<p>Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.</p><p>The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med föränd-ringsbenägenhet och konfliktbenägenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare från 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkätundersökning, varav 102 män och 112 kvinnor med en medelålder på 32,62 år (sd=10,64). Frågeställning och hypoteser konstruerades utifrån Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att få föräldrarnas maximala uppmärksamhet i strävan för överlevnad och detta i sin tur påverkar formningen av vår per-sonlighet. Förutom demografiska frågor kombinerades två färdigkonstruerade enkäter (WCS och RTC) som var avsedda att mäta konfliktbenägenhet och förändringsbenägenhet. Resulta-tet visade signifikant samband mellan konfliktbenägenhet och förändringsbenägenhet, med andra ord ju mer konfliktbenägen man var desto mindre förändringsbenägen var man. Vidare samspelade syskonplacering med de beroende variablerna där det visade sig att endabarn hade signifikant högre konfliktbenägenhet och var mindre förändringsbenägna i denna studie. Ju senare man var född i syskonskaran desto mer konfliktbenägen var man på arbetsplatsen med undantag av yngstabarn som efterliknade äldstabarn. Vad gäller förändringsbenägenhet fanns det endast signifikant skillnad för mellanbarn det vill säga att mellanbarn var mer föränd-ringsbenägna på arbetet. Därmed fanns det stöd för Sulloways teori om syskonplacering och dess påverkan på personlighetsutveckling.</p>

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring. Bara under år 2013 var marknadsföringsbudgeten 90 miljoner kronor. Detta kan jämföras med samma budget 2009, ett år innan avskaffandet av värnplikten, som då låg på blygsamma 19 miljoner kronor.             Studiens syfte är att undersöka vad Försvarsmakten väljer att kommunicera i sina rekryteringskampanjers printannonser med bakgrund i dess egna utsatta mål och vision. Studien ska även undersöka på vilket sätt, och med vilka metoder, Försvarsmakten väljer att kommunicera dessa budskap. I studien behandlas material från fem olika kampanjer som varit aktiva mellan åren 2011 till 2013 där en medveten avgränsning har gjorts till att bara analysera kampanjernas printannonser. Detta då print innehar egenskapen av att övertalning bara kan ske via bilden, synen. I och med avsaknaden av till exempel rörelse, ljud och lukt, som är tre oerhört starka medel för övertalning, måste den bild som finns representerad vara självgående stark och slagkraftig för att kunna få effekt.             Printannonserna har analyserats genom en semiotisk- och retorisk analys där det största fokuset kretsar kring det visuella. Denna analys har även operationaliserats i ett analysschema modifierat för att på bästa sätt kunna uppfylla studiens syfte. En diskussion förs sedan med hjälp av teorier kring organisations-kultur och dess inverkan på organisationers kommunikation samt kring reklam och propaganda. Dessa två teoretiska huvudområdenmoment ligger även till grund för studiens resultat och slutsats.             Studien visar på att Försvarsmaktens värdeord öppenhet, resultat och ansvar speglas i dess kommunikation där vilja och motiv premieras framför både kön och etnicitet. De tar ansvar för katastrofer och hjälper nödställda med en säker övertygelse om att lyckas. Samtidigt hamnar deras kommunikation i en gråzon mellan vanlig reklam och propaganda. Kampanjerna visar genomgående positiva sidor av yrket med en garanti för att den som tar värvning kommer att kunna göra skillnad. Samtidigt är det ett riskabelt yrke med potentiellt livet som insats. Detta nämns aldrig samtidigt som kampanjerna spelar på mottagarens känslor. Sammantaget finns således tendenser till propagandaliknande förfaranden i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer.

En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol

På arbetsmarknaden idag är det fortfarande en sned fördelning mellan män och kvinnor, kvinnorna har administrativa arbeten och männen innehar de högre positionerna. Flera forskare skriver om de rollförväntningar som finns på de båda könen, kvinnor förväntas vara communal medan männen bör vara agentic. Rollförväntningarna på männen är mer överensstämmande med ledarrollen. Föreliggande undersökning består av en enkät om en hypotetisk rekryteringssituation. Enkäten består av två versioner där innehållet är detsamma men namnen på de sökande bytts ut. Syftet var att undersöka en tendens att utvärdera arbetssökande för en chefstjänst olika beroende på om denne är man eller kvinna. Vidare undersöktes om män uppfattas mer agentic och kvinnor mer communal. Resultatet visar viss interaktionseffekt mellan könet på deltagaren och vilken version av enkäten de besvarat. Detta tolkas som att vissa könsskillnader i bedömningen av en arbetssökande finns.

