Studiens syfte är att analysera förhållandet mellan risk, förväntad avkastning och realiserad avkastning inom industri- och finanssektorerna på Stockholmsbörsen. Vidare avser studien att jämföra sektorerna sinsemellan samt med marknaden överlag. Studien riktar sig till privata investerare som förvaltar sina egna aktieportföljer för att bidra med ökad kunskap gällande investering i aktier. Metoden är kvantitativ och det studerade underlaget utgörs av sekundärdata för historiska priser och avkastningar för utvalda aktier från Nasdaq Stockholms mest handlade index, OMXS30. Studien omfattar data mellan perioden 2018-2022. Innehållet är inspirerat av bland annat Rosdiana (2023) och Meric et al. (2010), flera delar av studien är i enlighet med vederbörande. Två hypoteser formuleras och testas, den första nollhypotesen testar risk i förhållande till avkastning och den andra nollhypotesen testar marknadens avkastning i förhållande till industri- och finanssektorernas. CAPM används för att beräkna aktiernas förväntade prestation över bestämd tidsperiod. Alfa tillämpas sedan för att beräkna eventuella skillnader i aktiernas förväntade avkastning och realiserade avkastning. Enligt studiens resultat gav aktierna inom industrisektorn överlag en högre avkastning än både finanssektorn och marknaden. Däremot förkastas ingen av de två nollhypoteserna. / The purpose of the study is to analyze the relationship between risk, expected return and realized return within the industrial and financial sectors in the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the study intends to compare these sectors with each other and with the market overall. The study targets private investors who manage their own stock portfolios and aims to contribute with increased knowledge regarding stock investments. The method is quantitative, and the practiced data consist of secondary data of historical prices and returns from selected stocks in the most traded index in Nasdaq Stockholm, OMXS30. The study covers data from the period 2018-2022. The study is inspired by Rosdiana (2023) and Meric et al. (2010). Two hypotheses are formulated and tested: the first null hypothesis tests risk relative to return, and the second null hypothesis tests market return relative to the industrial and financial sectors. The Capital Asset Pricing Model (CAPM) is applied to calculate the performance of stocks over a specific time period. Alpha is applied to calculate any differences in the shares expected return and realized return. Overall, stocks in the industrial sector yielded higher returns than both the financial sector and the market, but none of the null hypothesis could be rejected.

Bakgrund Värdeinvesteringar bygger på att handla lågt prissatta tillgångar i förhållande till värde. Många har under åren formulerat olika strategier för att identifiera underprissatta tillgångar. Särskilt populärt är strategier baserade på att handla bolag med låga nyckeltal såsom P/B- och P/E-tal. Dessa strategier visade i flertalet studier förmågan att generera riskjusterad överavkastning på 80- och 90-talet. Just dessa strategier har dock visat upp sämre resultat i senare studier gjorda på 2000-talet. På den svenska marknaden har riskjusterad överavkastning mellan åren 1980-2010 uppvisats. Det har dock förblivit obesvarat hur resultatet hade blivit på den svenska marknaden efter 2010. Syfte Syftet med studien är att analysera i vilken utsträckning en värdeinvesteringsstrategi baserad på P/B-, respektive P/E-talet, genererar riskjusterad överavkastning.   Metod Studien har antagit en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats. Genom en tidsserieundersökning har portföljer skapats och analyserats utifrån främst avkastning och risk. I studien avser riskjusterad överavkastning sådan avkastning för portföljen som överstiger vad som kan förväntas enligt CAPM. Parvisa t-test har genomförts för att avgöra resultatens statistiska signifikans. Bolagen som ingår i studien har varit sådana noterade på Stockholmsbörsens Large Cap mellan 2010-06-30, till och med 2020-06-30.    Slutsats Samtliga portföljer genererade en riskjusterad överavkastning och, med utdelningar inkluderade, en sharpekvot som översteg ett. Strategin baserad på P/B-talet genererade högre riskjusterad överavkastning än strategin baserad på P/E-talet. / Background The fundamental aspect in value investing is to buy assets for a lower market price, than its fundamental value. Over the years a lot of investors have tried to create strategies in order to identify undervalued companies. Particularly popular is value investing strategies based on buying stocks with low P/E and P/B ratios. These strategies have, according to several studies, managed to gain risk adjusted excess returns during the 1980s and 1990s. But during the 2000s, studies have shown inferior results on the American market. On the Swedish market, studies have shown that excess return was possible during the period 1980-2010, but it is still unanswered how the strategy would have performed during the period 2010-2020.    Purpose The purpose is to analyze to what extent a value investing strategy, based on the P/E and P/B ratio, respectively, generates risk adjusted excess return.  Methodology The study is based on a quantitative strategy with a deductive approach. Through a timeseries analysis, portfolios have been created in order to analyze return and risk. Risk adjusted excess returns is in this study, is defined as all returns who exceeds expected return from the CAPM model. Paired T-test have been used to determine the results statistical significance. The assets included in the sample is companies listed on Stockholm Large Cap index between 2010-06-30 and 2020-06-30.    Conclusions All constructed portfolios gained risk adjusted excess return during the period and, with dividends included, a Sharpe ratio higher than one. The strategy based on the P/B ratio outperformed the strategy based on the P/E ratio.

