Studiens syfte är att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebära fara. Tillämpad metod på kampanjmaterialet är en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av två intervjuer medmarknadsansvarig på Försvarsmakten samt en soldat. För organisationer som väljer att kommunicera med målgruppenpå målgruppens sätt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan då ske utifrån en utbytesmodell där fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien är att; hög insats i utbytet kräver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera på målgruppens villkor innebär en ständigt föränderlig kommunikation och att kommunicera på målgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten.

Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation på en bredare basis än endast yrkeskompetens blir allt vanligare. Sådan rekrytering har fokus på överensstämmande värderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. Byråkrati, i sin tur, är den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden på expertis, kunskap och professionen. Om trenden går mot att rekrytera med fokus på organisationen, dess kultur och att människor ska passa in i den, vad kan det innebära? På vilket sätt påverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus på matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen. Studiens empiriska resultat utgörs av kvalitativa intervjuer med rekryteringsansvariga vid fem organisationer som sedan analyseras och diskuteras. Resultatet är att dessa organisationer anställer endast när de säkerställt en matchning mellan den nye medarbetaren och organisationen men att yrkeskunskaper samtidigt är av stor vikt. Dessa organisationer ställer sig bortom den typiska hierarkin och det verkar som att det inom somliga branscher och yrkesgrupper skett en brytning av vissa byråkratiska principer. Vi hävdar att en följd av detta kan innebära ett slags maktskifte mellan profession och organisatorisk ledning.

Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet är att få djupare förståelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, är ett av Sveriges mest använda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att på så sätt uppnå en så detaljerad datainsamling och djupgående analys som möjligt. Organisationen vi studerat är ett av Sveriges landsting, som använder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillämpar testet vid rekrytering, i ambitionen att få förståelse för varför landstinget har valt att använda Person Profil Analys. Intervjuerna berörde bland annat respondenternas attityd till testet, dess praktiska tillämpning och funktion i rekryteringsprocessen. Utifrån litteratur och tidigare forskning inom ämnet presenterar vi en teoretisk genomgång av testanvändningens huvudområden. Dessa behandlar etiska aspekter, testkonstruktion, tillförlitlighet, testets funktion i rekryteringsprocessen samt testmarknadens expandering och bristande reglering. Huruvida personlighetstest kan öka träffsäkerheten i anställningsbeslut är en mycket omtvistad fråga, vi lyfter därför också fram den kritik som riktas gentemot personlighetstest som urvalsmetod. En central och övergripande diskussion för vår undersökning behandlar personlighetsbegreppet och dess definition. Denna diskussion har även legat till grund för vår analys, där det framkommer att landstingets testanvändning präglas av en samexistens av två motsatta synsätt på personligheten, vilket leder till en tvetydig attityd gentemot testet. Undersökningen pekar på att en tänkbar förklaring till landstingets användning av det kritiserade testet Person Profil Analys, är att det i första hand fyller en tryggande och symbolisk funktion, med syftet att dämpa rekryterarnas osäkerhet inför anställningsbeslut. Landstinget verkar inte ha något reellt behov av ett personlighetstest i rekryteringsprocessen, därför har de inte heller gjort ett medvetet och reflekterat val av vilket test som ska användas. Detta ger en förståelse för att landstinget använder ett så kritiserat test som Person Profil Analys. Med andra ord är det inte testets tillförlitlighet och vetenskapliga förankring som är det mest betydande för organisationen, utan dess förmåga att skapa trygghet i rekryteringsarbetet. Utifrån detta resonemang skulle landstinget kunna använda vilket test som helst, som tillför trygghet. Att valet föll på Person Profil Analys var en ren tillfällighet, vilket vi menar kan förklaras av den kommersiella och oreglerade testmarknaden, i kombination med den starka tro på vetenskap som vi menar är kännetecknande för landstingets organisationskultur. I och med testanvändningen verkar landstingets rekryterare uppleva att osäkerheten som finns naturligt i rekryteringsarbetet har dämpats eller försvunnit. Vi ser dock att den finns kvar i organisationen och utgör en negativ energi. Osäkerheten har endast skjutits över på den struktur som testet utgör. Då rekryterarna skjuter över sin osäkerhet på testet, får de svårare att hantera den och omvandla den till något positivt. Eftersom testet verkar fylla en tryggande funktion i organisationen, får de också svårt att sluta använda det. Landstinget har mer eller mindre fastnat i den oreflekterade testanvändningen. En konsekvens av detta blir således att de får svårt att utveckla och förändra rekryteringsarbetet utifrån sina egna behov.

Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer. En kvalitativ studie har genomförts, där två kommuner involverats som använt sig av avidentifiering i sin rekrytering. Studien är baserad på en kombination mellan semi- och ostrukturerade intervjuer av relevant personal från båda kommuner. Kommunerna har tillämpat metoden genom att använda sig av speciellt utformade blanketter, som de sökande uppmanats fylla i till fördel för avidentifieringen. Även om viss skillnad i utförande finns mellan de två kommunerna har vi valt att jämföra de båda, i syfte att utreda hur erfarenheterna av metoden skiljt sig från varandra samt vilka för- och nackdelar som uppmärksammats i samband med avidentifieringen. Därigenom ville vi klargöra vilka möjliga effekter som metoden kan medföra. Resultaten visar att kommunernas ståndpunkt vad gällande användandet av anonyma ansökningshandlingar skiljer sig avsevärt. Karlstads kommun anser inte att metoden på något sätt bidrar till en ökad mångfald, vilket Melleruds kommun inte håller med om. Karlstads kommun hävdar även att metoden snarare kan motarbeta sitt syfte och istället för att motverka diskriminering, kan metoden bidra till en ökad diskriminering. Melleruds kommun menar att metoden belyser diskrimineringsfrågor och på så sätt bidrar till ett motverkande av diskriminering på längre sikt. I uppsatsen redovisas även en annan kommuns utvärdering och resultat av sitt försök med avidentifierade ansökningshandlingar, vilket vi ställer i motsats till vår undersökning.

Rekrytering är en viktig del för organisationers kompetensförsörjning. För att rekrytera medarbetare med den specifika kompetens som en organisation är i behov av bör en kompetensbaserad personalstrategi utformas. Den kompetensbaserade personalstrategin verkar för att underlätta rekryteringsprocessen och fungera som ett stöttande underlag. Syftet med denna rapport har varit att undersöka och kritiskt granska den befintliga rekryteringsstrategin och chefsstödet på en organisation i Stockholm. Samtliga chefer som har deltagit i undersökningen har personalansvar och rekrytering ingår i deras arbetsuppgifter. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts fördelat över organisationens olika verksamheter. Undersökningen har visat att stöd är ett bra komplement i rekryteringsstrategin. Stöd från överordnad chef, personalavdelning, rekryteringsverktyg och riktlinjer inom en organisation underlättar chefernas rekryteringsarbete. Stöd är extra viktigt om vissa moment eller delar av rekryteringsprocessen anses som krångligt och tidskrävande, vilket är vanligt förekommande om chefen inte rekryterar frekvent. Stöd är därför ett bra komplement när rekryteringsstrategin inte räcker till och uppfattas som svår att applicera på verksamheter inom organisationer.

