Research questions: In particular, how does employee turnover relate to the level of engagement and investment during the EVP touchpoints: preboarding, onboarding, offboarding? Purpose & Aim: The purpose is to explore the relationship between the level of employee turnover and the level of engagement in the EVP: preboarding, onboarding, and offboarding.  Method: A qualitative approach was chosen for the thesis, which was conducted through seven semi-structured interviews. The informants were different managers with personal responsibility for both white and blue-collar workers from a multinational company, operating mostly B2B in a matrix-like organization. Conclusion: The engagement & investment in the three different EVP touchpoints was shown to be affected by the turnover in different ways, thus affecting the organizational socialization. With a generally low turnover for many years, a sudden drop due to retirements and resignations, from very loyal employees in most departments,  a sudden lack of employees developed. This was followed by a strain on the resources that already were not considered superfluous, creating a negative spiral. A considerable difference was found in the engagement between the preboarding, onboarding, and offboarding. The entry points were increasingly more of a priority than the exit points, with a growing imminent need for employees. However, this also halted the efficiency of a “proper” onboarding in the most afflicted departments, as the knowledge transfer and socialization was not able to properly be induced into every employee. With a not fully integrated approach across the organization, the core values were not integrated nor consistent either. Conclusively, there needs to be a consistent proactive effort to manage these EVP touchpoints in order to create prerequisites for a sustainable EB, especially in today’s labour market.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

The key objective of this study was to determine the importance of remuneration in the organisational employer value proposition (EVP) decision-making process, who the EVP decision makers in organisations are, and whether EVP strategy is aligned with the organisational strategy.A quantitative study, using a survey as data-collection method, was conducted. The survey was developed to explore the importance of remuneration in the EVP process and to gather data regarding EVP decision makers and the alignment of EVP to organisational strategy. A total of 101 respondents participated in this study, and content analysis was used to interpret the data. The data were collected via SurveyMonkey and statistically analysed using SPSS.The findings indicate that remuneration and all of its components are crucial to the process of EVP decision making. The findings also indicate the importance of aligning EVP strategy to organisational strategy. The main EVP decision makers in organisations are the CEO and the Human Resources Manager. Organisations need to find the correct mix of decision makers in this process to optimise value. Organisations should also ensure alignment of the EVP with organisational strategy, and implement an optimal remuneration strategy to ensure the best possible EVP. A relationship framework was developed to graphically represent the findings of the study. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

På dagens arbetsmarknad är kunskapsintensiv arbetskraft (intellektuella, högutbildade och erfarna medarbetare) en bristvara, något som lett till att vikten av employer branding blir allt större. I de företag vilka är i behov av denna kunskapsintensiva arbetskraft, anses medarbetarna vara den mest värdefulla tillgången, och enligt organisationen Sveriges småföretag är denna brist den största anledningen till att små företag inte kan växa och utvecklas. För att dessa företag ska kunna överleva och bli attraktiva arbetsgivare måste de därmed fokusera på att stärka sitt arbetsgivarvarumärke, med hjälp av sitt employer branding-arbete. Eftersom företagen är så pass små har de dock väldigt begränsade resurser att lägga på detta, varpå möjligheten med att arbeta med employer branding via sociala plattformar kommer in i bilden. Genom att arbeta på dessa plattformar kan de, utan att behöva lägga stora resurser på det, tydligt visa upp vilka de är som arbetsgivare och kommunicera de unika och positiva aspekterna med företaget som arbetsgivare. I denna studie har vi identifierat ett forskningsgap när det kommer till hur små företag kan arbeta med extern employer branding. I synnerhet finns det en brist på modeller som inkluderar hela arbetsgången. Mycket av tidigare forskning utspelar sig i stora företag, och därmed vill denna studie undersöka möjligheterna för små företag att ta till vara på de resurser de kan spendera på employer branding och få ut det mesta av dem, bland annat genom att använda sig av sociala plattformar som huvudsaklig kommunikationskanal. Det är denna möjlighet för små företag som vi i denna studie velat ta vara på, genom att bland annat skapa en modell som inkluderar alla de steg som extern employer branding innebär. Detta är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med små kunskapsintensiva konsultföretag som erbjuder företagsekonomiska tjänster. Därefter har materialet från intervjuerna sammanställts och analyserats, först var för sig, sedan ställda mot varandra och slutligen kopplat till vår modell och teoribakgrunden. Detta för att kunna utveckla vår modell och besvara frågeställningen: ”Hur arbetar små företag inom konsultbranschen med Employer Branding på sociala plattformar för att attrahera kompetent personal?”