Problem: A widely accepted perception within the research community is that initial public offerings tend to be underpriced on a global level. Numerous studies have been conducted across global markets to identify the underlying factors. However, the findings have been heterogeneous and contradictory. Within the context of underpricing, the Nordic market, including Sweden, is relatively underexplored compared to the extensively researched American market. This research study aims to investigate several crucial variables, based on previous international research, and their relationship to this phenomenon within an area that remains insufficiently explored. Purpose: The goal of this study is to contribute to the existing IPO literature, by examining the factors that have statistically significant associations with underpricing in IPOs on the Swedish market. Method: The study has utilized empirical quantitative methodology with a deductive approach, and has relied on secondary data. It has examined short-term returns, specifically the returns generated on the first day of trading. Hypotheses regarding the study's five independent variables have been deduced from existing international empirical evidence. These variables are (1) industry affiliation, (2) company size (measured by revenue), (3) company age, (4) debt ratio, and (5) stock exchange regulations (measured through markets). By using multiple regression analysis, it has been possible to determine whether any of these variables have a statistically significant association with underpricing in IPOs. Results/Conclusion: The study reported non-statistically significant findings, which contradict the majority of previous scientific research. However, without regard to the regression analysis, weak support remained for certain independent variables showing vague associations with the studied phenomenon. / Problem: En vedertagen uppfattning inom forskarvärlden är att börsintroduktioner har en generell tendens att vara underprissatta på en global nivå. Många undersökningar har genomförts på världens marknader i syfte att identifiera de underliggande faktorerna. Resultaten har emellertid varit heterogena och motsägelsefulla. Inom ramen för underprissättning är den nordiska marknaden, med Sverige som en del av den, jämförelsevis outforskad i förhållande till den amerikanska som varit föremål för betydligt mer omfattande forskning. Forskningsstudien ämnar undersöka ett antal avgörande variabler, baserade på tidigare internationell forskning, och dess koppling till fenomenet inom ett område som ännu inte är tillräckligt utforskat. Syfte: Föreliggande studie har som mål att bidra till den befintliga börsintroduktionslitteraturen, genom att utreda vilka faktorer som har statistiskt signifikanta samband med underprissättning vid börsintroduktioner på den svenska marknaden. Metod: Studien har använt empirisk kvantitativ metodik med deduktiv ansats, och har utgått från sekundärdata. Studien har undersökt den kortsiktiga avkastningen, mer specifikt; den avkastning som skapats under första handelsdagen. Hypoteser om studiens fem oberoende variabler har deducerats från befintliga internationella empiriska underlag. Dessa är; (1) branschtillhörighet, (2) företagsstorlek (mätt som omsättning), (3) företagsålder, (4) skuldsättningsgrad och (5) börshandelsregler (mätt genom marknader). Med hjälp av en multipel regressionsanalys, har det varit möjligt att utreda om någon av dessa variabler uppvisat ett statistiskt signifikant samband med underprissättningen. Resultat/Slutsats: Studien rapporterade icke-statistiskt signifikanta fynd vilket motsäger merparten av tidigare vetenskaplig forskning. Emellertid, utan hänsyn till regressionsanalysen, återstod svaga stöd för att vissa oberoende variabler kunnat visa vaga samband med det studerade fenomenet.

