The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn’t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students. I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn’t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students. There were some difference though in how they perceive the Swedish curriculum for physical education.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser på begreppet hälsa. Studiens utgångspunkter är hälsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i ämnet Idrott och hälsa. Hälsa är enligt vetenskaplig definition föränderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger på sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats. Resultatet visar att synen på hälsobegreppet är relativt lik bland gymnasieelever, där fokus ligger på att må bra som person samt att vara fysiskt aktiv på den nivå som passar individen. Den mediala vinklingen av begreppet anses primärt vara kopplat till det yttre, där en smal och ungdomlig kropp idag anses vara idealet. Detta har enligt mina respondenter stor påverkan på ungdomar, som idag i stor utsträckning tränar och anpassar sin livsstil för att nå upp till dessa ideal, mycket på grund av viljan att passa in. Idrott och hälsa ses i samband med detta som en viktig kunskapsförmedlare gällande kritiskt tänkande mot den mediala vinklingen. Undervisningen anses gynna gymnasieelevers kunskaper om hälsobegreppet likväl de komponenter som utgör en hälsosam livsstil. Ämnets fokus anses vara processen gällande det psykiska och fysiska välmåendet, i motsats till det slutgiltiga målet som presenteras inom media. Detta anses i sin tur utveckla mina respondenters syn på begreppet samt det kritiska bemötandet av den utseendefixering som finns i bland annat media och sociala medier.

Syfte Syftet med studien var att ta reda på var ifrån gymnasieelever i Stockholm hämtar sin kunskap om vad hälsa innebär. Frågeställningarna var; vad betyder hälsa för eleverna, var får eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hälsa ifrån och på vilket sätt upplever eleverna att medias bild påverkar deras syn på hälsa?   Metod I studiens användes enkätfrågor vilka delvis tar utgångspunkt ifrån KASAM.   Resultat Hälsa för eleverna innebär att må bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), äta sund och nyttig mat (52 %) och vara vältränad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i ämnet idrott och hälsa. Skolan tillsammans med tränare, vänner och familj är elevernas primära kunskapskälla i vad hälsa innebär. Resultatet visade att eleverna anser att medias hälsobudskap fokuserar på att vi ska vara smala och vältränade och 33 % av eleverna anger att de tränar för sitt utseendes skull. Samtidigt visade svaren att eleverna anser att de blir påverkade av medias syn på hälsa.   Slutsats Slutsatsen av studien visade att ungefär en tredjedel av eleverna påverkas av de mediala kroppsnormerna medan majoriteten av svaren pekar mot att elevernas tankar om hälsa kan vara på väg ifrån den bilden av hälsa media visar idag. / The purpose of the study is to find out where students from high school in Stockholm derive its knowledge of what health means. The study used survey questions were partly based on KASAM. The question is what does health mean to the students, where does the pupils in high schools get their perception of health and in which manner do the students perceive that the media's image affects their approach to health? Health for students means to feel good (79%), to be satisfied with their lives (59%), eating healthy and nutritious food (52%) and be physically fit (46%). 81% of the pupils are taught in physical education. School along with coaches, friends and family are the student’s primary sources of knowledge of what health means. Meanwhile, the responses show that students are influenced by the media's approach to health. The results shows that students think that the media's focus on the health message is that we should be lean and fit. 33% of the students indicate that they are training for the sake of looks. The conclusion of the study shows that about one third of the students clearly are influenced by the medial standards body while the majority of the responses indicate that students' ideas about health may be on the way from the image of health media shows today. This may be due to the students' primary source of knowledge of what health means consists of people who are in their surroundings and recalls the importance of feeling good and being happy with their lives in order to achieve good health.

