<p>Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gäller då man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrättens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begärt att få ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud står i proportion till målet att skydda den svenska folkhälsan. Problemformuleringen som ställdes var; är förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rätten? I föreliggande uppsats har olika åsikter redovisats utifrån det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv. Vidare kan konstateras att många olika åsikter finns om hur en bedömning av förbudet skall göras samt vilken artikel som ska tillämpas. Den slutsats som kan dras utifrån de olika åsikterna är att oavsett om förbudet kommer att prövas mot artikel 28 och 30 eller 31 EG kommer det bli svårt för den svenska regeringen att behålla förbudet i den form det har idag. Det bästa utifrån det svenska perspektivet vore om förbudet mot privatinförsel av alkohol via ombud prövades enligt artikel 31 EG då detta innebär att förbudet i sig inte behöver hävas oavsett utgång.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p> </p><p>Föremål för denna magisteruppsats i offentlig rätt är det EG-rättsliga IPPC-direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer på den svenska rätten. Fokus har legat på direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat på att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar på den svenska rätten, men även att många av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rättsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat på att direktivet inte nämnvärt begränsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi. Inom ramen för miljörätten, som IPPC-direktivet är ett uttryck för, har det dessutom undersökts hur rätten till en god miljö erkänns inom olika rättsordningar, med betoning på EU och dess medlemsstater, och hur den är kopplad till god förvaltning. Likaså har en europeisering av förvaltningsrätten diskuterats i uppsatsen.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>EG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknad</p><p>utgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten. Nationellt vidtagna åtgärder måste vara utformade på ett proportionerligt sätt om inskränkningar i EG-fördragets grundfriheter skall anses vara motiverade. Medlemsstaterna har dock givits ett stort utrymme att bedöma huruvida de vidtagna åtgärderna är försvarbara ur allmänsynpunkt som har fastställts i flera rättsfall i EG-domstolen, men måste alltid ha som effekt att uppnå det mål som åtgärden verkligen avser att skydda, och ska vara av icke-diskriminerande karaktär och som sagt proportionerlig mellan mål och medel. Staten har i lotterilagen (1994:1000) infört bestämmelser i 12, 15, 38, 45 och 54 §§ som sammantaget ger effekten av att det hämmar etablerings- och tjänstefriheterna av utländska spelaktörer på den svenska spelmarknaden, och är således inte helt förenliga med EG-fördragets artikel 12, 31, 43 och 49. De åtgärder den svenska staten vidtagit för att, enligt dem, skydda allmänna och allmännyttiga ändamål kan, av våra bedömningar, motiveras mer ur ett ekonomiskt perspektiv än ur ett skyddssyftesperspektiv. Statens uppställda syften med spelmonopolet uppnås endast sekundärt genom de vidtagna åtgärderna i lotterilagen, då syftet med åtgärderna och den verkliga effekt som uppnås ej stämmer överens. Staten har inte varit konsekvent med att visa vad deras syfte med spelmonopolet verkligen är. Vi har sett över lagtexter i nationell rätt och EG-rätt samt studerat förarbeten och rättsfall. Vi har också använt doktrinförfattares artiklar och analyser för att kunna besvara vår frågeställning – Är det svenska spelmonopolet förenligt med EG-rätten?</p> / <p>Abstract</p><p>The European Community Treaty (ECT) regulates the right for every citizen to establish their activities in any other member state, but also the right for free movement of services. Every member state has a duty to protect an open market within the European Union, and</p><p>furthermore to protect the market from restrained competition. A governmentally operated monopoly constitutes a threat to the idea of an open market, yet such monopolies are allowed to exist for products that constitute a public danger such as alcohol and cigarettes. These</p><p>products are therefore considered to be better controlled by a governmentally regulated market. The gambling market is considered a public danger and is considered to have negative social and economic affects by a majority of the EU member states. A member state is not</p><p>allowed to restrict the ECT rules on the rights to establishment and free movement of services if a measure is for a cogent consideration of a public interest. Measures taken by the government in a member state must be designed in a proportionate way to be legally motivated. The states, however, have been given a considerable leeway to define whether or not taken measures imposed by the governments are motivated by a public interest. This has been established by the European Court of Justice (ECJ) in several