Companies play an important role in the process of sustainable development, and thus investors have increased their focus on companies' sustainability-related activities. These activities are often measured through ESG scores, which mostly are based on biased documents reported by the companies themselves. A company can be considered ESG-compliant when looking at the ESG scores, but its underlying sustainability profile is not entirely investigated. Thus, there is a lack of transparency in ESG scores as well as in the process of evaluating companies' sustainability performance. Therefore, this thesis aims to explore the possibilities of incorporating automatic text analysis, specifically sentiment analysis, to analyze news articles. In that way, a broader part of a company's sustainability profile is covered, and potential controversies or other involvements could be detected. To investigate whether sentiment analysis would be useful to increase the transparency an explorative approach was used. Specifically, companies' ESG scores and sentiment scores from news articles were analyzed and compared. A lower sentiment score would reasonably indicate a lower ESG score, and thus indicate transparency in the evaluation method. The study finds a mixed result of positive and negative sentiment scores for each company, within each industry. A lower sentiment score does not necessarily indicate a lower ESG score, and no clear correlation between the scores was found. Interestingly, the study also identifies previous studies which indicate a correlation between the sentiment scores from biased company documents and the ESG scores.The findings strengthen the problem of lack of transparency in ESG scores, and further conclude that sentiment analysis would be useful in the context of identifying negative and positive articles and thus increase the transparency. However, it is also concluded that sentiment analysis cannot ensure that the calculated sentiment score is of relevance to a specific company and its' sustainability-related activities. Therefore, it can only be used as a complementing tool in the evaluation of companies' sustainability performance. / Företag har en viktig roll i processen av hållbar utveckling, och därför har investerare riktat ett större fokus på företags hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Dessa aktiviteter mäts ofta genom ESG-poäng, vilka för det mesta baseras på partiska dokument som rapporteras av företagen själva. Ett företag kan anses vara ESG-kompatibel när man tittar på deras ESG-poäng, men deras underliggande hållbarhetsprofil undersöks inte helt. Således finns det en brist på transparens i ESG-poäng och även i bedömningsprocessen av ett företags hållbarhetsarbete. Därför syftar den här forskningsuppsatsen till att undersöka möjligheterna med att använda automatisk textanalys, specifikt sentimentanalys, för att analysera nyhetsartiklar. På så sätt kan en större del av ett företags hållbarhetsprofil undersökas, och potentiella kontroverser eller annan inblandning kan upptäckas. För att undersöka om sentimentanalys är lämpligt för att öka transparensen användes en utforskande metod. Specifikt, så analyserades och jämfördes företags ESG-poäng och sentimentpoäng från nyhetsartiklar. Ett lägre sentimentpoäng borde rimligtvis indikera ett lägre ESG-poäng, och därigenom indikera på en transparens i bedömningsprocessen. Studien hittar ett blandat resultat med både positiva och negativa artiklar för varje företag inom varje industri. Ett lägre sentimentpoäng indikerar nödvändigtvis inte ett lägre ESG-poäng, och ingen korrelation mellan poängen hittades. Intressant nog, identifierar studien tidigare studier som har hittat en korrelation mellan sentimentpoäng från partiska dokument och ESG-poäng. Resultaten förstärker problemet med bristen på transparens i ESG-poäng, och kan vidare dra slutsatsen om att sentimentanalys är användbart i kontexten att identifiera positiva and negativa artiklar, och således öka transparensen. Dock dras också slutsatsen att sentimentanalys inte kan säkerställa att det beräknade sentimentpoänget är relaterat till det specifika företaget och dess hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Därför kan det bara användas som ett kompletterande verktyg i bedömningsprocessen av företags hållbarhetsarbete.

