Förutom standarder och riktlinjer utgör revisorns egna professionella bedömningar en stor del av hur denna bedömer väsentlighetsnivån vid en revision. Tidigare studier har funnit flertalet bakomliggande faktorer som påverkar denna bedömning. 2011 implementerades ISA i Sverige varför det finns ett intresse att undersöka vad denna standard har haft för påverkan på svenska revisorers väsentlighetsbedömning.  Studiens resultat visar att tre faktorer av de som ingår i studien kan förklara variationen i revisorers väsentlighetsbedömningar. Variablerna kön, chefspress och storlek på revisionsbyrå har i studien ett signifikant samband med variationen i bedömd väsentlighetsnivå. Att dessa olika faktorer har en påverkan på väsentlighetsbedömningen antas förklaras av bland annat olika nivåer av riskbenägenhet och revisionskvalitet. / Background: In addition to standards and guidelines, the auditor’s own professional judgment represents a big part of how the auditor assesses the materiality level for an audit. Previous studies have found a number of underlying factors that affects this assessment. In 2011, ISA was implemented in Sweden why there is an interest to investigate what impact this standard has had on the Swedish auditors' materiality judgments. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain the factors that affect the auditors’ professional judgment of the overall materiality level. Method: The study is based on a deductive approach where previous research in this areais used to formulate hypotheses regarding the factors that may affect auditors in their materiality judgment. Quantitative data is collected in the form of primary data through a survey. Furthermore, one experienced auditor is interviewed. Conclusion: The results show that the variables Gender, Pressure from management and Firm size can explain variations in different auditors' materiality judgments. These factors impact on the materiality assessment is assumed to be caused by, among other things, different levels of risk propensity and audit quality.

Textilindustrin är ett av världens största industrier, där Sverige är ett av de länder i Europa som är sämst vid återinsamling av textilier. En stor mängd textilier i Sverige avyttras nämligen genom att slängas i hushållssoporna istället för att återvinnas. Konsumtionen av textilier i Sverige beräknas dessutom att öka och så även det textila avfallet. Det förekommer således ett gap då forskningens fokus har varit på förvärv och förbrukning av produkter, där producentansvar med fokus på att förbättra avfallshanteringen av produkter kräver en god kommunikation mellan samtliga aktörer in en produkts livscykel. Alla produkter måste tillslut avyttras, men det innebär nödvändigtvis inte att produkten nått sitt slutgiltiga stadie, istället står konsumenter inför ett etiskt övervägande vid avyttring. Människors etiska beteende baseras på moraliska bedömningar som i sin tur består av etiska ideologier. I denna studie har påverkande faktorer använts tillsammans med olika etiska ideologier, vilka är baserade på bedömningar, för att undersöka om dessa kan förklara ett avyttringsbeteende inom kontexten av textilier. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval från sju län i Sverige för att erhålla en förståelse för hur etiska ideologier kan förklara konsumenters avyttringsbeteende av avlagda textilier. Vi utvecklade en modell som testades mot verkligheten men krävde en modifiering för att vara förenlig med studiens resultatet. Respondenterna vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna exceptionist och absolutist hade i enlighet med studiens resultat en uppfattning om permanentavyttring som i större utsträckning påverkades av social samsyn. Respondenter vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna subjektivist och situationist, hade istället en uppfattning om permanentavyttring vilken i högre grad påverkades av situationsanpassade faktorer. De varierande incitamenten vilka var sprungna ur deras uppfattning av permanentavyttring, för samtliga respondenter, avgjorde deras slutgiltiga avyttringsbeteende. I studiens resultat går det alltså utläsa att olika etiska ideologier kan förklara konsumenters beteende. Konsumenter kan däremot kategoriseras inom olika etiska ideologier och inneha samma beteende inom avyttring, där incitamenten till avyttringsbeteendet varierar.

<p>Det här är en uppsats vars syfte är att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare när man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handläggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handläggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist på kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhåller sig till. Där de teoretiska begreppen som man använder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli påverkad av många olika subjektiva faktorer. En klient måste därför har mycket tur för att kunna få hjälp. Ur ett social konstruktionistisk perspektiv visar resultatet att det sociala arbetet utgörs av en kontext med tre olika intressegrupper som inte kommer i kontakt med varandra samtidigt. Vilket leder till att olika verklighetsbilder formas utan att man tar del av varandra kunskap och lämnar socialarbetarrollen i en kontext där arbetet går ut på att kompromissa fram olika överenskommelser mellan olika intressen.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar. Vidare visade resultatet inget samband mellan generell self-efficacy och differens mellan bedömning och prestation. Ett negativt samband visades dock mellan de underkonfidentas generella self-efficacy och underkonfidens. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka realismen i olika konfidensmätningar, och att undersöka samband mellan generell self-efficacy och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens.</p> / <p>The aim of the study was to investigate the existence of overconfidence and how it varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about inhabitants in Swedish municipalities including self-judgmental questions of performance and the Swedish questionnaire of General Self-Efficacy. A total of 65 male respondents were examined. The result showed that overconfidence did not occur; the respondents were realistic in judgments of their own performances. The difference between judgment and performance did not vary between different types of judgments. Furthermore the result showed no correlation between general self-efficacy and difference between judgment and performance. Although a negative correlation was shown between the underconfidents’ general self-efficacy and underconfidence. Suggestions on future studies are to further investigate the realism in different confidence measurements, and to investigate correlation between self-efficacy and overconfidence with questionnaires that are designed to generate overconfidence.</p>

Det här är en uppsats vars syfte är att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare när man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handläggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handläggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist på kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhåller sig till. Där de teoretiska begreppen som man använder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli påverkad av många olika subjektiva faktorer. En klient måste därför har mycket tur för att kunna få hjälp. Ur ett social konstruktionistisk perspektiv visar resultatet att det sociala arbetet utgörs av en kontext med tre olika intressegrupper som inte kommer i kontakt med varandra samtidigt. Vilket leder till att olika verklighetsbilder formas utan att man tar del av varandra kunskap och lämnar socialarbetarrollen i en kontext där arbetet går ut på att kompromissa fram olika överenskommelser mellan olika intressen.

