörande ändamål jämfört med ett standardförfarande där välgörenhetsorganisationen enbart signalerar altruistiska ideal och 2) Sociala närhetsnormer leder till starkare intentioner att donera jämfört med provinsiella normer. En kvantitativ metod har använts, instrumentet var ett självskattningsformulär. Etthundraåttio personer, deltog i studien och blev således tilldelade ett av experimentets tre villkor (social närhetsnorm, provinsiell norm, eller standard villkor). Den provinsiella normen bidrar till en högre frekvens av donationer än standardförfarandet och det sociala närhetsvillkoret. Slutsatsen är att välgörenhetsorganisationer kan ha nytta av att ta hänsyn till och använda sig av provinsiella normer vid insamlingar. / The aim of this study was to examine whether people´s intent to donate money is influenced by descriptive norms. Our hypotheses were as follows: 1) Both the social closeness norm (you behave as people close to you do) and the provincial norm (you behave as the local norms of the location where you are at prescribe) increase people´s self-reported intent to donate money to charity compared to the control group where the welfare organisation only try to activate your altruistic ideals and 2) Social closeness norms induce a stronger intent to donate money compared to provincial norms. A qualitative method has been used and the instrument was a self-report questionnaire. One hundred eighty people participated in the study and were thereby given one of the tree conditions (social closeness norm, provincial norm, or the standard condition). The use of provincial norms leads to a higher donation frequency than the standard condition and the social closeness condition.

Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations. Further, our aim is to disentangle how the new "Bokföringslagen" has affected the use of accounting in non-profit organizations. In addition to this we also attempt to establish clarity between relevant concepts and terms as we conduct a brief survey of how accounting standards are applied in non-profit organizations. Finally we suggest options and alternatives for sections of the accounting standards where change is needed. Delimitation: Only those non-profit organizations, which according to current legislation should set up a year closure or annual report (that is"large"non- profit organizations), will be studied in this essay. Further has a geographical delimitation of the selection been done, to the Swedish county of Östergötland. Realization: The collected information has been obtained through interviews with 15 large non-profit organizations. Conclusion: Accounting in large non-profit organizations in Sweden has not been affected to any larger extent by the new legislation. The handling of tangible assets has not changed. The conception net income is not relevant for non-profit organizations and donations are treated as gifts, which causes risk of confusion. The above shows that the advisory organization of "Bokföringsnämnden" ought to make a statement on how non-profit organizations ought to respond to the new "Bokföringslagen". / Bakgrund: Hjälporganisationer och andra ideella föreningar hör till en grupp juridiska personer i samhället som inte omfattas av någon särskild lagreglering. Nyligen har dock redovisningen i ideella föreningar kommit att omfattas av den nya bokföringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 2001. Detta innebär att kraven har specificerats, vad gäller redovisning för ideella föreningar. Förändringar som den nya bokföringslagen för med sig innebär bland annat en koppling till årsredovisningslagen och att en mängd gränsbelopp och regler måste beaktas för att bestämma vilken redovisningsplikt som föreligger. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa delar av redovisningen i ideella föreningar hanteras samt utreda hur den nya bokföringslagen har påverkat redovisningen. Vidare ämnar vi att göra en begreppsutredning samt undersöka i vilken utsträckning den nya bokföringslagen tillämpas och om det finns behov av förändrad reglering på området. Avgränsningar: Endast de ideella föreningar som enligt aktuell lagstiftning ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning, det vill säga stora ideella föreningar, undersöks i denna studie. Vidare har en geografisk avgränsning av urvalet gjorts till Östergötland. Slutsatser: Redovisningen i stora ideella föreningar har inte påverkats i stor utsträckning av den nya lagstiftningen. Exempelvis har hanteringen av materiella anläggningstillgångar inte förändrats. Begreppet nettoomsättning är inte relevant för ideella föreningar och donationer behandlas som gåvor vilket medför risk för sammanblandning. Ovanstående visar på att bokföringsnämnden bör göra ett uttalande/ ge en rekommendation om hur ideella föreningar ska förhålla sig till den nya bokföringslagen samt årsredovisningslagen.

<p>Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations. Further, our aim is to disentangle how the new "Bokföringslagen" has affected the use of accounting in non-profit organizations. In addition to this we also attempt to establish clarity between relevant concepts and terms as we conduct a brief survey of how accounting standards are applied in non-profit organizations. Finally we suggest options and alternatives for sections of the accounting standards where change is needed. </p><p>Delimitation: Only those non-profit organizations, which according to current legislation should set up a year closure or annual report (that is"large"non- profit organizations), will be studied in this essay. Further has a geographical delimitation of the selection been done, to the Swedish county of Östergötland. Realization: The collected information has been obtained through interviews with 15 large non-profit organizations. </p><p>Conclusion: Accounting in large non-profit organizations in Sweden has not been affected to any larger extent by the new legislation. The handling of tangible assets has not changed. The conception net income is not relevant for non-profit organizations and donations are treated as gifts, which causes risk of confusion. The above shows that the advisory organization of "Bokföringsnämnden" ought to make a statement on how non-profit organizations ought to respond to the new "Bokföringslagen".</p> / <p>Bakgrund: Hjälporganisationer och andra ideella föreningar hör till en grupp juridiska personer i samhället som inte omfattas av någon särskild lagreglering. Nyligen har dock redovisningen i ideella föreningar kommit att omfattas av den nya bokföringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 2001. Detta innebär att kraven har specificerats, vad gäller redovisning för ideella föreningar. Förändringar som den nya bokföringslagen för med sig innebär bland annat en koppling till årsredovisningslagen och att en mängd gränsbelopp och regler måste beaktas för att bestämma vilken redovisningsplikt som föreligger. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vissa delar av redovisningen i ideella föreningar hanteras samt utreda hur den nya bokföringslagen har påverkat redovisningen. Vidare ämnar vi att göra en begreppsutredning samt undersöka i vilken utsträckning den nya bokföringslagen tillämpas och om det finns behov av förändrad reglering på området. </p><p>Avgränsningar: Endast de ideella föreningar som enligt aktuell lagstiftning ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning, det vill säga stora ideella föreningar, undersöks i denna studie. Vidare har en geografisk avgränsning av urvalet gjorts till Östergötland. </p><p>Slutsatser: Redovisningen i stora ideella föreningar har inte påverkats i stor utsträckning av den nya lagstiftningen. Exempelvis har hanteringen av materiella anläggningstillgångar inte förändrats. Begreppet nettoomsättning är inte relevant för ideella föreningar och donationer behandlas som gåvor vilket medför risk för sammanblandning. Ovanstående visar på att bokföringsnämnden bör göra ett uttalande/ ge en rekommendation om hur ideella föreningar ska förhålla sig till den nya bokföringslagen samt årsredovisningslagen.</p>