No description available.

Denna uppsats behandlar definition och attraktion av så kallade “talanger”. Det identifierade problemet är organisationers utmaningar med att attrahera individer med önskvärd kompetens på en konkurrensutsatt marknad. Vidare utvecklas problemet när det samtidigt uppstår en global kris i form av en Covid-19 pandemi. Denna studie ämnar således att undersöka hur organisationen IKEA har attraherat talanger under Covid-19 pandemin utifrån deras synsätt på dessa. Forskningsmetoden var av kvalitativ ansats och uppsatsens empiri tar sin grund i semistrukturerade intervjuer. Analysen baseras på uppsatsens teoretiska ramverk kring talent management, employer branding och employee value proposition. Detta för att nå en slutsats kring hur IKEA har attraherat talanger under Covid-19 pandemin. Studiens slutsats är att IKEA definierar talanger genom ett objektorienterat synsätt. Samt att dessa har attraherats under pandemin genom fortsatt rekrytering, ett inifrån- och ut tänk, internrekrytering och genom att ha byggt ett starkt employee value proposition från grunden. Slutligen visar genomförd studie att IKEA inte upplevt större utmaningar med att attrahera talanger under Covid-19 pandemin än vad fallet annars varit.

and Key Words The linguistic concept of complexity as a component of the CAF triad is used to describe the complexity of texts, either spoken (transcribed) or written, and to describe speaker advancedness not only in L1, but also in L2 research. On the most basic level, lexical complexity and syntactic complexity can be distinguished, however, complexity is a multidimensional concept and many different descriptions and operationalisations exist; there is an even wider gap in terms of measuring lexical complexity of L2 oral speech with lexical frequency wordlists as studies on lexical sophistication have yielded inconsistent and sometimes inconclusive results; the majority of studies on lexical sophistication, one of the subdivisions of lexical complexity, have been carried out on written learner production. For this reason, this thesis focuses on measuring lexical complexity in L2 speech with word frequency lists; more specifically, it presumes that C1 speakers would produce more of complex vocabulary (low-frequency vocabulary) than B2 speakers in our sample; this thesis also attempts to correlate word frequency list results with English Vocabulary Profile results and compare the individual speakers. For this analysis 10 B2 and 10 C1 Czech speakers of English were selected from the LINDSEI spoken...

Bakgrund: Tidigare undersökningar visar att det råder brist på sjuksköterskor inom 20 av totalt 21 regioner i Sverige. Det är en problematik som regioner behöver hantera och möta. Bristen på sjuksköterskor bör därför betraktas som ett fortsatt problem och är därför relevant att studera. Föreliggande studie utgår från sjuksköterskestudenter och sjuksköterskors uppfattningar om vad som skapar ett attraktivt sjuksköterskeyrke.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera uppfattningar om ett attraktivt sjuksköterskeyrke. Syftet är att utgå från vad som är ett attraktivt arbete utifrån ett employee value proposition perspektiv för att på så vis förstå uppfattningar som kan leda till arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, fem sjuksköterskestudenter och fem yrkesverksamma sjuksköterskor. Resultatet har sedan kodats som handlar om att bryta ner och sedan gruppera datan. Datan omformulerades sedan till sju värden.  Resultat: I föreliggande studie används sju EVP värden för att beskriva och analysera uppfattningar på ett attraktivt sjuksköterskeyrke. Resultatet visar att studenter uppfattar tre värden betydande och sjuksköterskor uppfattar fyra värden som betydande. Det som visar sig vara betydande för såväl blivande som nuvarande sjuksköterskor är: lön och förmåner (economic value), gemenskap, kollegor, social bekvämlighet (social value) samt balans mellan arbete och privatliv (work life-balance value). För sjuksköterskor är det också viktigt med en tydlig och meningsfull arbetsroll där de får utnyttja sin kunskap, färdighet och kompetens (application value).  Bidrag och praktiska implikationer: Studiens bidrag tillhandahåller en djupare förståelse samt skapar möjlighet att bemöta dagens och framtidens sjuksköterskor, med vetskapen om vad de attraheras av i nuvarande och i framtida anställning. Genom att regioner och kommuner arbetar med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke (employer brand) och i detta satsar på utmaningen att rekrytera och behålla personer som anställda krävs en utvärdering utifrån medarbetarnas perspektiv. / Background: Previous surveys show that there is a shortage of nurses in 20 of a total 21 regions in Sweden. This is an issue that regions need to deal with and address. The lack of nurses should therefore be considered a continuing problem and is therefore relevant to study. The present study is based on nursing students' and nurses' perceptions of what creates an attractive nursing profession. Aim: The aim of this study is to describe and analyze perceptions of an attractive nursing profession. The purpose is to start from what is an attractive job from an employee value proposition perspective in order to understand perceptions that can lead to job satisfaction for nurses. Method: The study was conducted with semistructured interviews with ten respondents, five nursing students and five professional nurses. The result has been coded which is about breaking down and then grouping the data into seven values. Results: In this study, seven EVP values are used to describe and analyze perceptions of an attractive nursing profession. The results show that students perceive three values as significant while nurses perceive four values as significant. What turns out to be significant for both prospective and current nurses are: salary and benefits (economic value), community, colleagues, social convenience (social value) and a balance between work and outside work (work-life balance). For nurses, it is also important to have a clear and meaningful work role where they can use their knowledge, skills, and competence correctly (application value). Contributions and practical implications: The study's contribution provides a deeper understanding and creates the opportunity to meet current and future nurses, with the knowledge of what they are attracted to in current and future employment. In Sweden, espacially regions and municipalities work to strengthen their employer brand. It is a challenge to recruit and retain employees. To succeed, the employer must listen to their employees and to those who have knowledge of the profession.

