Denna studies syfte var att erhålla en bättre förståelse om träning av dynamiskt mindset hoselever på gymnasiet ledde till bättre problemlösningsförmåga i matematik och om elevernaanvände sig av lärandemål i större utsträckning. Följande forskningsfrågor har undersöktsempiriskt: I vilken grad förstärks elevernas dynamiska mindset genom ett fåtal aktioner i litengrupp? Hur starkt är sambandet mellan dynamiskt mindset och matematisk problemlösningsförmåga?I vilken grad förändras elevernas lärandemål av träning av dynamiskt mindset? Studienbyggde på en kvantitativ interventionsmetod med en kontroll- respektive interventionsgrupp,med test av dynamiskt mindset, achievement goals och problemlösningsförmåga innan och efterintervention med gymnasieelever i en klass på ett teoretiskt program. Praktiskt genomfördes dettamed undervisning om dynamiskt mindset och genom praktiska moment där eleven fick erfara attdenne kunde förändra sin förmåga. Studiens resultat visade på att vissa aspekter av dynamisktmindset kunde förstärkas med små medel under kort tid med en liten grupp elever, men attkorrelationer kopplade till dynamiskt mindset, lärandemål och matematisk problemlösningsförmågaverkade svaga. För att mer ingående förstå konsekvenserna av dynamiskt mindsetspåverkan på lärandemål och matematisk problemlösningsförmåga krävs ytterligare studier.

<p>Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket. Undersökningens resultat önskas ge en ökad förståelse om hur barns språkutveckling kan främjas, oavsett om det är genom skapande aktiviteter eller annan pedagogisk verksamhet.</p>

<p> </p><p>Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begränsas till 30 km/h där oskyddade trafikanter kan bli påkörda. Det faktum att fordon inte håller hastigheten har gett upphov till olika fartdämpande åtgärder för att tvinga förarna att sänka hastigheten och på så sätt rädda liv.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sänker hastigheten på fordon, uppfyller kraven som ställs och kommer till rätta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts på teknikkonsultföretaget Prodelox AB.</p><p>Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag används som fartdämpande medel på de svenska vägarna, vilka lagar de behöver uppnå och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har använts i projektet, har även studerats. Det är en generell produktutvecklingsmetod som lämpar sig väl på mekaniska produkter. Först bryts problemet ner och granskas, konkurrenter analyseras och en konstruktionskriterielista sammanställs. Hjälpverktyg som black-box modellen, funktions/medel-träd och brainstorming används. Flertalet koncept skapas, analyseras och gallras. Slutligen utförs en omfattande utvärdering och ett koncept väljs för vidare konstruktion.</p><p>Vid genomförandet av metoden lades stor vikt på en inledande fas, att ta reda på kundönskemålen och strukturera dessa. En referensgrupp sattes samman med representanter från Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt Linköpings kommun. De fick rangordna vilka produktegenskaper som de tyckte var viktigast och resultatet infördes i en QFD-matris. Detta gav riktlinjer om att farthindret bör vara enkelt att underhålla, tåla temperaturskillnader och vara snöröjningsanpassad.</p><p>Tidigt i utvecklingsprocessen riktades arbetet in mot dynamiska farthinder. Det bygger på att fordonens hastighet läses av och vid hastighetsöverskridelse uppstår konsekvenser, i form av t.ex. ett hinder i vägbanan. Utryckningstjänsten kan då få behörighet att passera med valfri hastighet utan att något händer och bussförare kommer få en bättre arbetsmiljö om de väljer att hålla gällande hastighet.</p><p>Konkurrenterna på marknaden har alla haft problem med driftsäkerheten. Utmaningen blev att ta fram koncept som är lätta att underhålla och fungerar i den tuffa miljön. Fyra koncept togs fram. De påverkar föraren på olika sätt, genom avsmalning, uppskjutande hinder och justering av signaljuset. Alla koncepten utvärderades och ett valdes att arbeta vidare med. Det valda konceptet detaljkonstruerades och ingående komponenter valdes.</p><p> </p>

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket. Undersökningens resultat önskas ge en ökad förståelse om hur barns språkutveckling kan främjas, oavsett om det är genom skapande aktiviteter eller annan pedagogisk verksamhet.

