No description available.

Denna uppsats undersöker hur kritik från media kan ha påverkat innehållet i H&Mshållbarhetsredovisningar utifrån ett legitimitetsperspektiv. Den studerade tidsperioden är detintervall som H&M har redovisat externa hållbarhetsrapporter mellan 2002 till 2020.Undersökningen operationaliseras genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av enkodifiering av termer, i syfte av att använda som sökord för att avgränsa det empiriskaunderlaget. Genom de utvalda legitimitetsteorierna kommer vi fram till att H&M har bemöttsamhällets förväntningar genom en förändring av innehållet som gör att de bygger sinlegitimitet. Den upptäckta förändringen utgörs av ett fokusskifte som består av enomdefinition av H&Ms leverantörskedja, att begreppet Living wage avhandlas men även attinnehåll som berör child labour diskuteras mindre över den undersökta tidsperioden

Fashion creates reactions. It is a type of art form that constantly needs to be updated. This is the thrilling part about fashion, but it is also the part that can create unintentional reactions. In this essay I will examine two garments that have achieved a great amount of media coverage, both in Sweden and abroad. One of them is a jumpsuit from H&M that was criticized because of the resemblance to the uniform worn by the Peshmerga-soldiers in Kurdistan. The other garment is a children’s sweater launched by Zara. This one was criticized because of its connotation to what the Jewish people were forced to wear during World War Two. By doing an analysis of the two garments and then a critical discourse analysis I intend to find out if there is a difference in the way media treated the two garments. Another question that my essay will try to answer is who reacted to the two cases? Theoretical premises have been Edward Said’s Orientalism, Pierre Bourdieu’s Habitus and Roland Barthes contribution about Semiology. My main focus was to decide whether the human prejudice was the basis for their reaction on the examined clothes. The result shows that there are distinct differences in the media discourse about the two garments. It also proved that Said’s thoughts about a great diversion between east and west is still applicable and our earlier experiences are of great importance while facing new ones.

Today’s fashion trends come and go with lightning speed creating a system that embodies unsustainability and consumerism, at the same time an increasing environmental consciousness is putting pressures on companies to operate in a more sustainable way, without losing profits. This study examines how fast fashion giant H&M communicates about corporate social responsibility (CSR) – specifically in their press releases, and how they portrait themselves as a sustainable company. A qualitative rhetorical analysis was conducted on H&M:s press releases between 2016 – 2018, applying Weber’s theory of legitimacy as well as Putnam’s theory of social capital. The results show that H&M frequently reinforces their own legitimacy and ethos in sustainability issues by “borrowing” other organizations credibility through cooperation with environment-focused NGO:s. As well as distancing themselves from their suppliers when problems arise in the supply chain, denying any responsibility.

Denna studie är skapad för Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Karlstad Universitet. Uppsatsen skriven på B-nivå, det vill säga 7,5 högskolepoäng. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och fylla kunskapsluckan kring hur, ur genus- och feministiskt perspektiv, kvinnokroppen framställs av varumärket H&M på kanalen Instagram. Frågeställningen som skapades utifrån dessa premisser blev därmed “På vilket sätt, ur ett genus- och feministiskt perspektiv, porträtterades kvinnokroppen i bilder på H&Ms Instagram under 2019?”. För att undersöka denna frågeställning valdes metoden kvantitativ innehållsanalys. Denna metod frambringar generaliserbara resultat som går att applicera på samtliga enheter i populationen. Materialet som används för denna studie består av 100 analysenheter i form av Instagraminlägg, tagna från H&Ms Instagram den 11 maj 2020. Dessa 100 analysenheter har erhållits genom slumpmässigt obundet urval, där populationen bestod av samtliga inlägg H&M publicerat, under perioden 2019. Kraven för bilderna var att de innehöll minst en kvinna. I de analysenheter som innehöll flera kvinnor analyserades kvinnan placerad längst till vänster. Genom studien visade resultaten att kvinnor genom flertalet undersökta variabler och applicerade feministiska och genusperspektiv, porträtterade kvinnokroppen som undergiven samt objektifierad. En handfull resultat visade på motsatsen, där resultaten antingen talade för motsatsen eller för en mer neutral porträttering. Slutsatsen drogs att kvinnokroppen i H&Ms Instagram under 2019 porträtteras som undergiven och objektifierad, då övervägande resultat pekade på detta. / This study was written at the Media and Communication Studies program at Karlstad University. The thesis is written at B-level, which constitutes 7,5 HP. The purpose of this study is to explore and fill the scientific knowledge gap surrounding the way the female body is portrayed on H&M’s Instagram from a feminist and gender perspective. The research question originated from these premises and is consequently phrased “In which way, from a feminist and gender perspective, was the female body portrayed on H&Ms Instagram during 2019?”. The method quantitative content analysis was chosen to investigate and examine the question at hand. Using this method will enable the possibility to generalize the results and apply them to all units of the chosen population. The material used in this study consists of 100 units in the form of Instagram posts, extracted May 11th, 2020. All 100 units were obtained through the selection method simple random sample (SRS), in which the population consisted of all H&Ms published posts, without exception, during the period of 2019. The requirements to become an analytical unit, was for the image to portray at least one woman. In the units where several women were portrayed, the woman placed furthest to the left was examined. The study showed, through several variables together with the theoretical framework, that the female body is portrayed as an object and furthermore as submissive. A handful of the results argued against this statement, where the results either showed on the contrary or a neutral position of power. The predominant results showed that H&M’s Instagram, during 2019, are objectifying the female body and putting it in a submissive position.