The thesis analyses lexical complexity in the written production of L2 proficient learners of English (the highest C2 level). Additionally, it compares L2 lexical complexity with L1 lexical complexity of English native speakers. This lexical complexity is investigated in two key parameters: lexical diversity and lexical sophistication. A quantitative analysis is made by the means of single indicators and is followed by an analysis where composite indicators VOCD-D and MTLD are employed to measure lexical diversity. Lexical sophistication is explored through the English Vocabulary Profile tool (EVP), which categorises words in a text according to predefined frequency word lists (A1-C2 types). The main hypothesis presumed that the lexical complexity of L2 English speakers is inferior to L1 English speakers, despite the fact that their L2 English language competence is at the highest level possible (C2 level), often compared to "native-speaker competence". It was expected that the results in respective groups (L2 and L1 speakers) would be similar. Another working hypothesis is that low- frequency words at the C2 level will be smaller for L2 English speakers than that for L1 English speakers. The data comprises 20 comparable texts of L2 proficient English speakers in the dimension of their length (the...

Abstract Title: Recruiting Through the Grapevine - The relevance of employee referral programs within the field of employer branding   Date: 2016-06-03   Authors: Mikaela Löjdqvist & Isabella Nilsson   Course: Bachelor Thesis in Business Administration (FOA214), 15 HP   University: Mälardalen University   Academia: School of Business, Society and Engineering   Supervisor: Magnus Hoppe   Examiner: Eva Maaninen-Olsson   Co-assessor: Konstantin Lampou ____________________________________________________________________________   Research question: How do employee referral programs, as a part of the recruitment process, connect to the employer brand of a company?     Purpose: Understanding the correlation and connection between the two concepts, employer branding and employee referral programs, may help companies recognize the importance of using such programs as a stable foundation of their recruitment process. Thus concurrently, identifying the consequences that the employer brand presents, has on the employees and their willingness to recommend. This leads to the purpose of this thesis, which is to examine the connection between employee referral programs and a company's employer brand.     Methodology: Answering the purpose and research question was approached by using a mixed method, based on the qualitative and quantitative approaches. The qualitative method was used in the two semi-structured in-depth interviews, while the quantitative approach was used in construction and analysis of the survey. Both methods provide a foundation to strengthen the arguments not only for the results of the survey, but also for drawing conclusions when trying to answer the research question. By using a case company, a real-life understanding of how the connection between employer branding and the employee referral program correlates.     Conclusion: A connection between employee referral programs and the employer brand can be denoted from the conducted research within the chosen case company. However, if this connection is true for all companies, needs to be further investigated.     Keywords: employer branding, employee referral programs (ERP), employee value proposition (EVP), recruitment, staff-word-of-mouth (SWOM), word-of-mouth (WOM)