Studien betraktar informations- och materialflödet för legomaterial på Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång. Det studerade problemet gäller att det finns en dålig uppfattning bland de anställda om hur flödet och arbetet med lego ser ut, samt dålig kommunikation mellan de inblandade avdelningarna. Genom intervjuer med ansvariga för legomaterialsamt granskning av tidigare dokument har legoflödet kunnat beskrivas. Problematiken på företaget har studerats utifrån teori kring processer och flöden samt kommunikation, integration och koordinering Rapporten presenterar en samordnad bild över arbetet med legomaterial genom en kartläggning med tillhörande flödesschema över informations- och materialflödet för lego inom företaget. I studien har problem med koordination och samarbetet mellan de inblandade avdelningarna identifierats. Rapporten följs upp med förslag på åtgärder och vidare arbete för att lösa problemen.

BAGA Water Technology är ett svenskt företag som är verksamt inom vattenhantering med fokus på konstruktion och tillverkning av reningsverk särskilt anpassade för att klara de nordiska förhållandena. De är en av marknadens ledande aktörer inom området vilket gör att en ständig utveckling krävs för att konkurrenskraften ska bibehållas. Företagets huvudkontor är beläget i Karlskrona medan produktion och lagerhållning till största delen är outsourcat till en underleverantör i Norge och en i Blekinge (UL.B). Outsourcingen till UL.B har visat sig inge problem då kvalitén av produkter inte är tillfredsställande samtidigt som den spridda lagerhållningen och produktionen gör logistiksystemet komplext och svårhanterligt. Arbetets syfte är således att göra en förstudie där BAGA erhåller data som kan användas för att ta beslut om en omorganisation av företagets outsourcade lager och produktion är en rimlig lösning på problemen samtidigt som implementerbara förändringsförslag tillhandahålls. Genom användning av Lean Six Sigmas modell för förbättringsarbete, DMAIC, samt förespråkade verktyg har först en nulägesanalys av processer och flöden kopplade till UL.B genomförts. Intervjuer och observationer både på BAGA och hos UL.B har verkat som grundläggande data. Utifrån den samlade informationen har en orsak-verkan analys gjorts med fokus på de båda problemområdena, där orsakerna sedan har prioriterats i en FMEA. Framtagning av tre förbättringsförslag har därefter gjorts, där det förslag som ansågs mest fördelaktigt är att BAGA bör investera i en utökad egen verksamhet genom tillbyggnad av en lagerbyggnad intill kontoret i Karlskrona. Detta möjliggör en förflyttning av lager och produktion från UL.B till BAGA. Beskrivningen av förändringsförslaget presenterar bland annat förändringar i processer och flöden men även förslag på en fysisk utformning där ett effektivitetstänk enligt Lean Six Sigma ständig genomsyrar arbetet. Slutligen presenteras en kostnadskalkyl som jämför nuläget med det föreslagna scenariot där det visar sig att förslaget ger en ekonomisk vinning. Utifrån de många positiva argument som har framkommit, bland annat att förslaget bidrar med minskade transporter och ett ökat inflytande över produktionen, anses det som ett strategiskt riktigt beslut att implementera förbättringsförslaget.

Background: The demand for sending letters, in the traditional aspect, has decreased because of electronic sources which have replaced a big part of letter communication. The Postal Service constantly strives for lowering costs and due to the changeable demand, a greater awareness is required regarding recourses and their usage. The previously mentioned measures in combination with commonly occurring quality issues during the collective process at the letter terminal in Alvesta would be improved by applying a lean-perspective to the process. A first step towards saving of time is to apply the “value stream mapping”-method on the collective process for small and large letters. Purpose: To map the process of collection for small and large letters to be able to identify waste of recourses and furthermore give suggestions on how the Postal Service would be able to reduce the waste of recourses identified. Moreover, the purpose is also to illustrate the process of collection, following a reduced waste of recourses, to give the Postal Service an opportunity to obtain saving of time. Method: The report consists of a qualitative case study on the Postal Service’s letter terminal in Alvesta. Data collection has been conducted by literary studying, direct observation and semi structured interviews. Conclusions: Several results have shown in the report, such as the fact that a waste of recourses has been identified in all activities involved in the process of collection. Furthermore, actions have been suggested to reduce the occurring waste in the form of standardized guide lines, reorganization of equipment, working towards a continuous flow and the introduction of numerous flexible workers within the process. How the process of collection for small and large letters can be designed after a decreased waste of resources is illustrated to give the Postal Services a vision to strive for as well as an opportunity to obtain saving of time.

