<p>This thesis is developed by Posten Åland AB in order to simplify the work of agency staff when distributing mail in rural areas. In my thesis I have developed an application to help automotive mail dispensers. The need for such an application exists, especially during the summer but at other times when ordinary dividend cannot run his route. With the help of a PDA and a GPS the mail dispenser should see where the next stop is and what is to be delivered there</p><p>There already was a directory of mailboxes and the addressees and the coordinates of the mailboxes. Using this, I will implement functionality to retrieve a specific route and plot those coordinates on the map.</p>

<p>För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar.</p><p>Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma. Under litteraturstudien hittades inte någon färdig lösning som gick att applicera på den givna plattformen. Lösningen på uppgiften blev istället att utveckla ett eget system, direkt anpassat för den aktuella plattformen. Hela systemet utvecklades från grunden och implementerades till en praktiskt fungerande lösning.</p><p>Plattformen som används består av ett fordonschassi med tre hjul, varav två är drivande och utrustade med pulsgivare som används för att beräkna hur fordonet kör. Plattformen är även utrustad med ultraljudssensorer för att kunna mäta avstånd till närliggande hinder och väggar runt fordonet. Navigeringen sker genom att fordonet följer väggar och detekterar korsningar och öppningar som det senare kan återvända till och utforska vidare. Resultatet av karteringen genereras som en png-bild.</p><p>Med den begränsade hårdvara som fanns att tillgå hölls förväntningarna på arbetet relativt låga med ett mål att få fram en tolkningsbar karta. Resultatet blev långt över förväntan med tydliga skalenliga kartor som visar detaljer som ingen trodde skulle synas i resultatet.</p>

Ljudbaserade spel är ett relativt outforskat område inom dataspel men är samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vår omgivning med både fokus på underhållning ochutbildning. Fokus läggs också på att undersöka synskadade som målgrupp för den här typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel där syftet är att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare får sedan spelaspelet och resultaten sammanställs för att få en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet är konstruerat med och även hur spelaren upplevdespelgenomgången. En analys av resultatet presenteras sen och jämförs med de teorier sompresenterats tidigare. Sist presenteras förslag på hur fortsatt forskning inom området kan seut och vilka områden som kan dra nytta av ljudbaserade spel utan grafik.

<p>Människan skapar mentala modeller för det mesta som hon konfronteras med. Dessa inre föreställningar hjälper henne sedan att hantera situationer som hon ställs inför. Hypermedia är en ny typ av miljö som vi möter bland annat på Internet och som kan vara problematisk att hantera. Som hjälp för navigering i information i hypermedia finns olika hjälpmedel, så kallade navigeringsverktyg. I detta arbete jämförs hur två olika navigeringsverktyg med två- respektive tredimensionell struktur påverkar våra mentala modeller. En kvalitativ undersökning med åtta försöksdeltagare har genomförts och metoder som har använts är observation, intervju samt tecknade skisser. Resultatet visade inte på någon egentlig skillnad i strukturen på de mentala modellerna för respektive navigeringsverktyg. Ur användbarhetssynpunkt framkom dock att den tvådimensionella strukturen var att föredra av de två verktyg som användes i undersökningen.</p>

Detta examensarbete är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Ämnet som studerats är orienterbarhet i stationsmiljöer med syfte att utveckla navigeringsmöjligheter på stationer vid byte mellan olika färdmedel. Därför har ett konceptförslag tagits fram som ska underlätta för resenärer att hitta sin transport, även i en tidspressad situation. De stationer som har undersökts är Uppsala och Västerås, men konceptförslaget ska även kunna tillämpas på andra stationer. Platsstudier och omvärldsanalys har legat som huvudpunkt för insamlande av data. Platsanalys och observation har gett mig en förståelse över platsens styrkor och svag- heter. Utifrån omvärldsanalysen har platsernas olika aktörer och riktlinjer tagits fram, den har även gett en överblick om hur andra stationer ser ut. Undersökningarna tillsammans med teorierna har gett ett resultat som har varit stöd för det fortsatta arbetet samt i utveckling av mitt konceptförslag. Det som tydligt framkommer är att en konsekvent skyltning är att föredra. Informationen på platserna är varken konsekvent eller samlad, detta ökar behovet av att söka och större ansträng- ning krävs. Slutsatsen av arbetet är att en konsekvent skyltning, tydlig information och rätt place- ring kan öka vårt sätt att navigera. Genom en konsekvent skyltning kan vi skapa igenkänning som kan hjälpa resenärer att förstå vilken information som hör ihop. Det finns många sätt att navigera och vi tar till oss information olika. Därför är det viktigt att se över behoven som kan finnas för just den platsen. I stationsmiljöer är det mycket olika information en resenär kan behöva för att hitta sin transport, detta varierar beroende på vilken information de har sen tidigare. En informationspunkt kan därför bli en viktig del för navigering i en sådan miljö, då det finns möjlighet att välja ut den informationen som behövs för just sitt ändamål. Denna punkt kan tillsammans med andra skyltar knyta ihop systemet till en helhet och på så sätt underlätta navigeringen. Förslaget har enbart visualiserats genom bilder och har därför inte testats i verkligheten.