cases. A governmentally</p><p>taken measure must always have a non-discriminating character and, as previously mentioned, must always have the right proportion between means and cause. The Swedish state has passed legislation about lotteries through the Swedish Lottery Act (SFS 1994:1000) in</p><p>sections 12, 15, 38, 45, and 54 which conflicts with fundamental principles of articles 12, 31, 43 and 49 of the EC-Treaty. According to the Swedish state, they have taken measures to protect the Swedish citizens and to protect public interests. According to our assessments, we believe these measures exists firstly to preserve the State’s income from the Swedish gambling market and secondly to prevent gambling abuse and other public aims. The Swedish government is far from consistent regarding the purpose of the Swedish gambling monopoly. Our research is based upon Swedish law and its preparation acts, EC-legislation, and case law from the ECJ. We have also used doctrine from different authors to give us the answer to our main question in this essay – Is the Swedish gambling monopoly consistent with EC-law?</p>

The Swedish CFC rules imply a taxation of Swedish partners of foreign legal persons subject to low income tax, which is based on a fictitious distribution. Thus, tax is levied even if the dividend has not been paid to the shareholder. The aim of the Swedish CFC legislation, which was put into force in 1990, was to prevent tax evasion and to protect the Swedish tax base. The reason was that the foreign exchange control was abolished, which made investments in foreign countries possible for Swedish companies. A CFC legislation was considered necessary for Sweden in order not to lose tax revenues. The legislation was strengthened on January 1st 2004 as a consequence of the abolished taxation of capital income of commercial shares. The most important change is that it is no longer possible to circumvent the rules by owning the CFC through a holding company in another country without CFC legislation. Due to Sweden’s membership of the EU, Swedish tax rules must comply with EC law. Some of the fundamental principles of the common market are the free movement of workers, capital and goods and the freedom of establishment. The thesis contains an analysis of whether the Swedish CFC legislation is in line with EC law or not, especially as regards the freedom of establishment and the free movement of capital. In the first part of the analysis we investigate if the legislation constitutes a restriction of the mentioned freedoms and in the second part there is an assessment of the possibilities to justify such a restriction. Our conclusion is that the CFC legislation does constitute an obstacle to the freedom of establish-ment as well as to the free movement of capital, and that it cannot be justified. We present a proposal of how the lacking compatibility with EC law could be remedied. The options are either to abolish the CFC legislation completely or to reduce the scope of it. Our suggestion is that the double CFC taxation is abolished, that the legislation is applied only to holdings of a certain magnitude and that CFC taxation is limited to incomes arisen from transactions between companies within the same concern. / De svenska CFC-reglerna innebär en löpande beskattning av svenska delägare i utländska juridiska personer som har lågbeskattade inkomster. När Sveriges CFC-reglering infördes 1990 var syftet att motverka skatteflykt och att skydda den svenska skattebasen. Bakgrunden var att valutaregleringen avskaffades och att det blev möjligt för svenska företag att etablera sig utomlands. Bedömningen gjordes då att en CFC-lagstiftning var nödvändig för att Sverige inte skulle förlora skatteintäkter. Lagstiftningen skärptes den 1 januari 2004 som en följd av den slopade beskattningen av kapitalinkomster av näringsbetingade andelar. Den viktigaste förändringen är att det inte längre går att kringgå bestämmelserna genom att äga den lågbeskattade utländska juridiska personen genom ett utländskt holdingbolag. Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att svenska skatteregler måste vara förenliga med EG-rätten. En av den gemensamma marknadens huvudprinciper är att arbetstagare, kapital, varor och etableringar fritt skall kunna förflytta sig mellan de olika medlemsstaterna. I uppsatsen analyseras den svenska CFC-regleringens förenlighet med EG-rätten, framför allt etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Först utreds huruvida regleringen utgör ett hinder mot nämnda friheter och därefter analyseras möjligheten till rättfärdigande. Vår slutsats är att CFC-regleringen inte är förenlig med vare sig etableringsfriheten eller den fria rörligheten för kapital, samt att den inte kan rättfärdigas. Vidare framför vi ett förslag på hur den bristande förenligheten med EG-rätten skulle kunna åtgärdas. Alternativen är att antingen avskaffa CFC-lagstiftningen helt eller minska omfattningen av den. Vårt förslag innebär avskaffande av dubbel CFC-beskattning, att endast innehav av en viss storlek omfattas samt att reglerna begränsas till att omfatta endast koncerninterna inkomster.