No description available.

This thesis is the about the life of Rudder. The emphasis of this work, however, is that Rudder was successful primarily because of his character and leadership style. Much of the study was drawn from primary sources. Secondary sources were also consulted. This thesis opens with a brief Introduction, which discusses the need for this work. Chapter 1 discusses Rudder's life prior to WW II, emphasizing particular characteristics that benefited his leadership ability. Chapter 2 examines the 2nd Ranger Battalion's transformation under Rudder's leadership and guidance. Chapter 3 chronicles the 2nd Ranger Battalion's assault on the Pointe du Hoc battery, ending in December 1944, when Col. Rudder was reassigned to the 109th Infantry Regiment. Moreover, the controversy surrounding the Ranger's mission is also examined in this chapter. Chapter 4 describes Col. Rudder's leadership with the 109th in the Battle of the Bulge. A chapter accounting Rudder's political career and leadership follows. Chapter 6 examines his term as chancellor and president of the Texas A&M University system, until his death in 1970, and the major institutional changes that he enacted during his tenure, which resulted in A&M becoming the respected research university it is today. This significance and recapitulation of Rudder's life and leadership will follow in the Conclusion.

Thesis (Ph. D.)--Texas A & M University, 2004. / Title from PDF title page (viewed on Dec. 31, 2005). Includes bibliographical references (p. 167-179).

Today we live in an advertised-oriented society and we are constantly exposed to commercialized messages. Most advertising is based on stereotypical portraits of humans. And something that has attracted attention during the last decade is the one-sided representation that appears in these advertisements. This matter has been particularly relevant during the last decade with the emergence of significant societal phenomena and the questioning of power relations in society. Among these, Black Lives Matter, Metoo, and the Body Positivity-movement. This study aims to investigate what stereotypes can be identified in H&Ms advertisement and if these have changed over the last two decades. The theoretic framework consists of representation, the designation of ethnicity, stereotypes, and corporate social responsibility. Semiotic image analysis has been used as the method, and from this tool such as denotation, connotation, and body rhetoric have been implemented for the execution of the analysis. The result that emerged from the analysis showed that the gender stereotypes have changed over the studied years, as well as the amount of diversity of the objects portrayed in H&Ms advertising. The diversity that holds the most significant change is that people of color are more prominent in the later ads. When it comes to diversity in body types and plus-size models a decrease can be identified. Furthermore, the results also left us questioning if it is successful for companies to include diversity and implement the current trends in society in their advertisement

Hållbarhet är ett ämne som blir allt mer uppmärksammat i denna tid. Förutom nya lagstiftningar om hållbarhetsarbete urskiljs även en ökad medvetenhet hos konsumenterna som ställer allt fler krav på transparens hos företagen. Tillsammans med detta bidrar en accelererande teknologisk utveckling till möjlighet för förändring inom detaljhandeln. Större företag har beskådats integrera sina försäljningskanaler i allt större utsträckning för att svara på denna förändring. Då majoriteten av detaljhandeln inom Sverige idag består av små företag, som saknar likställda resurser med vad större företag har, skapar det ett intresse för att se hur dessa anpassar sig till det nya teknologiska samhället samt de ökade kraven på hållbarhetsarbete. I denna uppsats undersöks därmed den potential och de möjligheter som små företag kan se med fullt integrerade kanaler och vilken fördel detta kan innebära för hållbarhetsarbete. Det valda området som denna uppsats fokuserar på är omnikanaler som anses vara nästa steg i utvecklingen för företag med flera försäljningskanaler. För att svara på problemformuleringen användes en teoretisk grund baserad på tidigare forskning om supply chain management, distribution inom e-handel, omnikanaler, arbeten med olika försäljningskanaler och sustainable supply chain management. Denna studie har två delsyften; att bidra med en praktiskt orienterad undersökning samt att bidra med forskning inriktad på små företag för att testa den nuvarande forskningens översättbarhet.   Syftena uppfylldes med hjälp av en multimetod. Detta utfördes med att kvalitativt undersöka fyra fallföretags syn på omnikanaler och hållbarhet genom djupintervjuer. Ytterligare utfördes kvantitativt en undersökning av nuläget för små företags användning av integrerade kanaler på den svenska marknaden genom 30 stycken strukturerade observationer.   Vår studies resultat visar att omnikanaler kräver alltför stora investeringar för små företag idag för att kunna anses fördelaktigt. Däremot kan flera möjligheter identifieras i att arbeta med delvis integrering av de använda kanalerna. Även möjligheter att vara mer transparent i sitt hållbarhetsarbete identifierades samt hur små företag kan utöka sitt hållbarhetsarbete med begränsade medel. Begränsningar hos studien är att den är fokuserad på och genomförd på den svenska marknaden. Detta gör att resultaten möjligen kan vara irrelevanta för andra marknader. Vidare innebär den teknologiska utvecklingen att resultaten kan vara tidskänsliga då marknadens anpassning till den nya teknologin förändras i takt med utvecklingen.