The main purpose of this essay is to interpret possible pattern in social extraction, among future male elementary school teachers, at Karlstads elementary school teachers seminar over time. The questions that intend to concrete the purpose, and describe the possible pattern of social backgrounds are following; Where do the future male elementary school teachers come from? How the social recrutiment is divided in professional categorys, and is there any distinction in the pattern of social recrutiment over time? Which social groups were represented at Karlstads elementary school teachers seminar between the year of 1860-1940, and how they were divided. At the categorization of occupation, class- and social belongings I´ve used Sten Carlssons theory of professional categories (the social transformation in Sweden after 1866) which also was used by Kerstin Skog-Östlin in her dissertation Pedagogical control and authortity. The changes in the pattern of social recruitment of male future elementary school teachers were following; the proportion of students with agricultural backgrounds has decreased between the year of 1860 and the turn of the century. Further there was a substantial reduction of students with agricultural backgrounds between the turn of the century and the year of 1940. Students with agricultural backgrounds had the lowest represented frequency according to the investigation. At the year of 1860 the fathers of the future elementary school teachers mainly worked in the field of agribusiness while in the 1940s they mainly had the occupation of industrial workers and craftsmen. The group of agricultural workers remained smaller through the percentage distribution over time, while the group of industrial workers and craftsmen are rising. This is a timetypical segment in the industrial transformation of Sweden. On the basis of this account, we come to a certain conclusion, that the elementary school teachers seminar in Karlstad was an authority for middle- and lower social groups, whereas the student from higher social extraction was underrepresented. / Syftet med denna studie är att tyda eventuella mönster i den sociala rekryteringen av manliga blivande folkskollärare vid folkskollärarseminariet i Karlstad över tid. De frågor som avser att konkretisera syftet och redogöra för de manliga blivande folkskollärarnas sociala bakgrund är följande är; Vilken social bakgrund rekryterades de manliga blivande folkskollärarna från? Hur är den sociala rekryteringen fördelad i olika yrkeskategorier, och finns det någon skillnad i rekryteringsmönstret över tid? Vilka socialgrupper var representerade vid folkskollärarseminariet i Karlstad mellan 1860-1940, och hur såg fördelningen ut? Vid kategorisering av yrken, klass- och socialgruppstillhörigheter har jag utgått från det sätt att klassificera som Sten Carlsson använde vid sin analys av den Sociala omgrupperingen i Sverige efter 1866, och även väl använt av Kerstin Skog-Östlin i hennes avhandling Pedagogisk kontroll och auktoritet. Förändringarna i den sociala rekryteringen av blivande folkskollärare skulle i stora drag kunna sägas vara följande. Andelen studerande med jordbruksbakgrund har minskat mellan 1860-talet och sekelskiftet. Vidare skedde en kraftig minskning av studerande med bakgrund inom jordbruksnäringen mellan sekelskiftet och 1940. Vid den sista tioårsperioden av undersökningen utgjorde de studerande med jordbruksbakgrund den lägsta frekvensen. På 1860-talet förekom den största delen av de blivande folkskollärarnas fäder som arbetare inom jordbruksnäringen, medan de vid 1940-talet främst förekommer som industri- och hantverksarbetare och inom kategorin övriga arbetare. Jordbruksarbetarna förblir mindre till den procentuella fördelningen över tid, medan de inom hantverks- och industrinäringen ökar. Detta kan ses som ett tidstypiskt inslag i Sveriges industriella omvandling. Utifrån denna redogörelse kan vi dra slutsatsen att folkskollärarseminariet i Karlstad var en instans för mellan- och nedre socialgrupper, och att de från högre social härkomst var kraftigt underrepresenterade.