Bakgrund: Värdestrategier har historiskt sett ofta genererat överavkastning relativt index. Huruvida en värdestrategi lyckas eller ej återspeglas i dess förmåga att identifiera och utnyttja felprissättningar på aktiemarknaden. Å andra sidan menar den effektiva marknadshypotesen att investeringsstrategier inte kan överavkasta marknaden via strategin i sig, utan att eventuell överavkastning beror på slumpen. Av dessa anledningar blir det intressant att analysera huruvida Greenblatts (2010) The Magic Formula kan generera överavkastning gentemot marknaden. Dessutom blir det intressant att testa om en modifierad strategi har en högre sannolikhet att lyckas med detta.  Syfte: Syftet med denna studie är att analysera huruvida The Magic Formula-strategin, och en modifierad The Magic Formula-strategi kan överavkasta den svenska aktiemarknaden över tid.  Metod: Studien har en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats och en longitudinell design. Historiska aktiekurser har hämtats för att testa strategierna, där två fiktiva portföljer har skapats. Resultatet av dessa portföljers prestation har sedan analyserats samt testats statistiskt.  Slutsats: Resultatet visade att The Magic Formula mellan 2011–2022 inte lyckades överavkasta index. En modifierad variant av The Magic Formula lyckades dock överavkasta index avsevärt. Skillnaderna i medelavkastning gick dock inte att säkerställa statistiskt, vilket betyder att den genererade över- och underavkastningen mycket möjligt kan ha varit slumpmässig.  Nyckelord: The Magic Formula, EMH, Aktiv portföljförvaltning, Värdeinvestering, Overconfidence, Riskuppfattning, Flockbeteende / Background: Value investing has historically often generated excess returns relative to index. Whether a value strategy succeeds is reflected in its ability to identify and exploit mispricings in the stock market. On the other hand, the effective market hypothesis indicates that investment strategies cannot overperform the market via the strategy by itself, but that any excess return is random. For these reasons, it would be interesting to analyze whether Greenblatt's (2010) The Magic Formula can generate excess returns relative to the market. In addition, it would be interesting to test whether a modified strategy has a higher probability of succeeding.  Purpose: The purpose of this study is to analyze whether The Magic Formula strategy, and a modified The Magic Formula strategy can outperform the Swedish stock market over time.  Method: The study has a quantitative strategy with a deductive approach and a longitudinal design. Historical stock quotes have been obtained to test the strategies, where two fictitious portfolios have been created. The result of these portfolios' performance has then been analyzed and statistically tested.  Conclusion: The results showed that The Magic Formula between 2011–2022 failed in overperforming the market. However, a modified version of The Magic Formula managed to outperform the index considerably. Though, the differences in average returns could not be ensured statistically, which means that the generated over- and underperformance may very well have been random.  Keywords: The Magic Formula, EMH, Active portfolio management, Value investing, Overconfidence, Risk perception, Herd behaviour

Lönsamheten hos olika typer av aktier har länge intresserat både investerare och företag. Detta intresse sträcker sig även till många akademiker och forskare, där en del kunnat påvisa att så kallade värdeaktier kan generera en högre avkastning jämfört med marknaden och tillväxtaktier. Dessa värdeaktier anses vara undervärderade på marknaden och kan identifieras genom låga prismultiplar, så som P/E- och P/B-värden, till skillnad från tillväxtaktier som anses vara övervärderade på marknaden och identifieras genom höga prismultiplar. En strategi som fokuserar på att investera i värdeaktier är värdeinvestering, som har utvecklats sedan 30-talet och genererat goda avkastningar för många investerare. Under flera år har dock intresset för hållbara investeringar ökat och fått större vikt i investeringsbeslutet. Investerare är beredda att kompromissa med lönsamheten för mer hållbara investeringsalternativ, men de vill inte förlora för mycket i avkastning. Syftet med studien är därför att undersöka huruvida värdeinvestering kan vara en fungerande strategi för hållbara investeringar på en europeisk marknad, och fokus ligger på företag med höga ESG-poäng samt högt marknadsvärde under åren 2011-2018. Detta undersöks genom att jämföra prestationerna hos värde- och tillväxtaktier, samt hos ett marknadsindex utan hållbarhetsfokus som representerar den europeiska marknaden. I studien skapas fyra olika portföljer, baserade på hållbara företags låga respektive höga P/E- samt P/B-värden. Prestationen hos dessa portföljer, samt hos marknadsindexet, mäts i form av riskjusterad avkastning, och genom hypotesprövning undersöker studien ifall det finns någon signifikant skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan dessa portföljer samt mellan portföljerna och marknadsindexet. Samtliga hypotestester visar att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan de hållbara värde- och tillväxtaktierna, eller mellan de hållbara portföljerna och marknadsindexet. Detta indikerar att aktierna på marknaden är korrekt prissatta och är således varken under- eller övervärderade, i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Denna står i kontrast till strategin för värdeinvestering som bygger på att finna undervärderade företag på marknaden. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att värdeinvestering inte nödvändigtvis är en fungerande strategi vid hållbara investeringar i stora företag på den europeiska marknaden. Enligt studien kan inte värdeaktier anses generera en signifikant högre riskjusterad avkastning jämfört med tillväxtaktier eller den generella marknaden. Investerare kan dock välja att investera i antingen ett brett marknadsindex, eller i mer hållbara värde- eller tillväxtaktier, och förvänta sig en relativt lik riskjusterad avkastning på denna marknad oavsett vilket investeringsalternativ de väljer. Att investera mer hållbart behöver således inte innebära en lägre avkastning.

