Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2006.

<p>Balansering av tillgång och efterfrågan har alltid varit ett aktuellt ämne och för att klara av denna balansering krävs information om kommande efterfrågan. Denna information måste ligga så långt fram i tiden som det tar för att med säkerhet få hem exempelvis material. För att lyckas med detta använder sig företag i olika utsträckning av uppskattad framtida efterfrågan, så kallade prognoser. Prognoser kan definieras som systematiska metoder för att förutsäga framtida händelser.</p><p>Problemet är att oavsett hur prognoser görs stämmer det prognostiserade värdet nästan aldrig överens med det verkliga utfallet. Många företag vet att deras prognoser inte är exakta utan att veta vad de ska göra åt saken. Många gånger ignorerar de bara problemet och hoppas att det ska lösa sig självt. För att kunna förbättra sina prognoser bör därför dokumentation och uppföljning ske av det arbete som görs. Med hjälp av uppföljning kan prognosfel beräknas, ett prognosfel är avvikelsen mellan det prognostiserade värdet och det verkliga utfallet. I de fall då prognosfelen är små kan företag genom dokumentation identifiera vad som urskilde dessa perioder från de med högre prognosfel.</p><p>Författarna har i denna uppsats försökt beskriva hur företag kan uppnå en förbättrad prognosprocess med en lägre prognosavvikelse. Uppsatsen syftar också till att väcka intresset för samarbete över företagsgränser. Collaborative forecasting är en av metoderna som författarna har använt sig av för att överkomma problemen med traditionell prognostisering och som samtidigt är i linje med supply chain management. Denna metod samlar ihop och sammanställer information från både interna och externa källor för att sedan sammanställa en prognos som stöds av hela organisationen.</p><p>Uppsatsen är en fallstudie hos vitvaruföretaget Asko Cylinda AB. För att få ytterligare idéer om hur prognosprocessen kan se ut i praktiken har författarna också tittat på prognosprocessen hos Volvo Penta AB. Båda företagens prognosprocesser har sedan analyserats och jämförts med hjälp av teori från litteratur och artiklar. Genom denna analys har författarna kommit fram till förslag på arbetssätt som Asko Cylinda AB och företag med liknande företagsmiljö kan använda sig av för att förbättra sin prognosprocess.</p><p>Analyskapitlet är uppbyggt enligt tre scenarier, en nulägesbeskrivning, ett förslag på en enkel prognosprocess och ett förslag på en mer avancerad prognosprocess. I analysen har olika mätetal används för att åskådliggöra hur prognosavvikelsen varierar då till exempel olika prognosberäkningsmetoder används.</p><p>Utifrån scenarierna som analyserats har författarna kommit fram till att det finns många fördelar med Asko Cylinda AB:s nuvarande arbetssätt och att flera av dessa stöds av teorin. En fördel med en enklare prognosprocess är att den allokerar betydligt mindre resurser än vad som görs i dagsläget. Detta är enligt författarna inte tillräckligt skäl att använda sig av den enkla varianten då framtiden går mot mer samarbete över företagsgränserna för att gemensamt öka konkurrenskraften. Arbetssättet som analyseras i scenario 3 ses av författarna som det bästa alternativet. Detta scenario har hämtat mycket inspiration från teorierna om collaborative forecasting, vilket bidrar till en process som arbetar mer enligt supply chain management. Även delar från både den nuvarande prognosprocessen och Volvo Penta AB:s prognosprocess har använts för att för att uppnå detta arbetssättsförslag som baserats på både teori och praktik och utformats för att vara slagkraftigt i framtiden.</p>

Universiẗat, Diss., 2006--Paderborn.

Universiẗat, Diss., 2005 u.d.T.: Wagner, Markus: Die Gestaltung von Rahmenbedingungen zur dezentralen Koordination logistischer Netzwerke--Bayreuth.