This report is about how HDR (HighDynamicRange) can be created and used in combination with Tone mapping. This work has been carried out together with Kapsch TrafficCom AB in Jönköping. The objective of this project is to: Evaluate and investigate the effects given to pictures by HDR and tone mapping. Evaluate if the technology may lead to improvements in Kapsch’s systems. To construct a program which is able to handle some form of tone mapping or HDR-algorithm. These questions will be answered in this report: What kind of effects has HDR and tone mapping-algorithms on pictures? Can the HDR-technology give better data in Kapsch’s systems? The research method used in this report is called action research. This means the authors has investigated the technology by reading different documentations and by testing different algorithms to see what kind of result they give. The report describes some of the tests made to see if the technology is appropriate in Kapsch’s system.There is two smaller reports made by the authors which documenting some of the work.The first report describes the work with different settings for a camera to create pictures with HDR-quality. The second report describes the differences between tone mapping-algorithms and different file format. Both reports are included as appendices to this report.In the program created by the authors some larger library’s with standard functions for opening of JPEG-pictures was used. The chosen library’s was MFC and GDI+. The program is developed for a windows environment and handles functions like sharpening with unsharp mask, colour space conversion and tone mapping.

Nollvisionen innebär att ingen människa ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begränsas till 30 km/h där oskyddade trafikanter kan bli påkörda. Det faktum att fordon inte håller hastigheten har gett upphov till olika fartdämpande åtgärder för att tvinga förarna att sänka hastigheten och på så sätt rädda liv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sänker hastigheten på fordon, uppfyller kraven som ställs och kommer till rätta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts på teknikkonsultföretaget Prodelox AB. Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag används som fartdämpande medel på de svenska vägarna, vilka lagar de behöver uppnå och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har använts i projektet, har även studerats. Det är en generell produktutvecklingsmetod som lämpar sig väl på mekaniska produkter. Först bryts problemet ner och granskas, konkurrenter analyseras och en konstruktionskriterielista sammanställs. Hjälpverktyg som black-box modellen, funktions/medel-träd och brainstorming används. Flertalet koncept skapas, analyseras och gallras. Slutligen utförs en omfattande utvärdering och ett koncept väljs för vidare konstruktion. Vid genomförandet av metoden lades stor vikt på en inledande fas, att ta reda på kundönskemålen och strukturera dessa. En referensgrupp sattes samman med representanter från Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt Linköpings kommun. De fick rangordna vilka produktegenskaper som de tyckte var viktigast och resultatet infördes i en QFD-matris. Detta gav riktlinjer om att farthindret bör vara enkelt att underhålla, tåla temperaturskillnader och vara snöröjningsanpassad. Tidigt i utvecklingsprocessen riktades arbetet in mot dynamiska farthinder. Det bygger på att fordonens hastighet läses av och vid hastighetsöverskridelse uppstår konsekvenser, i form av t.ex. ett hinder i vägbanan. Utryckningstjänsten kan då få behörighet att passera med valfri hastighet utan att något händer och bussförare kommer få en bättre arbetsmiljö om de väljer att hålla gällande hastighet. Konkurrenterna på marknaden har alla haft problem med driftsäkerheten. Utmaningen blev att ta fram koncept som är lätta att underhålla och fungerar i den tuffa miljön. Fyra koncept togs fram. De påverkar föraren på olika sätt, genom avsmalning, uppskjutande hinder och justering av signaljuset. Alla koncepten utvärderades och ett valdes att arbeta vidare med. Det valda konceptet detaljkonstruerades och ingående komponenter valdes.