Detta arbete handlar om hur elever påverkas och uppfattar idrottens positiva faktorer på deras lärande samt hur pedagoger arbetar med elevernas välmående i klassrummet. Det finns studier som pekar på att en ökad mängd fysisk aktivitet i skolan också ökar elevernas inlärningsförmåga och prestationer i skolan. Det är dock inte medicinskt bevisat att något ändras eller utvecklas i hjärnan vid fysisk aktivitet. Elevers mående och självkänsla har bevisligen minskat under de senare åren då mer stress och press finns hos eleverna vilket är en trend som är viktig för pedagogerna och skolan att försöka vända på. Det är i flera fall bevisat att fysisk aktivitet och arbete med elevernas hälsa har gjort att trenden tenderar till att vända mot rätt håll. I detta arbete kommer elever och pedagoger få svara på frågor som handlar om deras syn på fysisk aktivitet och hur detta påverkar deras skolgång, samt ge förslag på vidareutveckling kring hur elevernas mående och sociala samspel med andra elever kan öka och hur detta i sin tur bidrar till ett ökat lärande och bättre resultat i skolan. Studien kommer vara kvalitativ genom att jag samlar empiri genom att intervjua pedagoger som har en stor erfarenhet inom ämnet samt elever som är högst aktuella för studien. (Eliasson, 2013).

Hälsa, träning, kost och kroppen är ämnen som diskuteras mycket och på olika sätt. På senare år har fetma och övervikt ökat allt mer hos både vuxna och barn. Syftet med denna uppsats var att med hjälp av semi-strukturerade intervjuer diskutera hur personer som tränar ser på just kost, hälsa och kroppen. Informanterna var eniga i att maten spelade stor roll, att fysisk aktivitet är viktigt kontinuerligt under hela året och att barnen måste få sunda värderingar kring kropp och hälsa tidigt. Uppsatsen innehåller också en observation och ett väldigt intressant samtal om manligt/kvinnligt vad som är attraktivt och inte.

No description available.

Tidig socioemotionell hälsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstår kan det leda till psykisk ohälsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hälsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hälsa hos treåringar i Västerbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta användes självskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) där föräldrar till treåringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hälsa. Resultatet visade att 6 % av de treåringar som ingick i studien skattades över riskvärdet samt att pojkar skattades ha sämre socioemotionell hälsa än flickor. Vidare visade resultatet att nyttig kost har ett signifikant men svagt samband med bättre socioemotionell hälsa. Antal månader med enbart bröstmjölk visade inga samband. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell hälsa och flickor mår lite bättre än pojkar. Vidare visar studien att kost kan ha betydelse för den socioemotionella hälsan hos treåringar men det behöver undersökas mer i framtida studier. / Early social-­emotional health has proved to be important for the child's later development (Leuzinger-­Bohleber, 2014). If deficiencies occur this can lead to mental illness, which makes it important to examine children’s social-­emotional health at an early stage. The aim of this study was to examine social-­emotional health of three-­year-­olds in Västerbotten, Sweden. Furthermore, to examine gender differences and if there is an association with eating habits. The self-­assessment tool Ages & Stages Questionnaire: Social-­Emotional (ASQ:SE) was used to let parents of three year olds (N = 878) estimate the child's social-­emotional health. The results showed that 6 % of three-­year-­olds in this study were estimated to be over the cut-off value and that boys are estimated to have a poorer social-­emotional health than girls. The results also showed that healthy nutrition is significantly associated with higher social-emotional health however the association was weak. How many months the child exclusively breastfed showed no association. In conclusion the results indicate that three-­year-­olds in Västerbotten have a satisfactory level of social-­emotional health and that girls have a better social-­emotional health than boys. Furthermore the study shows that there is a small possibility that nutrition affects the social-­emotional health in three-­year-­olds however further research is necessary. / Salutsatsningen i Västerbottens läns landsting