Logistics and supply chain management in the construction sector is an area with great potential for improvements. Today, a lot of the workers time is spent on non-value adding activities. Research has shown that waste is a large proportion of the total production cost in building projects today. The purpose of this report is to analyze problems concerning logistics in the construction sector. Two of Skanska’s construction projects in Uppsala have been analyzed to identify problems. The goal of the thesis is to suggest solutions regarding logistics that will improve the work environment and efficiency. The result shows that companies would benefit from using smart logistic services like just in time deliveries and third party logistics. Services like this should be used even if the circumstances of the project don’t require it, as they are conducive to a better working environment and heightened effectivity. Recommendations include having well defined routines and selecting a person responsible for receiving deliveries. Communication and cooperation with other parties in the supply chain is also important. Planning and any subsequent follow-ups have to be carried out effectively and efficiently. / Logistik inom byggbranschen är ett område där det finns stora möjlig- heter för förbättringar och effektiviseringar. En stor andel av yrkesarbe- tarnas arbetstid går idag åt till icke värdeskapande aktiviteter. Under- sökningar har visat att endast 50 % av arbetstiden används till effektivt arbete. (Byggchefen, 2006) Det tillsammans med andra former av slöseri leder till stora kostnader. Slöseriet i byggprojekt uppskattas vara så stort som 30-35 % av projektetens produktionskostnad. (Josephson & Saukkoriipi, 2005) Syftet med examensarbetet är att genom intervjuer, enkäter och obser- vationer undersöka logistikproblem inom byggbranschen. Två av Skanskas byggprojekt i Uppsala undersöks i denna rapport för att iden- tifiera problem. Målet med examensarbetet är att ta fram lösningsför- slag som förbättrar arbetsmiljö och effektivitet genom förbättrade lös- ningar kring logistik. Rapporten visar att företag inom byggbranschen bör satsa på utomstå- ende tjänster med smarta logistiklösningar för att förbättra arbetsmiljö och effektivitet. Lösningar som kan användas är behovsstyrda leveran- ser och tredjepartslogistik med tjänster som sampackning, mellanlag- ring och inbärningstjänster. Tjänsterna kan vara bra att använda även då omständigheterna runt projektet ej kräver det eftersom det ger bättre arbetsmiljö och effektivitet. Rekommendationer ges till att ha tydliga rutiner och utse en ansvarig person för mottagning av material. Samarbete och kommunikation med övriga aktörer i försörjningskedjan är viktig. Även planering och upp- följning av denna är nödvändig för att logistiken ska kunna fungera på ett effektivt sätt.

Examensarbetet kartlägger en verkstadsavdelning på Saab i Linköping där det i framtiden ska komma att ske en del förändringar kring verkstadslayouten på grund av att en ny maskin ska installeras. Kartläggningen görs dels för att belysa material- och verktygsflöden i verkstaden och undersöka hur dessa påverkas den framtida layoutförändringen. Kartläggningen görs dessutom för att identifiera problem som finns i verksamheten idag och en undersökning utförs kring hur dessa problem påverkas av att en ny verkstadslayout ska införas. Examensarbetet presenterar förbättringsförslag för den nya verkstadslayouten som ska leda till att de identifierade problemen ska undvikas samt underlätta för det framtida material- och verktygsflödet. Rekommendationer ges även kring hur man i framtiden kan arbete med liknande problem.

Inom logistiken finns det ett antal frågeställningar, där struktur är ett viktigt område. Strukturfrågorna berör bland annat distributionen, exempelvis om en färdig produkt ska lagras eller skickas direkt till kund samt hur själva transporten ska gå till. Distributionsstrukturen syftar till att överbrygga de gap som uppstår mellan producerande företag och konsumenterna av deras produkter. Distributionen är i vissa fall mer komplex än företaget i sig, där beslutsfattandet kan handla om vilka delar som ska outsourcas och vilka externa aktörer som ska samarbetas med. Val gällande distributionen kan vara avgörande för ett företags lönsamhet och konkurrensförmåga. Många författare hävdar dock att det inte finns någon generellt svar på hur en distributionsstruktur ska utformas utan det skiljer sig från situation till situation, exempelvis beroende på produkttyp. En produktgrupp där distributionen är av betydelse är FMCG-varor, då de bland annat kännetecknas av en stor geografisk spridning, hög lageromsättningshastighet och frekventa inköp.