ESG är ett omtalat och brett använt begrepp som under de senaste åren snabbt anammats av de flesta företag i världen. Det används främst som ett ramverk för att bedöma organisationers hållbarhet och prestation i olika hållbarhets- och etiska frågor. Tidigare har det primära verktyget för värdering av företag varit att granska det ur ett finansiellt perspektiv, men det har idag blivit allt viktigare att implementera miljöaspekter i sina analyser. ESG-ramverket är därför viktigt då det ger möjlighet för investerare att mäta risk ur ett hållbarhetsperspektiv när de utvärderar företag och potentiella investeringsmöjligheter.  Flertalet tidigare studier har gjorts på ämnet och teorier om att ett högre ESG-betyg leder till mindre risk för uppsamling av dålig information och slutligen lägre kraschrisk i företagets aktie har etablerats. Dessa studier har primärt utförts på den asiatiska marknaden och främst på de kinesiska börserna men även ett fåtal studier utförda på den europeiska och amerikanska marknaden.  Denna studien avser undersöka denna teori samt om det finns ett signifikant samband mellan ESG-betyg och kraschrisk på svenska noterade företag då ett forskningsgap kan fyllas. För att göra en djupare och mer nyanserad analys har vi även valt att undersöka vardera betyg E, S och G med kraschrisken.  Resultaten från studien går i huvudsak inte i linje med majoriteten av tidigare forskning och intressentteorin då ett positivt signifikant samband mellan G-betyg och kraschrisk observerats. Detta innebär att företag som lägger mer fokus på de aspekter som finns i G-betyget och således genererar ett högre G-betyg kommer att besitta en större risk för att deras aktie ska krascha. Vidare finns det ett litet samband mellan ESG-betyget och kraschrisk men vi förklarar att majoriteten för detta samband är G-betygets förtjänst.

This study aims to explore the relationship between the cost of debt and ESG reporting disclosure and performance. The extant literature presents mixed findings, with some studies establishing a significant negative relationship between the variables, while others report inconclusive or even positive results. Our analysis of 1,012 Nordic non-financial firms listed from 2011 to 2019 reveals that ESG reporting disclosure has a significant negative relationship with the cost of debt for some models, whereas ESG performance shows an insignificant relationship across all models. The variability in ESG rating methodologies and the time period of data collection are potential factors influencing these mixed results. Limited access to ESG data, selection bias, and survivorship bias also pose challenges to the analysis.

Sustainability has increasingly gained attention and importance for both companies andinvestors. This attention and importance will continue to grow. One way that companiesare measured for their sustainability is by the three pillars ethical, social and governance(ESG-scores) given by private rating agencies. A higher score means that the companiesare more sustainable, therefore, these measures are a good and simple way for privateinvestors to make responsible investment-decisions. Many investors are not onlysustainable, but most are also risk averse. Previous studies find that, ESG-scores seem tohave a negative relation to risk. According to theories such as Efficient Market Hypothesis(EMH) suggesting that these ESG-scores then should have the same relationship betweenall industries. On the other hand, the theory Herd Behavior could explain why there wouldbe a difference. Therefore, this study aims to investigate whether there exist anydifferences on this relationship over industries when looking at companies withheadquarters in Sweden. This study includes 58 companies and contains data over a five-year period that provides290 firm observations during the period of 2015-01-01 to 2019-12-31. The data wascollected mainly from Eikon Refinitiv, and some stock-prices that is not available throughEikon was obtained via Nasdaq. The risk measures used is beta (BETA) and volatility(VOL). A multiple regression analysis was applied to test the relationship between theESG-scores and risk and a comparison between the different industries in Sweden. The results display no significant result when investigating the relationship between thetwo risk measures BETA and VOL looking at the inclusion of all industries. When insteadtesting industries separately, the risk measure VOL did show significant results for two ofthe industries; “financials” and “industrials”. The results were a significant positiverelationship between VOL and ESG-score, which is the reverse compared to previousstudies. This result indicates that there is a relationship between risk measured by VOLand ESG-scores, but it does not add up to previous studies findings. On the one hand, noother significant results were obtained and therefore further conclusions with empiricalevidence could not be drawn. On the other hand, results indicate a difference betweenindustries in Sweden. Further research is suggested in order to investigate the possibledifferences in Sweden and the Nordic region. This study contributed new information andindications regarding the area of risk and ESG-scores for listed companies withheadquarters in Sweden. For the private investor this study has provided knowledge aboutthe risk of previous studies results not being appliable in Sweden, as well as the possibleindustry differences when looking at ESG-scores association with volatility and beta.Furthermore, the theory EMH was shown to most likely not hold, whereas herdingbehaviour instead could be the possible explanation.

No description available.