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med att koppla lektionsinnehåll till kursplanen med hjälp av följande frågeställningar: Hur kopplar lärarna sitt innehåll till styrdokumenten? Hur görs eleverna delaktiga och medvetna om syfte och mål? Hur uppfattar lärarna begrepp som idrott och hälsa? Hur ser de inre och yttre ramarna ut för idrott och hälsa på skolan? Valet av frågor grundar sig i de oklarheter som tycks råda om ämnets uppdrag och att det därmed också är oklart genom vad eller hur eleverna ska nå sina mål. Jag har med bakgrund av detta valt att använda mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare i idrott och hälsa. Gemensamt för alla lärarna är att de använder sig av kursplanen men ingen ger uttryck av att man på något sätt skulle ha ändrat arbetssätt eller förhållningssätt till ämnets innehåll med den nya läroplanen Lgr11. Lärarna ger uttryck av att använda kursplanen mest på egen hand och därmed inte som ett naturligt verktyg tillsammans med eleverna. Lärarna ger exempel på ramfaktorer eller omgivande faktorer som påverkar deras sätt att planera och undervisa. En svårighet lärarna gör uttryck för är att det är ont om tid och att allting måste gå snabbt. Tid att samtala om syfte och mål prioriteras bort i förmån för den fysiska aktiviteten. Lärarna gör inte uttryck för att hälsa skulle vara något central del i ämnet. Hälsa för lärarna associeras med teori och kunskaper om kost och kropp. Läroplanens kursplan är en kärna i lärarnas arbete i fråga om att pricka av kunskapskrav som ska uppnås inom ramen för idrott och hälsa. Fokus på kunskapskraven och avsaknaden av en djupare läroplansdiskussion tyder på att ett gemensamt arbete med läroplanens värdegrund är begränsad eller obefintlig på skolorna. Detta kan i sin tur vara en del i förklaringen varför det inte pratas om hälsa i ett bredare perspektiv, som kan innefatta den fysiska hälsan men också den psykiska och sociala hälsan.

No description available.

Syfte Studiens övergripande syfte är att explorativt undersöka och med en socialkonstruktivistisk ansats beskriva föreställningar om begreppet hälsa hos beslutsfattare i samhället. Metod Den datainsamlingsmetod som använts i studien är kvalitativa, halvstruktureradc intervjuer; sju personer i ledande position från olika organlsationer har intervjuats. Intervjuerna varade mellan 30 och 90 minuter. En hermeneutisk metod - tematisk analys - har använts för att analysera de utskrivna intervjuerna. Diskursanalys har också använts för att analysera och beskriva diskursiva aspekter i materialet. Resultat De huvudsakliga resultaten kan sägas ligga på flera plan: ett stort intresse för hälsa förelåg hos intervjupersonerna - även om de alla tyckte att det var komplexa frågeställningar att diskutera. Genomgående var också att det främst var fysiska aspekter av hälsa som fokuseras på i chefernas dagliga arbete; andra aspekter av hälsa var också viktiga men svårare att diskutera och "sätta ord på". Cheferna sade sig vara medvetna om hälsans betydelse för arbetet och de respektive arbetsplatserna men att de samtidigt ofta inte skötte den egna hälsan i den utsträckning de skulle vilja - bland annat på grund av tidsbrist. Slutsatser Tentativa slutsatser som kan dras av studien är att den hälsodiskurs som kan sägas råda i det svenska samhället inbegriper en positiv värdering av hälsa i allmänhet, men att det då huvudsakligen är fysisk hälsa som avses, diskuteras och prioriteras eftersom mer heltäckande begrepp och modeller för hälsoarbete inte är förankrade bland beslutsfattare. Konsekvenser av dessa slutsatser kan innefatta att förändringar av ledarnas hälsoföreställningar kan leda till andra sätt att arbeta med, prioritera och diskursivt konstruera hälsa och hälsouppfattningar i såväl organisationer som samhälle. / Aim The aim of the paper is to, in an exploratory way, investigate, analyze and with a social constructivist approach describe the health concepts of managers. Method The method used in the study consists of qualitative, semi-structured interviews; seven persons in managerial positions in different organizations have been interviewed. The interviews lasted 30 to 90 minutes. A hermeneutic method - thematic analysis - has been used to analyze the transcribed interviews. Discourse analysis has also been used to analyze and describe discursive aspects of the material. Results The main results of the study are on multiple levels: the interviewees seemed to be very interested in health - even though they all said that these were complex issues. It was mostly physical aspects of health in the workplace that seemed to exist in the minds of the managers; other aspects were also important but were harder to discuss and to "find words for". The managers claimed that health was important for work-efficiency and in their respective workplaces but that they, themselves, didn't manage their own health the way that they would have liked to - due, among other things, to lack of time. Conclusions Some conclusions that can be made in the study is that the current health discourse in the Swedish society employs a positive evaluation of health in general, but that it mainly is physical health that is implied, discussed and prioritized since more advanced concepts and models for health work are not used by the managers. Consequences of these conclusions may be that changes in the health concepts of the managers may lead to other ways to work with, prioritize and discoursely construct health and health conceptions in both organizations and society in general.