ABSTRACT Titel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivet Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Per Angemo Handledare: Agneta Sundström Datum: 2011 – maj   Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar: 1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering? samt 2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning? Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data. Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering. I de flesta av organisationerna fanns dock ett formellt styrdokument att arbeta efter men kännedomen kring dessa var i allmänhet låg hos de medarbetare som förväntades genomföra introduktionen. Efter genomförd utbildning visar fallstudien på en ökad insikt i vikten av en helhetssyn kring introduktionsprogrammet bland deltagarna i allmänhet och bland de deltagare som om utbildningen varit kostnadsbelagd inte fått möjligheten att gå den i synnerhet. Så väl hos chefer med personalansvar som hos övriga medarbetare som gick utbildningen har ett behov av vidare utbildning kring ledarskap och grupprocesser tydliggjorts vilket också stärker uppfattningen att det projekt som beskrivs i fallstudien får anses ha uppnått de uppsatta målen. Grundat på de svar som framkommit på undersökningens forskningsfrågor anses undersökningens syfte vara uppfyllt. Förslag till fortsatt forskning: I och med den korta tid som passerat mellan utbildningsinsatsen och denna undersökning är det svårt att göra mätningar kring intressanta mått som personalomsättning och medarbetarindex vilka skulle kunna illustrera effekterna av utbildningsinsatsen ur ett längre perspektiv. Detta är dock ett intressant uppslag för vidare forskning. Uppsatsens bidrag: Undersökningens resultat är av värde för alla typer av organisationer som regelbundet ställs inför att genomföra en rekryteringsprocess i och med att det tydliggör behovet av utbildning kring ledarskap och grupprocesser för den som ska vara handledare i ett introduktionsprogram. Nyckelord: introduktionsprogram, grupprocesser, ledarskap, prestation, rekrytering / ABSTRACT Title: CoDriver - supervisor's knowledge as a condition for effective new employee orientation programs in the workplace Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Per Angemo Supervisor: Agneta Sundström Date: 2011 - May Aim: Given that today there is a need to allow new employees to take time to go through an orientation program this case study aims to examine the following issues: 1) How do organizations today plan, implement and monitor new employee orientation programs? and 2) How can a better understanding of prerequisites of workplace performance, group processes and leadership change an organization's approach to new employee orientation programs? Method: Research was conducted in the form of a case study.  Data collection has primarily been made through focus groups and surveys. The case study is thus based on both qualitative and quantitative data. Results & conclusion: The case study showed that the participating organizations before the completion of the training devoted very little time for planning, implementation and monitoring of new employee orientation programs. After completing the supervisor training program organizations taking part in this study showed a greater understanding of the importance of an overall view of the new employee orientation program, meaning for example leadership, group orientation or performance prerequisites.   Suggestions for future research: With the short time that passed between training effort and this study, it is difficult to make measurements on interesting dimensions as staff turnover and employee satisfaction index which could illustrate the effects of educational intervention in a longer perspective. However, this is an interesting idea for further research. Contribution of the thesis: Results of this case study are of value for all types of organizations that are regularly faced with implementing a recruitment process in that it highlights the need for leadership training and knowledge of group processes in order to become an effective supervisor in new employee programs. Keywords: new employee orientation program, group processes, leadership, workplace performance, recruitment

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för hur rekryterare tänker kring förhållandet mellan att passa in en nyanställd i organisationen (P-O fit) jämfört med att passa in en nyanställd för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex intervjuer gjordes med rekryterare på olika företag som sedan tolkades med hjälp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan än P-J fit på den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och främst när det gällde mindre kvalificerade tjänster. Vid mer kvalificerade tjänster hade båda begreppen en likvärdig inverkan på bedömningen men det var en process där båda passformerna jämfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav på kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansågs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen. För att göra en bedömning på passformen mellan individ och organisation bedömdes de sökande utifrån företagets uttalade värderingar alternativt utifrån den organisationskultur som råder inom företaget om de inte några hade uttalade värderingar. Detta utmynnade sedan till en implicit bedömning angående hur individen skulle passa in i företaget och dess kultur. / The purpose of this study is to gain insight about recruiters perceptions of the relationship between compatibility of individual and the organization (P-O fit) compared to the compatibility of individual and job assignments (P-J fit). To answer the purpose six interviews were conducted including recruiters from different companies. These interviews were later summarized using methods that shorten the answers, categorized by interesting themes and finally presented in a way that connects them with the literature. The results of the study show that P-O fit had a greater impact on the final decision of the recruitment process than P-J fit when it comes to employments with low qualifications. When the employments qualifications are higher both concepts were equally important but they were assessed together on the basis of minimum requirements for the work tasks versus how good fit would be between the individual and the groups in the organization and the organization itself. To determine the fit between the individual and the organization the applicants were assessed based on the organizational core values or if no core values were present the organizational culture. This leads to an implicit evaluation of how the individual would fit into the organization and its culture.