Locum AB har i uppdrag av Stockholms läns landsting att förvalta vårdens fastigheter. För att underlätta för sina hyresgäster erbjuder Locum Facility Management-tjänster dit bland annat vaktmästeri och andra kringaktiviteter ingår. För att vara förberedda på och kunna anpassa sig efter hur deras hyresgästers behov har förändrats över tid vill de utföra en kartläggning över vilka arbetsuppgifter som deras upphandlade entreprenörer gör i dagsläget och ifall det går att effektivisera dessa. Detta ledde till denna rapport- Värdeflödeskartläggning över vaktmästeritjänsteleveransen vid Rosenlunds sjukhus och Mariamottagningarna, där en värdeflödeskartläggning genomförs för att kartlägga vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören, om det går att identifiera några slöserier inom detta system och ifall dessa eventuella slöserier i går att eliminera eller minska. En värdeflödeskartläggning är ett verktyg där en verksamhets värdeflöden kartläggs med utgångspunkt med hur det ser ut i nuläget, och med ett framtaget framtida målläge med en uppfattning om hur det går att tänka sig att det borde fungera i framtiden. Med dessa som grund analyseras sedan nuläget för att identifiera slöserier, och utifrån dessa observationer och med målläget som utgångspunkt kan sedan en handlingsplan tas fram med syftet att eliminera dessa slöserier. Denna rapports fokus ligger främst på att kartlägga nuläget, och därefter analysera huruvida dessa slöserier går att minska. Rapporten ger en bild av vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören i dagsläget, och hur dessa arbetsuppgifter utförs. Kartläggningen av vaktmästeritjänsteleveransen visade också att det fanns slöserier, men att dessa till största del berodde på anledningar som låg utanför entreprenörens kontroll. De enskilt största slöserierna som identifierades var väntan på hiss på Rosenlunds sjukhus och att vaktmästaren på Mariamottagningarna var tvungen att gå och hämta samt lämna post som skickades från hyresgästerna på ett postkontor. Rapporten ger förslag på hur dessa slöserier skulle kunna elimineras. Detta innebär att den tid som skulle kunna frigöras då skulle kunna läggas på att utföra andra arbetsuppgifter som adderar värde för hyresgästerna. I de nämnda fallen skulle dessa slöserier kunna elimineras genom förskjutna arbetstider så att aktiviteter som kräver hiss inte utförs då det är högt tryck på hissarna, samt att posten levereras och hämtas från Mariamottagningarna. Med den värdeflödeskartläggning som gjorts över nuläget på de båda vårdenheterna har beställaren av rapporten en möjlig grund att utgå ifrån för framtida arbete med att kunna erbjuda sina hyresgäster en bättre service och möjligheter till att bedriva sin verksamhet med bästa möjliga förutsättningar. Denna rapport visar också att det är möjligt att tillämpa en värdeflödeskartläggning på ett system där processerna kan variera sett över olika dagar. Detta då de modeller över hur värdeflödeskartläggningar inom administration och tjänster hittills till mestadels utförts på standardiserade stödjande processer inom tillverkningsindustrin.