Under detta arbete testades och utvärderades navigeringsverktyg mot varandra för att sedan se om de, tillsammans med kartsystemet OpenStreetMap, kunde fungera som substitut till programmet Google Maps och användas för att navigera vid en rutt. Navigeringssystemen som jämfördes hade alla öppen källkod och det gick att sätta upp och köra lokalt på en personlig dator med hjälp av stickprovsdata för att navigera i olika delar av världen.

Att leda spelare genom ett spel kan ske genom många olika metoder som med hjälp av ljus, pilar och markörer. Men i vardagen finns inte många av dessa typer av vägledning om man inte räknar in mobiler och GPS. Utan i vardagen förlitar vi människor oss på landmärken för att navigera i vår omgivning. Det är i alla fall teorin som denna undersökning delvis bygger på. Kan man utifrån dessa teorier om hur visuella skillnader i föremål förändra hur vi navigerar ett spel? Det är tanken bakom denna undersökning. Utifrån specifika skillnader i utseendet samt placeringen av föremål designades en spelmiljö för att se hur dessa har inverkan på spelare. Detta testades genom att i huvudsak göra en undersökning där respondenter fick berätta i realtid samt efter motivera sitt individuella utforskande av miljön. Resultaten av studien visade att inga tydliga direktiv kan ges för att designa landmärken för att få de att tas i konsekvent ordning, utan navigering i spel skiljer sig gentemot navigering i verkliga världen. Men dessa visuella principer har istället stor inverkan i vissa fall på betydelsen av ett objekt för spelaren. Varför landmärket finns där och vad det är till för, vilket influerar olika personer att navigera på olika sätt samt av olika anledningar.

För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar. Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma. Under litteraturstudien hittades inte någon färdig lösning som gick att applicera på den givna plattformen. Lösningen på uppgiften blev istället att utveckla ett eget system, direkt anpassat för den aktuella plattformen. Hela systemet utvecklades från grunden och implementerades till en praktiskt fungerande lösning. Plattformen som används består av ett fordonschassi med tre hjul, varav två är drivande och utrustade med pulsgivare som används för att beräkna hur fordonet kör. Plattformen är även utrustad med ultraljudssensorer för att kunna mäta avstånd till närliggande hinder och väggar runt fordonet. Navigeringen sker genom att fordonet följer väggar och detekterar korsningar och öppningar som det senare kan återvända till och utforska vidare. Resultatet av karteringen genereras som en png-bild. Med den begränsade hårdvara som fanns att tillgå hölls förväntningarna på arbetet relativt låga med ett mål att få fram en tolkningsbar karta. Resultatet blev långt över förväntan med tydliga skalenliga kartor som visar detaljer som ingen trodde skulle synas i resultatet.

Informationssöking är en term som har olika innebörd i litteraturen. I detta examensarbete kommer informationssökning att betraktas som en övergripande beteckning för olika sökstrategier och navigering. Det vill säga att navigering och olika sökstrategier är två delkomponenter till informationssökning. Sökstrategierna avgör på vilket sätt användaren kommer att förflytta sig genom informationsmängden och navigering som en iterativ process med bland annat registrering av information. Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida teorier om informationssökning för stora displayer även är tillämpbara på små displayer. Prövningen har mynnat ut i en undersökning där ett förbättringsförslag till navigering (enligt Nielsens definition) efter implementation i en stor och en liten prototyp ställts mot en stor och en liten prototyp av neutral karaktär. Undersökningen genererade dock inte några signifikanta resultat. Däremot ställer sig deltagare i undersökningen mer positivt till de prototyper med implementerat förbättringsförslag än för de prototyper som inte har det, vilket ses som ett viktigt resultat av analysen.

This thesis is developed by Posten Åland AB in order to simplify the work of agency staff when distributing mail in rural areas. In my thesis I have developed an application to help automotive mail dispensers. The need for such an application exists, especially during the summer but at other times when ordinary dividend cannot run his route. With the help of a PDA and a GPS the mail dispenser should see where the next stop is and what is to be delivered there There already was a directory of mailboxes and the addressees and the coordinates of the mailboxes. Using this, I will implement functionality to retrieve a specific route and plot those coordinates on the map.