I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfång ett möbeloriginal har, det vill säga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergår till att anses vara intrång i en skyddad rättighet. En god formgivning kräver en ekonomisk insats som är förenad med ett visst mått av risktagande. Formgivningsskyddet hjälper formgivaren att återfå sin investering. På EU-nivå regleras området av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas på liknande sätt i de båda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige användaren. I den svenska lagstiftningen regleras området av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. Formgivning-ens utseende skyddas mot liknande formgivningar som inte ger den kunnige användaren ett annat helhetsintryck. Upphovsrätten skyddar alster av brukskonst och skyddet uppkommer formlöst. För att få skydd krävs verkshöjd vilket avgörs av det så kallade dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att en annan formgivare, ovetande om den skyddade formgivningens existens, inte ska kunna återskapa den skyddade formgivningen. Upphovsrätten ger generellt ett snävare skyddsomfång och därmed kan det vara svårare att få sin formgivning skyddad enligt upphovsrätten. Den rättspraxis som finns är begränsad. Svensk Forms Opinionsnämnd är en hedersdomstol som avger yttranden i upphovsrättsfrågor. Yttrandena kan dock inte jämställas med rättspraxis varför avgö-rande vikt inte kan läggas vid deras uttalanden. Mönsterskyddslagen skyddar registrerade formgivningar mot alla efterbildningar som faller inom skyddsomfånget. Hur stort skyddsomfånget ska betraktas vara är svårt att avgöra men förarbeten ger för handen att på grund av att möbler har en given grundform så måste skyddsomfånget anses vara snävt. / This study analyses the scope of protection that a furniture original are entitled to. Specificly to what extent a designer can be inspired of an original before the inspiration exceed to be an infringement in a protected right. A quality design requires an economic effort, which involves a certain degree of risks. The protection of the design helps the designer to retrieve its investment. In the European Union the area is regulated by the directive of legal protection of designs and the council regulation on community designs. The appearance of the design is protected on the same basis in both regulations and includes every design which does not give the same general impression on the competent user. In the Swedish legislation the area is regulated by the design protection Act and the copyright protection Act. The appearance of the design is protected against all similar designs which does not give the competent user another general impression. The copyright protection Act protects works of applied art and the protection arises without registration. To receive protection the law requires a level of creativity, which is determined by the so called double creation criteria. The double creation criteria im-ply that another designer, unaware of the protected design, should not be able to reproduce the protected design. The copyright protection Act gives in general a more narrow scope of protection and it is therefore often harder to receive protection by the copyright Act. Relevant existing case law is limited. The Swedish society of crafts and design’s Opinion-committe is a honorycourt which present statements on questions regarding copyright. The statements can not be compared to case law as a result they have no major importance. The design protection Act protects registered designs against all reproduction that falls within the scope of protection. How large the scope of protection is considered to be is difficult to conclude. The preparatory work states that because of the given common form that furniture possesses, the scope of protection is regarded as nar-rowed.

Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkännande av undertecknande länders domstolar och domar i civila och kommersiella mål, för att därigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rättssäkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas gränser. Således är det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omständigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien. Medlemsländernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevärt från varandra, inte minst när det kommer till tiden det tar för en process att handläggas. Italien och Belgien har utpekats som två länder där handläggningstiden är avsevärt mycket längre än i andra medlemsländer. Den långa handläggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmärksammats på det patenträttsliga området. Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrångsmakaren. Det som har möjliggjort detta är dels reglerna i det privaträttsliga domstolssamarbetet, dels avsaknaden av ett europeiskt harmoniseringsarbete på patenträttens område och dels de nationella skillnaderna i domstolarnas handläggningstid. Förutom att begränsa möjligheten för patenthavaren att skydda sitt patent, vilket på sikt kan leda till att det ekonomiska värdet av patent i urholkas Europa, kan förekomsten av torpedstrategin leda till ett ineffektivt agerande mellan inblandade parter vid en patenttvist. Praxis på både nationell nivå och europanivå har dock utvecklats mot ett restriktivt förtydligande av den extraterritoriella jurisdiktionen. Den belgiska domstolen, som länge har varit ett populärt mål för torpedstrategin, har nyligen i två uppmärksammade fall troligen begränsat möjligheten att genomföra ett lyckat torpedförfarande där. Även EG-domstolen förväntas komma med ett utslag som begränsar torpedstrategins framtidsutsikter. Den lösning som länge diskuterats i EU är införandet av ett gemenskapspatent som skall vara ett enda patent med samma rättsverkningar i samtliga medlemsstater. Tanken är att gemenskapspatenten skall vara oberoende nationell rätt och att patenttvister angående såväl giltighet som intrång skall avgöras av en central domstol under GD.

No description available.