Syfte: Valet av utdelningspolitik är ett av de viktigaste och svåraste finansiella beslut som företag ställs inför. Samtidigt blir socialt ansvarstagande (CSR) en allt viktigare fråga för företagens lönsamhet då konsumenter och övriga intressenter blir allt mer medvetna och ställer allt högre krav på företagens ansvarstagande. Men om det finns ett samband mellan dessa två högt aktuella punkterna är oklart. Denna studie avser att studera hur CSR-nivå påverkar utdelningspolitiken, samt om olika dimensioner av CSR har olika effekt.   Metod: Studien tillhör kvantitativ forskning och tar avstamp från positivismen med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är utförd med sekundärdata för åren 2009–2017 inhämtat från databasen Thomson Reuters. Urvalet består utav 207 europeiska börsnoterade företag och analysen genomfördes i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat & slutsats: Studien visar att CSR inte påverkar beslutet om utdelning ska ges men har en positiv effekt på utdelning i de företag som ger utdelning, vilket indikerar att CSR inte reducerar utdelningen. Dimensionerna samhälle och bolagsstyrning har en positiv effekt på utdelning, medan miljödimensionen inte har något samband, vilket indikerar att aggregerad CSR kan ge missvisande resultat. Resultaten ger stöd för signaleringsteorin men inte för agentteorin.   Examensarbetets bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag till den företagsekonomiska forskningen genom att studera och därmed även utveckla kunskapen om hur CSR-nivå, både aggregerat och uppdelat i dimensioner, påverkar utdelningspolitik. Studien ger ett praktiskt bidrag genom att hjälpa investerare i sina val och visa att spendera resurser på CSR inte reducerar kassaflödet som går till ägarna.   Förslag till fortsatt forskning: I studien har endast ett mått för utdelning används men inom litteraturen förekommer flera. Det skulle därmed vara intressant att använda flera olika mått för att se att detta inte förändrar resultaten. Även andra mått på CSR samt andra dimensioner skulle vara intressant att studera. Slutligen skulle det även kunna vara intressant att inkludera andra områden/länder i en liknande studie. / Aim: The choice of dividend policy is one of the most important and difficult financial decisions that a firm must face. Concurrently, corporate social responsibility (CSR) is becoming an increasingly more crucial question for the profitability of a firm, since consumers and other stakeholders are becoming more aware and have rising demands on the level of responsibility taken by firms. But if there is any correlation between these two highly current topics is unclear. This study aims to study how CSR-level affects the dividend policy, and if different dimensions of CSR have different effects.   Method: The study belongs to quantitative research and applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study is made with secondary data for the years 2009-2017 retrieved from the database Thomson Reuters. The sample consists of 207 public European firms and the analysis was conducted in the statistics program IBM SPSS.   Result & Conclusions: The study show that CSR does not affect the decision whatever dividend should be distributed but has a positive effect on dividend in firms that does pay dividend, which indicate that CSR does not reduce dividend. The dimensions social and government have positive effects on dividend, while the dimension environment has no effect, which indicates that aggregated CSR can give misleading results. The results support signalling theory but not agent theory.   Contribution of the thesis: The study gives a theoretical contribution to business research by examining and therefore develop the knowledge about how CSR-level, both aggregated and divided in dimensions, affects dividend policy. The study gives a practical contribution by helping investors in their choices and show that spending resources on CSR does not reduce cash flows to owners.   Suggestions for future research: This study has only included one measurement for dividend but in the literature many occurs. Is could therefore be of interest to use several different measurements to see if this changes the results. Also, other measurements for CSR and other dimensions could be interesting to study. Finally, it could also be interesting to include other areas/countries in a similar study.

Background: Sustainability has become an increasingly important and current topic, where sustainable investments have increased tenfold in the last decade. PE accounts for an extensive amount of capital for Swedish companies, giving them great opportunities to impact the sustainable development of the Swedish economy. Aim: The aim of the study is to analyze the extent to which PE-firms are incorporating sustainability as part of their business, how they have been affected by the heightened awareness surrounding sustainable development and if they believe that it can create value in their portfolio companies. Method: In order to attain the aim of the study, a qualitative method was used. Semi-structured interviews were held with seven PE-firms and one interest association representing Sweden’s PE-sector. Conclusion: The results indicate that PE-firms specializing in LBO-investments, generally, incorporate sustainability as part of their business to a greater extent than VC-firms. Moreover, sustainability is almost exclusively considered in the pre-investment phase, also known as the screening-phase. The value retrieved from sustainable activities does not seem to have a direct connection to a monetary reward and should therefore rather be considered in terms of becoming more attractive as an employer and in the face of investors. / Bakgrund: Hållbar utveckling blir ett allt mer viktigt och aktuellt fenomen för företag att arbeta med, där hållbara investeringar har ökat tiofaldigt det senaste årtiondet. PE står för en omfattande del av finansieringen av företag i det svenska näringslivet, vilket innebär att de har stora möjligheter att påverka hållbarhetsarbetet i den svenska ekonomin. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera i vilken utsträckning PE-bolag arbetar med hållbarhetsfrågor, hur de påverkats av en ökad medvetenhet kring hållbar utveckling samt om PE-bolagen upplever att det kan skapa värde i portföljbolagen. Metod: För att uppnå studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts, där empirin erhållits genom semistrukturerade intervjuer med sju PE-bolag samt en intresseorganisation för PE. Slutsats: Resultaten tyder på att PE-bolag inriktade på LBO-investeringar, generellt sett, arbetar mer med hållbarhet än VC-bolag. Det går även att se att PE-bolagen främst arbetar med hållbarhet inför en investering, i screeningfasen. Det värde som fås av hållbarhet verkar inte direkt kunna spegla ett monetärt värde utan verkar snarare ge andra mjukare värden såsom att bolagen blir attraktivare både som arbetsgivare och för investerare.