<p>En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva. En effektiv aktiemarknad består av korrekt prissatta aktier och all tillgänglig information är avspeglad i aktiekursen. Här antas också att alla investerare har tillgång till samma information vilket minskar möjligheten för insatta placerare att skapa abnormala avkastningar. Hur effektiv är då den svenska aktiemarknaden?</p><p>Studiens problemformulering lyder: Är aktiemarknaden effektiv vid publicering av kvartalsrapporter?</p><p>Syftet är att genom en event study studera om aktiemarknaden är semi-starkt effektiv vid publicering av ny information i form av kvartals-rapporter. Vi ska studera om marknaden anpassar sig direkt till den nya informationen eller om det finns en anpassningsperiod då aktörer på marknaden kan göra abnormala avkastningar. Vi ska även se om marknaden är effektiv under dagarna innan publiceringen av kvartals- rapporten. Vi utgår från hypotesen om effektiva marknader för att med en kvantitativ metod studera problemet.</p><p>Vi har studerat publiceringen av kvartalsrapporter under 2003 till 2006 för 30 stycken av de mest omsatta aktierna på Large Cap-listan på Stockholmsbörsen. Fyra kvartalsrapporter per år ger 480 kvartal som delas in i tre portföljer beroende på om det verkliga resultatet som publicerades i kvartalsrapporten var bättre, sämre eller ungefär lika som det prognostiserade resultatet. För aktierna har vi beräknat den kumulativa abnormala avkastningen från 10 dagar innan publiceringen av kvartalsrapporten till 20 dagar efter publiceringen och har genom statistiska test prövat hypotesen att marknaden är effektiv. De perioder vi studerar är 10 dagar efter publiceringen av kvartalsrapporten, 20 dagar efter publiceringen, publiceringsdagen och 10 dagar innan publiceringen.</p><p>Resultatet visar att aktie- marknaden ej är effektiv fullt ut för de aktier vi valt att studera. För de aktier där det verkliga resultatet var sämre än förväntat eller ungefär lika som förväntat så är marknaden effektiv för perioderna omkring publiceringen av kvartalsrapporten förutom dagen då publiceringen sker. För de aktier där kvartalsrapporten visade ett resultat som var bättre än det prognostiserade fann vi att marknaden inte är effektiv för perioden direkt efter publiceringen, den längre perioden efter publiceringen, publiceringsdagen eller perioden innan publiceringen. Detta betyder att för de aktier där resultatet var bättre än det prognostiserade så kan aktörer på marknaden göra abnormala avkastningar.</p>

<p>Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.</p><p>Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde. För att djupare kunna studera detta har vi valt att undersöka eventuella samband på kort sikt (tre dagar närmast händelsedagen) och på lite längre sikt (en tidsperiod om 30 börsdagar efter händelsedagen). Den förväntade avkastningen har baserats på historisk utveckling för varje enskilt företag. Denna avkastning har sedan jämförts med den faktiska avkastningen under mätperioden varvid en avvikande avkastning har kunnat urskiljas. Det undersökta materialet är indelat i två dimensioner; dels undersöker vi om omfattningen, i form av allvarlighetsgrad på de aktuella händelserna, har betydelse för den avvikande avkastningen, och dels har vi även valt att gruppera in händelserna i en grupp som omfattar industriföretag och en grupp där samtliga händelser ingår.</p><p>Den teoretiska referensram som ligger till grund för denna studie är till stor del baserad på Eugene F. Famas teorier kring olika marknaders effektivitet och hur de reagerar på ny information. När det gäller aktiemarknaden finns även en del teorier som tar sin utgångspunkt i mer sociologiska och psykologiska faktorer för att förklara rörelser i aktiepriser. Gällande tidigare forskning inom området har vi valt att presentera fyra studier som på ett eller annat sätt ansetts relevanta i förhållande till den studie vi avsett att utföra.</p><p>Det uppkomna resultatet visar att inga noterbara samband förefaller existera på längre sikt eller för den minsta allvarlighetsgraden. Däremot finns det tecken på samband mellan en negativt avvikande avkastning på händelsedagen och dagen efter för de mer allvarliga händelserna, främst inom gruppen industriföretag, men att den negativt avvikande avkastningen till största del återhämtar eller ligger på samma nivå vid 30 börsdagar efter händelsedagen. De slutsatser som framkommit av undersökningen visar att det inte förefaller finnas någon anledning att gripas av ”panik” när en miljöhändelse inträffar likt den omfattning av dem som ingått i denna studie, och att en eventuell negativ avvikande avkastning under de två första dagarna förmodligen återhämtar sig eller håller sig på samma nivå under en tidsperiod efter händelsen. Däremot finns det skäl att hålla dessa företag under uppsikt då de avvikande avkastningarna varierar avsevärt från fall till fall.</p>

<p>Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.<strong> </strong></p><p>Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.</p><p>Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt. </p><p> </p>

Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.