Flygbranschen är en marknad där det idag raåder hård konkurrens. Detta betyder att flygbolag är mycket kostnadsmedvetna vilket i sin tur sätter stor press på alla parter inblandade i flygbolagens försörjningskedja - inte minst på flygcateringföretag. Flygbolag förväntar sig kvalitet, i tid, till ett så lågt pris som möjligt. I det här examensarbetet har ett flygcateringföretags försörjningskedja studerats som en fallstudie i syfte att undersöka om en utvidgning i form av ett logistikcenter kan effektivisera catering av norra Sverige. Även om anläggningslokalisering är ett i litteraturen väl studerat ämne bidrar det här examensarbetet med att belysa hur ett sådant problem kan te sig i en bransch med stränga säkerhetskrav. Exempelvis kan transporter inte samköras med andra typer av varor utan att de måste röntgas vid ankomst till flygplats, vilket kostar både tid och pengar. Leverantörer kan i flera fall inte väljas fritt utan att det innebär en ökad hanteringskostnad på grund av säkerhetsföreskrifter. Detta gör att en anläggnings lokalisering är av största vikt då andra delar av försörjningskedjan kan vara svårare att förändra än i andra branscher. I examensarbetet undersöks var en anläggning ska placeras för att minska transportkostnaderna till flygplatser i norrlandsregionen. Genom att formulera problemet som ett diskret anläggningsproblem utan kapacitetsbegränsning rekommenderas Umeå som optimal placering med hänsyn till transportkostnad baserat på vägavstånd. Hänsyn har även tagits till kvalitativa faktorer så som tillgång på arbetskraft och tillgång till infrastruktur. Vidare undersöks även lokalkostnad för en industrilokal i Umeå och personalbehovet uppskattas. Till sist har även risker med att placera en anläggning i norra Sverige undersökts. Examensarbetets slutsats är att investeringen bedömds lämplig utifrån ett transport-, lokal och personalkostnadsperspektiv. Däremot finns det risker kopplade till bemanningen på logistikcentret. Arbetsuppgifterna på logistikcentret kommer att vara relativt få och spridda över olika tider vilket gör det svårt att schemalägga personal på ett lämpligt sätt. Detta förvärras av det faktum att logistikcentret bara kommer att vara öppet under en period av sex månader varje år, vilket innebär att ny personal med största sannolikhet kommer att behöva rekryteras inför varje ny säsong.

Fordonsindustrin är idag en stor industri på den globala marknaden som präglas av hård konkurrens. Industrin består av ett få antal globala fordonstillverkare och ett stort antal leverantörer. Den hårda konkurrensen har medfört att allt fler fordonstillverkare outsourcat allt mer av utvecklingen och tillverkningen av fordonskomponenter. Ytterligare en konsekvens av den hårda konkurrensen är att fordonstillverkare övergått till en produktion styrd av kundorder.  Fordonsindustrin har likt tillverkningsindustrin i stort börjat fokusera på produktionsflödets totala effektivitet, istället för enskilda processers effektivitet. Denna fallstudie har genomförts vid logistikavdelningen på Gestamp HardTech i Luleå. Fallstudiens syfte var att kartlägga flödet i efterbearbetningen och undersöka möjligheterna att förkorta ledtiden i detta produktionsflöde. I fallstudien undersöktes 18 utvalda produkter som behövde presshärdas och efterbearbetning i ett flertal processer, de undersökta produkterna var uteslutande karosskomponenter och krockskydd till fordonsindustrin. Målet var att ta fram och utvärdera olika produktionsupplägg som förkortar ledtiden i Gestamp HardTechs efterbearbetning. Intervjuer, observationer och inhämtning av dataloggar från produktionen har använts för insamling av data. Detta låg till grund för kartläggningen och analysen av det nuvarande produktionsflödet hos Gestamp HardTech. En litteraturstudie genomfördes för att skapa en teoretisk referensram och förankra studien i litteraturen. För att studera hur andra fordonstillverkare arbetar med att effektivisera sitt produktionsflöde genomfördes benchmarking vid Volvo Cars i Olofström och Scania Ferruform i Luleå. Baserat på analysen av det nuvarande produktionsflödet, litteraturstudien och benchmarkingen utarbetades konceptuella produktionsupplägg med fokus på att reducera ledtiden i efterbearbetningen.  Fyra konceptuella produktionsupplägg utarbetades för att reducera ledtiden i efterbearbetningen genom att öka flexibiliteten i produktionen på olika sätt. För att undersöka hur de fyra olika konceptuella produktionsuppläggen påverkade ledtiden i efterbearbetningen utarbetades en simuleringsmodell. Den utarbetade simuleringsmodellen baserades på studiens insamlade data och verifierades kontinuerligt under studiens gång av insatta personer vid Gestamp HardTech. Simuleringsmodellen gav möjligheten att undersöka det komplexa sambandet mellan en enskild produkts flöde och dess påverkan på de 17 andra undersökta produkters ledtid. Studiens samtliga konceptuella produktionsupplägg påvisade i simuleringen en reducerad ledtid i Gestamp HardTechs efterbearbetning. Underlaget för beräkningarna var den riktiga kundefterfrågan från 2017 på daglig basis. I simuleringsmodellen används en ”stuprörsprincip” för att säkerställa att kundefterfrågan tillgodoses i rätt ordning. Principen innebär att kundefterfrågan av studiens 18 produkter på daglig basis helt måste tillgodoses, innan kundefterfrågan för nästkommande dag kan tillgodoses. De fyra olika konceptuella produktionsuppläggen krävde olika omfattande investeringar och påvisade mellan 6 % och 33 % ledtidsreducering i efterbearbetningen. Resultatet från simuleringen och benchmarkingen visade tydligt att ökad flexibilitet i ett produktionsupplägg likt Gestamp HardTechs nuvarande, kan möjliggöra kortare ledtider. En ökad flexibilitet innebär även ett mindre störningskänsligt produktionsflöde, då enskilda produkttyper inte är beroende av en specifik maskin inom en maskingrupp.