Lundbergs Produkter AB är ett företag som säljer inredningsprodukter till en mängd olika återförsäljare i Norden. Företaget har ett 15 000 m2 stort lager, i vilket de olika artiklar som ingår i sortimentet lagerhålls och plockas innan de skickas till återförsäljarna. I detta lager sker dagligen en mängd olika typer av förflyttningar av artiklar, främst mellan buffert- och plocklagret, och detta flöde anser Lundbergs Produkter AB inte fungerar tillfredsställande i dagsläget. Syftet med denna rapport är att effektivisera företagets lagerverksamhet genom att anpassa påfyllningsrutiner samt styrningsprinciper för olika artiklar i deras sortiment. För att uppnå detta har observationer och intervjuer utförts, vilka sedan har legat till grund för den kartläggning av nuläget som analyseras i denna rapport. Denna kartläggning identifierar ett antal problem med den nuvarande verksamheten; saldodifferenser i plocklagret, ogrundade påfyllningskvantiteter vid påfyllning av artiklar på dess plockplatser samt problem kopplade till det affärssystem som företaget använder, då detta inte möjliggör för påfyllningspersonalen att särskilja brådskande påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal från övriga beställningar, samt att lagersaldon och påfyllningsbeställningar inte uppdateras kontinuerligt. För att lösa det förstnämnda problemet föreslås att företaget inför fortlöpande inventering av utvalda artiklar i sitt sortiment. De artiklar som bör omfattas av den fortlöpande inventeringen är de som genererar mest intäkter, det vill säga de med högst volymvärde, medan övriga kan behandlas på nuvarande sätt även fortsättningsvis. Detta är en kortsiktig lösning på problemet, och för en mer långsiktig lösning föreslås att företaget närmare utreder orsakerna till varför dessa differenser uppkommer. Problemet med att påfyllningsbeställningar utförda av plockpersonal inte särskiljs från övriga beställningar löses enligt den rekommendation som presenteras i rapporten genom att affärssystemet modifieras för att bättre överensstämma med verkligheten. Även problemet med att affärssystemet inte uppdateras kontinuerligt föreslås lösas genom att systemet modifieras. Affärssystemet ska fungera som ett hjälpmedel i den dagliga verksamheten, och för att erhålla full nytta av detta hjälpmedel behöver denna överensstämmelse mellan teknik och verklighet vara god, för att hjälpmedlet inte ska ses som ett hinder i arbetet. Att de påfyllningskvantiteter som används idag inte är grundade på relevant data löses genom att det för varje artikel beräknas en återfyllnadsnivå som baseras på artikelns historiska efterfrågedata och önskad servicenivå för artikeln. Denna återfyllnadsnivå kompletteras med en beställningspunkt, som även den är beräknad utifrån historisk data, vilket gör att varje artikel i praktiken kommer att fyllas på upp till en förutbestämd nivå istället för med en förutbestämd kvantitet, samt att en påfyllningsbeställning automatiskt kommer att genereras i tillräckligt god tid för att brister ska undvikas. Detta bidrar till att arbetsrytmen för de anställda på lagret förbättras. Genom att dessa problem löses kan företagets lagerverksamhet effektiviseras, och företagets möjlighet att erbjuda sina kunder en högre leveransservice ökar.

Närsjukvården i Finspång har idag 540 patienter som är i behov av, och behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Läkemedlet ges till de som drabbats av blodpropp (bentrombos/lungemboli), förmaksflimmer eller har klaffproteser. Patienterna besöker i stor del den mottagning som finns på Finspångs Lasarett men det finns de som av olika anledningar inte kan ta sig till mottagningen, främst beroende på att de lider av andra sjukdomar som gör att de har svårt att förflytta sig längre sträckor. Därför besöks de i hemmet och där tar DS de prover som behövs. Grunden till projektet Närsjukvården i Finspång-Förbättringsarbete för Waran-patienter i Finspång, är att hitta andra lösningar på hur situation kan förändras och därigenom också förbättras för de patienter där provtagningen måste ske i hemmet. Projektet har resulterat i en analys kring fyra olika scenarier som alla medförde förbättringar både vad gäller kostnader, transporter och tid. För att få en inblick i vilka scenarier som användes beskrivs de nedan. Scenario 1a visar en bild över situationen som den såg ut när fösta kartläggningen skedde i och med det första besöket på Närsjukvården i Finspång. Scenario 1b visar en bild över hur hanteringen av patienterna fungerar vid andra kartläggningen på Närsjukvården i Finspång. Här har vissa patientbesök redan ersatts med att patienterna själva, med hjälp av CoaguChek, genomför kontroll av sitt INR-värde. Scenario 2 liknar scenario 1a men istället för en distriktssköterska (DS) är det en biomedicinsk analytiker (BMA) som besöker patienterna och genomför provtagningen. Scenario 3 ger en bild över hur det ser ut när det är en DS som gör hembesöken men att provtagningen nu sker med hjälp av CoaguChek. Scenarier har därefter analyserats sinsemellan med fördelar och nackdelar och projektet har kommit fram till den lösning som projektet anser vara den bäst lämpade för hanteringen av Waran patienterna.

Svensk försvarslogistik genomgår i skrivande stund en stor organisationsförändring som innebär att stora delar av verksamhets- och ansvarsområden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per år. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer användbart och tillgängligt försvar. I uppsatsen analyseras i vilken utsträckning de fem grundläggande principerna för militär logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgänglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar på frågan om det finns en spårbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.   Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet är fokus för reformens mål och syfte men att även övriga principer till viss del går att spåra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta är att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundläggande principerna för militär logistik används vid planering av militär logistik och bedöms därför inte vara inaktuella.   I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till både teori kring militär logistik och till rådande forskningsläge inom området.