Background: The term Environmental, Social, and Governance (ESG) is a relatively new concept within the financial industry. However, there are a couple of issues connected to the ESG score and sustainable finance. Thus, there is an ongoing conflict between creating economic value, which is the main task for managers, as well as tackling ethical issues such as ESG. Purpose: The purpose of this report is to investigate if there is a correlation between ESG scores and financial performance measures. The measures analysed are, Return on Assets (ROA), Retention Ratio (RET), Operating Cash-Flow (CF) and Debt-Equity (DE), for listed companies in Sweden and the UK. Method: To see if there is a correlation between ESG and financial performance, a Pooled OLS Regression and Fixed Effect Regression Model (FE) was used. The data was collected from the Thomson Reuters datastream, where 75 companies listed on the OMXSLCGI in Sweden and 75 companies listed on the FTSE100 in the UK, was retrieved. Conclusion: The regression results indicated a positive correlation between CF and ESG for both the FE regression and the Pooled OLS for the Swedish middle-ranked companies, as well as a positive correlation between DE and ESG for the lower-ranked Swedish companies. For the UK, no significant variables were found. Because of the limited significant results, this thesis found that there is yet no apparent correlation between the ESG score and financial performance based on the four years analyzed.

Bakgrund: Hållbarhet har blivit ett allt mer aktuellt ämne och kan ge effekter på ett företags finansiella utveckling. Tidigare forskning har studerat inverkan av denna effekt på ett finansiellt plan. På senare tid har forskning inom ämnet studerat specifika finansiella aspekter av hållbarhet. Ett av dessa ämnen är sambandet mellan hållbarhet och utdelning, vilket denna uppsats kommer behandla. Detta är ett intressant ämne bland annat för den enskilda investeraren som sannolikt undrar om det går att maximera sin vinst samtidigt som investeringen är hållbar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analyserasambandet mellan svenska mid-samt large cap-bolags ESG-poäng och deras utdelningspolicy. Detta är av intresse då företagen är i en position där de måste ta ansvar för sitt hållbarhetsarbete, något som kan ha betydelse för bolagets finanser men även investerarens. Författarna avser att uppfylla syftet genom att testa om det finns ett samband mellan ett företags ESG-poäng och storleken samt stabiliteten i utdelningar. Metod: Uppsatsens metod är kvantitativ med en deduktiv ansats. Datamaterialet har inhämtats från Thomson Reuters och de statistiska modeller som tillämpas är univariat analys, multivariatanalys samt robusta standard error test. Resultat: Utifrån den insamlade data och genomförda statistiska testernakan författarna se ett positivt samband mellan ett företags ESG-poäng och storleken på deras utdelning. Vidare anser författarna att det inte finns ett tydligt samband mellan ett företags ESG-poäng och dess stabilitet i utdelningen. / Title: Sustainability, a factor affecting a company’s dividends policy? Authors: Klas Bergquist and Amel Skrijelj Supervisor: Katarina Eriksson Background: One of the trending subjects the last couple of years that companies have had to adapt to is sustainability. Sustainability has affected organizations in many ways, one being their financial development. Previous studies have shown interest within the subject. However, they have only considered the financial aspect from a general perspective. In recent years the perspective has changed, and new studies have considered the relationship between sustainability and the dividend policy. This is of great interest for companies as well as for private investors, given that investors are in a position where they can choose between maximizing their profit only or also invest sustainable. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between ESG score and dividend policy for mid- and large cap companies on the Swedish market. This is of interest for both the company and the investors. To fulfill the aim of the study, the authors are going to test the relationship between a company`s ESG score and dividend policy, the size as well as the stability. Methodology: The methodology applied is a quantitative study with a deductive approach. Thomson Reuters has been used to collect the data sample and to analyze the data we applied a univartiate analysis, multivariate analysis and robust standard error test. Results: The authors have found a positive relationship between a company ́s ESG score and the size of the company ́s dividend. Furthermore, there is no strong connection between the stability of its dividend and their ESG score.