I takt med att byggbranschen moderniseras och flera koncept från tillverkningsindustrin blir anpassade till byggbranschen kommer kraven på leveranser till byggarbetsplatser att förändras. Det mest påtagliga är att leveranserna blir fler, samtidigt som varje leverans innehåller färre produkter. Denna förändring påverkar alla hantverkare, installatörer och leverantörer som verkar på en byggarbetsplats. Lindab är en aktör som kommer bli påverkad eftersom företaget är en leverantör i byggbranschen. Företaget tillverkar och leverera bland annat produkter och system för inomhusklimat till ventilationsentreprenörer som i sin tur installerar på byggarbetsplatser. På grund av förändringen i branschen är det intressant att studera hur en leverantör till ett byggprojekt kan anpassa sina leveranser till de nya krav och förväntningar som uppstår. Studien syftar till att utreda hur Lindab, via sina leveranser, kan möta kundens krav och förväntningar. Utöver detta är målet att identifiera hur distributionen av färdiga produkter kan förändras så kunderna uppfattar en ökad service. Studien utgår från antagandet att om kundernas krav och förväntningar uppfylls eller överträffas, så kommer kundtillfredsställelsen att öka. Genom en litteraturstudie samt ett tiotal intervjuer med kunder till Lindab undersöks vilka faktorer som kunderna värdesätter mest vid leveranser till byggarbetsplatser. Dessa faktorer analyseras sedan utifrån Lindabs nuläge för att finna eventuella förbättringsmöjligheter. Studiens resultat sammanfattas i två slutsatser kopplade till studiens syfte. Den första slutsatsen berör de faktorer som har störst inverkan på kundtillfredsställelsen vid leveranser till byggarbetsplatser. Dessa är leveranspålitlighet, leveranssäkerhet och leveransservice. Den andra slutsatsen behandlar hur leveranser till byggarbetsplatser kan förändras så kunderna uppfattar en ökad service. Detta kan ske genom en upprepande process som mäter utfallet, förebygger brister, hanterar avvikelser och utvärderar prestationen. Genom att kontinuerligt upprepa och uppdatera denna process kan kundtillfredsställelsen vid leveranser till byggarbetsplatser öka. Genom att anpassa studiens slutsatser till fallföretaget, utarbetades tre rekommendationer som fallföretaget bör använda för att förbättra sina leveranser. Den första rekommendationen syftar till att förbättra Lindabs leveranspålitlighet genom att mäta punktligheten på ett korrekt sätt och att bättre informera kunderna om när leveransen kommer. Den andra rekommendationen har till syfte att förbättra Lindabs leveranssäkerhet genom att Lindab börjar mäta leveranssäkerheten på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kunderna bör bli bättre informerade om produkter som företaget inte lyckas leverera vid den avtalade tiden. Den tredje rekommendationen inriktas på att bibehålla Lindabs goda leveransservice. Detta bör ske genom att kontinuerligt undersöka kundernas åsikter och utreda hur Lindab bättre kan tillmötesgå kundernas föränderliga krav och förväntningar.