Att ha en relativt låg personalomsättning är en väldigt viktig del av ett företags välmående, i ett säsongsbaserat turistföretag är det i mångt och mycket en grundpelare för fortsatt framgång. För att lyckas med att skapa en lägre personalomsättning måste företagens avdelningar arbeta mot samma mål. Ett steg i framgången är att fokusera sina strategiska val på rekryteringen och upplärningsprocessen för de nyanställda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra långsiktiga planer för dessa delar utan måste även fokusera på personalens trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen, det är detta som skapar en lägre personalomsättning i en långsiktig plan.Personalomsättning i stort är ett relativt välutforskat område och det har eskalerat sedan mitten på 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det är bra med en låg personalomsättning men vad som inte kommit fram är hur företag praktiskt ska göra för att minska den. I dagens arbetsmarknad där det råder en större konkurrens för att locka till sig kvalitetsarbetare än vad det gjorde för 20 år sedan måste företagen fokusera på att skapa och uppfylla mål med personalomsättningen. Vi har märkt att det finns gap i forskningen gällande den praktiska delen av området. Den säsongsbaserade näringen har en liten plats i dessa forskningar och därför anser vi att det är något som bör tittas närmare på.Denna studie är gjord vid företaget IceHotel AB som ligger i byn Jukkasjärvi, cirka 200 kilometer norr om polcirkeln. Vi har via tio intervjuer undersökt hur IceHotel arbetar gällande deras rekryteringsprocesser och fokuserat på den delen tillsammans med upplärningen vid företaget. Syftet med studien är att hitta problem och rekommendera lösningar på dessa utifrån de teorier som vi valt att använda oss av. De resultat som vi kommit fram till är att IceHotel har vissa problem med rekryteringsprocesserna och har egentligen ingen strategisk plan för hur de ska lösa framtida problem. Det finns ett visst kort-tidsfokus från hela organisationen och det är detta som vi vill belysa i våra resultat av studien.De slutsatser som vi kommit fram till är att IceHotel är kraftigt beroende av att säsongsanställda återvänder. Detta kommer av att de bär på kunnande från tidigare säsonger samt att de har en viktig uppgift i att hjälpa nya anställda in i organisationen. Vidare har vi uppfattat trivsel som en av de viktigaste drivkrafterna bakom anställdas välmående och prestation. Trivseln är även en stor anledning till varför en säsongsanställd väljer att återvända. Slutligen behandlar vi hur IceHotels rekrytering samt introduktion på kort sikt kan påverka omsättningen på lång sikt. Vi menar att ett mer strukturerat och strategiskt tillvägagångssätt vad gäller rekrytering och introduktion kan hjälpa organisationen att prestera bättre samtidigt som det har en positiv effekt på anställdas förhållningssätt till jobbet.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser. Slutsatsen är att stresstolerans betraktas både som en stabil och en situationsbunden egenskap och att bedömaren i huvudsak fungerar som instrument. Fler studier behövs genomföras, framför allt inom andra yrkesområden, för att säkerställa att stresstolerans inte bedöms enbart med fingertoppskänsla.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vem rederierna anställer, samt identifiera vilka faktorer som påverkar rekryterarna när de ska anställa en ny styrman.  För att ta reda på det har jag intervjuat två rederier som anställer svenska styrmän. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning för att kunna ställa lite mer ingående frågor samt att ha möjlighet att ställa följdfrågor. Resultatet blev att det är till stor del de personliga egenskaperna samt den sociala kompetensen som är av störst betydelse så länge de formella kraven uppfylls. Erfarenhet inom sjöfarten eller utav yrken som man kan ha nytta av i sjöfarten är också meriterande samt att man har bra referenser.