Läraren har stor påverkan på elevers skolframgång. De mål som läraren skapar blir till riktlinjer för eleverna om var de kunskapsmässigt ska, medan lärarens återkoppling hjälper eleverna fram till målet. Om mål och återkoppling saknas eller brister försämras elevernas motivation och inställning till ämnet. Studien undersöker hur lärare arbetar för att främja ett bra mindset genom att studera hur lärare arbetar med återkoppling, målformulering och motivation. Därför har en kvalitativ undersökning utförts där data insamlades med två metoder, observation och intervju. I studien framkom att områdesmål är något som främjar lärande och att eleverna ser progression. Både lärande- och prestationsmål behövs för att motivera eleverna. Genom att läraren är eftertänksam vid målformulering och återkoppling stöttas elevernas lärande. Vidare framkom att det är viktigt att läraren känner sina elever för att kunna ge återkoppling som når fram. Detta för att eleverna ska se lärandet som en process.

I den övergripande strävan att främja en mångsidig personlig utveckling hos eleverna, framhäver Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, skolans åtagande att forma eleverna till "…aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarstagande individer och medborgare" (Lgr22, 2022, s.7). Denna studie ämnar utforska de variabler som påverkar elevers kreativa förmågor och dess konkreta tillämpning inom skolundervisningen. Studien utgår från lärarnas perspektiv och deras förhållningssätt till att främja elevers kreativitet samt de pedagogiska metoder som de faktiskt tillämpar för detta syfte. Resultaten tydliggör en paradox inom lärarkåren: å ena sidan visar en betydande del av lärarna en bristande medvetenhet om att begreppet kreativitet uttryckligen framhävs i läroplanens inledande delar vilket indikerar att begreppet inte har förklarats tillräckligt ingående. Å andra sidan tillämpar de olika kreativa metoder och strategier för att främja elevernas kreativa förmåga. Detta antyder att det finns en diskrepans mellan lärarnas praktiska tillämpning av kreativa metoder och deras förståelse för begreppet kreativitets betydelse i läroplanen (Lgr22, 2022). Därför understryks behovet av en djupare och bredare förklaring av kreativitetsbegreppet i läroplanen för att öka lärarnas förståelse för dess innebörd och roll i undervisningen. Detta kan bidra till en mer enhetlig och effektiv användning av kreativa pedagogiska metoder för att främja elevernas kreativa förmågor. Studien betonar således behovet av en kontinuerlig dialog och reflektion kring kreativitetens roll i skolans verksamhet, för att säkerställa att utbildningssystemet effektivt stödjer elevers kreativa utveckling och framtida möjligheter.

Syftet med studien är att kartlägga betydelsefulla faktorer som påverkar elevers inställning till ämnet matematik. Studien fokuserar på bidragande faktorer som kan skapa en positiv inställning till matematik hos elever. Empiri har samlats in via individuella elevintervjuer. I intervjuerna ingick intervjufrågor och räkneuppgifter. Uppgifternas syfte var att användas som underlag vid intervjuerna. Elevernas resultat på räkneuppgifterna anses inte relevant för studiens syfte och redovisas inte i studien. Utifrån insamlad data skapas ett resultat som kategoriseras. I resultatet redovisas fem faktorer som påverkar elevers inställning till matematik, dessa kategorier har uppkommit genom en sjustegsmetod i fenomenografi: Uppgiftens betydelse Förhållandet mellan att lära sig/ inte lära sig och ha roligt/ ha tråkigt Hemmets påverkan Förmåga att se samband Självbild Vidare analyseras kategorierna i förhållande till dynamiskt och statiskt mindset. Syftet med analysen är att undersöka hur elevers mindset påverkar deras motivation och inställning till matematik.

<p>När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation. Ett försök har genomförts med presentationssättet "leading" för att få klarhet i hur textens svårighetsgrad, samt presentationsytans bredd påverkar läsarens förståelse och upplevda stress. Resultatet visar att signifikanta skillnader finns i förståelse och stress mellan svåra och lätta texter. Stressen verkar till synes följa nivån av förståelse på ett systematiskt sätt. Dessa skillnader och samband diskuteras utifrån de ingående kognitiva delar läsprocessen består av samt funktioner som parafoveal preview benefit och optokinetic nystagmus.</p>