In aviation, the demand for air traffic grows at a higher rate than the capacity. As the demand is predicted to continue to grow also in the future, so is the problem of capacity shortage. If the capacity cannot match the demand, it will result in congestion and delay. There are numerous factors that limit the capacity both on airside and landside, for example the runway capacity, noise restrictions, the environment surrounding the airport etc. Actors such as airlines, ground service companies, ICAO and IATA also affect and are affected by the available capacity. When planning opening of new airports or in case of changes in the location and size of the airports, the requirement for, as well as the currently available capacity must be examined. Previous studies regarding key limiting factors to air traffic capacity, address different constraints, but lack a comprehensive view. A compilation of air traffic constraints would therefore be a valuable tool in airport planning when capacity demand changes. The aim of this thesis was to identify key limiting factors and see how they affect air traffic. This thesis analyses the importance of different limiting factors in respect to the level of significance to which previous research has acknowledged the different constraints. To compliment the literature review, professionals in airport planning were interviewed. The result from the literature review as well as the interviews showed that the major limiting factor to air traffic capacity is the runway. The runway was also the factor that was affecting as well was affected by other limiting factors. Previous literature considered wake vortex to be the second most important constraint whereas the interviewees considered stands to be the runner up limiting factor. In conclusion, this thesis showed that the runway is the most important limiting factor to air traffic capacity. The thesis also showed that different limiting factors are closely linked to each other. For an overall understanding of air traffic capacity constraints and how these constraints affect air traffic flow, it is essential to understand the interaction between the limiting factors.

I detta arbete har inköpsprocessen hos en grossist inom detaljhandeln undersökts, vars leverantörer huvudsakligen är belägna i Asien. En av företagets leverantörer har undersökts i detta arbete. Målet med detta arbete är att förbättra inköpsprocessen för den specifika leverantören i syfte att minska kostnader för inköp, lager och transporter. Inköpsstrategin i nuläget består av att göra fyra huvudbeställningar per år och eventuella tilläggsbeställningar då inleveransen sker. För att minska kostnaderna för inköpsprocessen gjordes en analys över olika beställningssystem, ekonomisk orderkvantitet, Wagner och Whitin och ett framtaget återfyllnadssystem. Analysen resulterade i att det framtagna återfyllnadssystemet var mest lämpligt att använda för de studerade artiklarna. Det gjordes även en ekonomisk utvärdering av beställningssystemen. Resultatet från denna utvärdering visade att 21 500 kronor kan sparas per år utan att någon brist uppstår med återfyllnadssystemet, för just denna leverantör.

Till följd av IT-utvecklingen har grossisters roll i försörjningskedjan allt mer minskats på grund av effektiviseringsåtgärder i kedjan. Detta har medfört att många grossistföretag befinner sig under press att försöka bevara sitt nuvarande verksamhetsområde och därigenom lönsamheten. Företagets lönsamhet är direkt associerade med dess kostnader, något som visar på att sänkta kostnader är en nödvändighet för att generera en bättre lönsamhet. enna rapport omfattas av en fallstudie där syftet är att undersöka vilka logistiska åtgärder som ett grossistföretag kan vidta för att bibehålla lönsamheten i en mogen bransch. Denna problemfrågeställning har specificerats ytterligare i två delfrågor inom hemtagningskostnad och lagerhållningskostnad. Detta för att se på huruvida områdena kan bidra till en förbättrad lönsamhet. Studien omfattas av en kombination av kvantitativ och kvalitativ data för få en bred infallsvinkel över fallföretagets nuvarande situation och problematik. Total cost of ownership är en metod som bland annat omfattar ett företags lagerhållnings- och hemtagningskostnader. Den metod som grossistföretag kan använda sig av att minska sina hemtagnings- och lagerhållningskostnader är framförallt artikelklassificering. Metoden kan bidra med att särskilja vilka artiklar i ett företags lagersortiment som är strategisk viktiga och därmed ligga till grund för vilka artiklar som bör anskaffas mot lagerhållning samt moterhållna kundorders. I materialanskaffningssammanhang kan grossistföretag med fördel tillämpa en teoretisk mall för att beräkna den totala hemtagningskostnaden och därefter jämföra potentiella leverantörsalternativ för att välja de mest ekonomiskt fördelaktiga. För att beräkna lagerhållningskostnaden kan en formel användas för att få fram den årliga lagerhållningskostnaden per enhet. Formeln kan även visa på den kostnad som en viss lagerhållning förorsakar.