Avsikten med arbetet är att undersöka om Junibackens sätt att rekrytera i grupp (det vill säga flera kandidater och flera representanter från företaget vid samma tillfälle) är tillämpningsbart i rekryteringsprocessen av traineer på ICA och då i vilken utsträckning. Att rekrytera i grupp har fått allt större utrymme och metoden har gett positiva effekter. På Junibacken har man lyckats sänka personalomsättningen och samtidigt få medarbetarna mer delaktiga och engagerade. ICA använder det vanliga förfarandet vid rekrytering av traineer. (det vill säga en kandidat och en rekryterare alternativt en kandidat och flera representanter från företaget). Rekrytering till denna typ av tjänst är annorlunda i jämförelse med tillsättning av en vanlig tjänsteman på grund av att man vid rekrytering av traineer letar efter en person som är gångbar inom flera olika områden och som har en speciell potential. Med denna bakgrund anser jag att arbetets syfte är relevant och intressant. För att kunna göra detta genomförde jag två fallstudier, dels på Junibacken, som rekryterar i grupp och dels på ICA, som använder det vanliga sättet vid rekrytering av traineer. För att få en bredare förståelse för hur rekryteringsprocesserna såg ut på respektive företag intervjuade jag personer med stor inblick inom området: personalansvariga på respektive företag samt en anställd på Junibacken och en blivande trainee på ICA. Som teoretisk ram använde jag mig av relevant litteratur som behandlar rekryteringsprocessen. Jag har även använt mig av artiklar som ett komplement till litteraturen för att få en djupare förståelse och bredd. Genom undersökningen kom jag fram till att Junibackens sätt att rekrytera på till viss del är tillämpningsbart vid rekryteringsprocessen av traineer på ICA, då främst när det gäller medarbetarnas engagemang och delaktighet i urvalsprocessen. De kan till exempel inneha en informativ roll eller medverka i beslutsprocessen av vem som ska få tjänsten. Jag tror inte att det är lämpligt att genomföra intervjuer med flera kandidater samtidigt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lägger på en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika på betyg och vad de påvisar. För att ta reda på detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jämförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med läroplanen och vad den säger om vad betygen ska sättas på för att få en djupare förståelse för dels hur väl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam användning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nämnvärt på skolbetygen och görs det så handlar det om en allmän behörighet som yrkesrollen kräver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det använde sig ändå inte nämnvärt av dem. Ett bra betyg kunde tolkas som att man hade ett speciellt intresse vilket skulle kunna vara av nytta för arbetsgivaren. För att vara anställningsbar krävdes social kompetens mer än betyg men betygen kunde visa på om individen är ansvarstagande och slutför sina åtaganden. Arbetsgivare eftersökte bevis för att arbetssökande har de kompetenser de söker eftersom de till stor del anser att skolbetygen inte påvisar detta. Flera arbetsgivare eftersökte betyg i vad de kallar "social kompetens" och vet annars inte vad de ska ha betygen till. Mitt arbete förtydligar det som visats under flera årtionden – skolan och arbetslivet är inte matchade mot varandra i någon större omfattning och som Studie- och yrkesvägledare bör man vara medveten om detta för att kunna skapa mer gynnsamma förutsättningar.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser på nätverk vid rekrytering. För att undersöka ämnet utvecklades även tre forskningsfrågor. Hur definierar rekryterare nätverk, på vilket sätt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nätverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nätverk vid rekrytering? Dessa frågor utgjorde även de genomgående temana i uppsatsen som formade både intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital på en individuell nivå samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv. Den tidigare forskningen visar på att rekrytering via informella kontakter är vanlig och validiteten för de urvalsverktyg som används inom rekryteringen. Det gjordes tre semi-strukturerade intervjuer med rekryterare på tre olika företag inom tre olika branscher som utgör materialet för resultaten. Resultaten redovisas tematiskt utifrån forskningsfrågorna och visar på varierad användning av nätverk i rekryteringen. Rekryterarnas egna nätverk utgör basen för hur de själva förstår nätverk och kan se användning för dessa. Betydelsen av nätverk, jämfört med andra kriterier, vid rekrytering kan ses som minimal oavsett om de använder den eller beskriver det på en hypotetisk nivå. Respondenterna finner både negativa och positiva aspekter av nätverk samt även variationer på dessa vilket leder till slutsatsen att nätverk går att bedöma. Uppsatsens utgångspunkt är något som är relativt outforskat vilket leder till att resultaten kan ses som ett försök att börja kartlägga området.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB’s socioekonomiska indelning, SEI. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat över tid och även varierat mellan könen. Resultatet visar även att denna variation stämmer överens med omvärldens förändringar, där samhälleliga och social förändringar avspeglar sig i resultatet. Resultatet visar att de största variationerna återfinns i de lägre socialgrupperna, socialgrupp 2 och 3, där hemmansägarnas och arbetarnas barn befinner sig.