Titel: Leder miljökontrovers till minskad finansiell prestation? En longitudinell studie om miljökontroverser och miljöbetygets modererande effekt Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Roni Sener Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 - September Syfte: British Petroleums oljeläckage i den Mexikanska golfen och Volkswagens fusk för att lura kontrollerna av deras bilars utsläpp är miljökontroverser som har fått stor uppmärksamhet i media under 2010-talet. Frågan kring företagens miljömässiga ansvar är något som har lyfts som en respons. Då tidigare studier finner motstridiga resultat gällande miljöarbetets modererade effekt efter miljökontrovers och att variabeln miljöbetyg har skapats, så är syftet med denna studie att undersöka miljökontroversers effekt på det finansiella resultatet samt ESG-betygets miljödimension modererande effekt efter en eventuell miljökontrovers. Metod: Studien har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Det är en kvantitativ studie med longitudinell design över 5 år på 252 bolag som ingår i STOXX Europe 600 Index. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Refinitiv Eikon och har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & Slutsats: Studiens resultat finner att miljökontroverser har en negativ inverkan på det finansiella resultatet när det gäller Tobin’s Q men på ROE och ROA existerar ingen signifikans. Miljöbetyget minskar inte sambandet mellan miljökontroversbetyget och Tobin’s Q när det läggs till i analysen. Slutsatsen blir därmed att miljökontroverser har en negativ inverkan på den finansiella prestationen men miljöbetyget modererar inte den negativa effekten. Examensarbetets bidrag: Studien fyller gapet från tidigare studier då detta är den första som studerar enskilda dimension i ESG-betyget. Den ökar även tidigare empirisk forskning gällande kontroverser negativa inverkan på den finansiella prestationen. Förslag till fortsatt forskning: Utrymme lämnas att undersöka andra beståndsdelar inom ESG. Vidare lämnas utrymme gällande företagens geografiska plats. Banker och försäkringsbolag har exkluderats vilket ger utrymme att undersöka de sektorerna. Nyckelord: CSR, ESG, företagskontroverser och miljöprestation. / Title: Does environmental controversies lead to decrease in financial performance? A longitudinal study about environmental controversies and the environmental score’s moderating impact Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Roni SenerDate: 2021 - September Aim: British Petroleum’s oil leakage in the Gulf of Mexico and Volkswagens cheating to trick emission tests are example of environmental controversies that have gotten a lot of attention in the media during the second decade of the 21st century. The question has been raised about corporations environmental responsibility as a response. Previous studies have reached contradicting results when it comes to the environmental strategies moderating role after an environmental controversy, therefore the aim of this study is to study environmental controversies impact on the financial performance and the environmental score’s moderating impact after a controversy. Method: This study has a positivistic research philosophy with a hypothetical- deductive approach. It is a quantitative study with a longitudinal design over 5 years on 252 companies that is included in the STOXX Europe 600 Index. It is based on secondary data that has been obtained from Refinitiv Eikon and was later analyzed in the statistical software SPSS. Result & Conclusions: The result of this study is that environmental controversies have a negative impact on Tobin’s Q but there is no significance when it comes to ROE and ROA. The environmental score does not alleviate the relationship between the environmental controversy score and Tobin’s Q when it gets added to the analyzation model. The conclusion is thereby that environmental controversies have a negative impact on the financial performance, but the environmental score does not moderate the negative impact. Contribution of the thesis: This study fills the gap from previous studies because it is the first one to study only one factor in the ESG-score. It also adds to previous empirical research when it comes to controversies negative impact on financial performance. Suggestions for future research: A gap to research other factors within ESG has been left. Furthermore, it leaves a gap for the corporations’ geographical location. Banks and insurance companies has been excluded with leaves future research to be conducted in that sector. Key words: CSR, ESG, corporate controversies and environmental performance.