This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students. The study was conducted as a qualitative survey. The testing was performed at two different schools. In each school the survey was conducted in two classes in which questionnaires were adapted to students from 3rd and 4th grade. Why I use two different questionnaires adapted to these two grades is to find out different aspects of the time before and after the national test. What appears to be obvious is in this study is that these particular students who have completed the survey have no knowledge of the purpose of the national test.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar. Vidare visade resultatet inget samband mellan generell self-efficacy och differens mellan bedömning och prestation. Ett negativt samband visades dock mellan de underkonfidentas generella self-efficacy och underkonfidens. Förslag på framtida forskning är att vidare undersöka realismen i olika konfidensmätningar, och att undersöka samband mellan generell self-efficacy och överkonfidens med frågeformulär konstruerade för att generera överkonfidens. / The aim of the study was to investigate the existence of overconfidence and how it varies between different types of judgments and individuals. The instruments that were used were both a questionnaire about inhabitants in Swedish municipalities including self-judgmental questions of performance and the Swedish questionnaire of General Self-Efficacy. A total of 65 male respondents were examined. The result showed that overconfidence did not occur; the respondents were realistic in judgments of their own performances. The difference between judgment and performance did not vary between different types of judgments. Furthermore the result showed no correlation between general self-efficacy and difference between judgment and performance. Although a negative correlation was shown between the underconfidents’ general self-efficacy and underconfidence. Suggestions on future studies are to further investigate the realism in different confidence measurements, and to investigate correlation between self-efficacy and overconfidence with questionnaires that are designed to generate overconfidence.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors bedömningssituationer inom prehospital vård. Metod: I studien medverkar fyra män och fyra kvinnor med olika lång arbetslivserfarenhet inom prehospital vård. Alla arbetar i en region i mellan Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehålls analys. Resultat: Resultatet visar att bedöma sker utifrån tecken och symtom (vad sjuksköterskan ser, vad sjuksköterskan lyssnar till, vad erfarenheten säger, vad beslutstödet anger) och genom att skapa en god relation (förklara och informera, lugn skapar trygghet, delaktighet och samförstånd). Sammanfattning: Sjuksköterskan som är arbetsverksam inom ambulanssjukvården har så ofta som det är möjligt ett öppet sinne för att kunna göra rätt bedömning och beslut. Sjuksköterskan söker stöd från riktlinjer, och ibland även hos läkare. Men mest av allt söker de stöd från sin arbetslivserfarenhet. / Aim: The aim of this study was to enlighten nurses assessment situations in prehospital care.Method: Four men and four women participated in the study, all with a various length of experience from prehospital emergency care. All the interviewed participants are working in a region in the middle of Sweden. Interview data was analyzed with content analysis. Result: The results show that the assessments are based on signs and symptoms (what the nurse sees, what the nurse listens to, what experience tells, what decision support sets) and by creating a good relationship (explain and inform, calm creates confidence, participation and consensus) Summary: The nurse in the prehospital field performs assessments independently and uses an open mind to make correct assessments and decisions. They use their lived experiences to evaluate and to improve their ability to perform assessments. The nurse seeks support from guidelines, sometimes even physicians but most importantly they seek support from their lived experiences. They also try to improve the assessment capability of patients as often as possible.

The aim of this study was to get a greater comprehension of social welfare secretaries’ notion of "good parenting" and furthermore how this is expressed in evaluations of investigations regarding care of children. The empirics in this qualitative study were collected with the help of a vignette containing relevant questions. Moreover interview questions were answered at seven occasions. The interviewees were social welfare secretaries that worked with evaluations of care of children. The theoretical approach in the study was Yeheskel Hasenfelds theory on human service organizations along with grassroots bureaucracy that Roine Johansson’s translated and interpreted based on Michael Lipsky’s theory on street-level- bureaucracy. The result showed that good parenting according to social welfare secretaries is based on moral values that are reflected in society. In regards to how social welfare secretaries manage their room for action it is done differently in the context of freedom and limitations of the work involved.

The aim of this study was to explore how social workers interpret the part of the Swedish social services act that regulates each municipality’s responsibility of the people staying in it. The study’s general methodological approach connects to sociology of law. The research questions were: (1) What factors are considered important by the social workers in assessments of responsible municipality? (2) Are there variations in the assessments of responsible municipality and in that case; how can the variations be explained? (3) What discretion do the social workers consider that they have in assessments of responsible municipality? Previous studies have found considerable differences in professional social work assessments in Sweden. 69 social workers completed a questionnaire which included two vignettes. The selection maintained the emergency social services for well above 4 million citizens. Many factors were considered important in assessments of responsible municipality; the most prominent of those was the physical presence in the municipality. Variations appeared especially regarding long-term decisions and could partially be explained by which factors were considered important. The law that regulates the area of interest is a detailed legislation. However, some explanation could be found in Lipskys (2010) theory of Street-level bureaucracy.