Background: A family caregiver is a person living close to an individual in need of care. Being a relative of an Alzheimer’s patient involves switching roles from being a family member to a care giver.  Studies have shown that it’s usually spouses and children especially daughters who offer care to their love ones in their homes. Family caregivers are faced with physical, psychological, emotional, social, and financial strain. Aim: The aim of this literature study was to describe the experiences and challenges of family caregivers of people with Alzheimer’s disease. Method: A literature study was conducted, and 11 original articles were selected from the databases PubMed and CINAHL; the selected articles went through a quality analysis with the help of a protocol for quality assessment of qualitative articles. Results: Caregivers viewed their needs as irrelevant and secondary to the needs of the person with dementia. The challenges that come with the role put a lot of strain on the caregiver. Caregivers weren’t prepared to carry out their roles due to lack of support from formal care. A lack of awareness and knowledge about dementia in the community was the leading cause of social stigmatization. Conclusion: With help from formal care, the caregiver doesn’t have to feel like their needs are secondary to their relative’s needs. Nurses, family caregivers and people with Alzheimer's disease are required to work hand in hand in order to achieve their common goal of good health. / Bakgrund: En anhörigvårdare är en familj medlem som vårdar närstående med vårdbehov. Att vara en närstående till en Alzheimers patient innebär att byta roller från att vara familjemedlem till vårdgivare. Studier har visat att det oftast är makar och barn, särskilt döttrar som erbjuder vård till sina närstående i hemmet. Familj vårdgivare står inför fysisk, psykologisk, emotionell, social och ekonomisk belastning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter och utmaningar av familj vårdgivare av personer med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes, 11 original artiklar hämtades från PubMed och CINAHL och genomgick en kvalitetsgranskning med hjälp av en checklista för kvalitativa artiklar. Resultat: Närstående som vårdade den demenssjuke tolkade sina behov som sekundär till den personen med demens. Utmaningarna med rollen la stor belastning på vårdgivaren. Familj vårdgivare var inte beredda att utföra sina roller på grund av brist på stöd från formell vård. Brist på medvetenhet och kunskap om demens i samhället var den främsta orsaken till social stigmatisering. Slutsats: Med hjälp av formell vård behöver närstående inte känna att sina behov är sekundära till närståendes behov. Sjuksköterskor, närstående och personer med Alzheimers sjukdom är skyldiga för att kunna uppnå sitt gemensamma mål för god hälsa.

Background LGBTQ-persons have been treated differently in both society and health care throughout the history. Just a few years ago it was illegal to be gay. Today the attitudes have changed toward an openness and positive society, but does that mean that LGBTQ-persons get the same treatment in the health care? Aim The aim of this study is to illuminate LGBTQ-patients' experiences when encountering health care. Method A literature study method was used for this study. Results Six themes emerged, feeling of not being able to influence, feeling different, feeling offended, feeling of uncertainty, feeling welcome and feeling understood. Both positive and negative result were found. Ways to include and welcome these patients emerged. Understanding and compassionate personnel gave LGBTQ-patients a positive experience when they accepted the patient's lifestyle. Conclusion Specific LGBTQ knowledge and education among healthcare professionals is needed to encounter LGBTQ- persons with dignity.

Background: According to World Health Organization is palliative care a human right. The focus of palliative care is relieving suffering and having quality of life as the main goal. The nurse's role is to enable symptom control, to be a support for the patient and close relatives, as well as contributing to a good and worthy death. Although death is a part of life, strong feelings arise about death and the dying. Aim: The aim of this study was to describe nurse experiences of palliative care. Method: The method used was a literature study based on international qualitative research. Eleven articles were analyzed and resulted in four main themes and nine sub-themes. Results: The findings were four main themes; the profession, relationships, work environment and feelings as well as nine sub themes; experiences and knowledges, the patient, relatives, stress, support from colleagues, lack of support from colleagues, grief and impotency, satisfaction and mental strain. Conclusion: The nurse’s experience of palliative care is individual and varies depending on, experience, interaction with colleagues and self-perception regarding individual values and existential questions.

Bakgrund Kvinnosjukvården i Sverige idag har stor förbättringspotential då det bland annat saknas riktlinjer kring behandling och uppföljning av bristningar i bäckenbottenmuskulaturen. Förlossningsskador kan påverka livskvaliteten hos den drabbade. Fysioterapeuter kan vara behjälpliga med rehabiliteringen av dessa. Syfte och frågeställning Syftet var att ta reda på fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med fysioterapi postpartum. Design och metod En kvalitativ explorativ och deskriptiv design användes och studien baserades på semistrukturerade intervjuer av fem fysioterapeuter. Intervjumaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim et al. Resultat Under databearbetningen framkom fem kategorier med totalt 14 subkategorier. Kategorierna var kultur och synsätt, vårdmötet, patienten, positiva aspekter av yrket samt utveckling. Det som beskrevs var bland annat en önskan om att fysioterapeuter ska bli en större del av mödravården, bortprioritering av kvinnosjukvård, bristen på riktlinjer, att patienterna ofta har stora besvär trots tidigare uppföljning i mödravården samt glädjen i yrket. Konklusion Fysioterapeuter upplever sig ha en viktig roll i rehabiliteringen efter förlossningsskador, och önskar att få en större roll i mödravården. Kvinnosjukvård upplevs inte ha hög prioritet inom fysioterapeutisk grundutbildning, och informanterna efterfrågar svenska riktlinjer kring rehabilitering efter gynekologisk kirurgi och kejsarsnitt. Fysioterapeuter upplever dock att arbetet är roligt och att de har tacksamma patienter de kan göra stor skillnad för. Vidare forskning kring fysioterapi efter förlossning anses vara nödvändigt. Nyckelord Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care. / Background Women's healthcare in Sweden today has great potential of improvement, as there is, among other things, no guidelines for treatment and follow-up of injuries to the pelvic floor muscles. These injuries can affect the quality of life. Physiotherapists can assist with the rehabilitation of these conditions. Purpose The purpose was to investigate physiotherapists experiences of physiotherapy after childbirth. Design and method A qualitative, explorative and descriptive design was used and was based on semi structured interviews. Five physiotherapists were interviewed and the material was processed using qualitative content analysis according to Graneheim et al. Results Five categories emerged during the data analysis, with a total of 14 subcategories. The categories were culture and approach, the patient meeting, the patient, positive aspects of the profession and progress. What was described was, among other things, the desire for physiotherapists to become a bigger part of maternity care, the prioritization of women’s health care, the lack of guidelines, the patient often having problems despite previous follow- up in the maternity care and the joy of the profession. Conclusion Physiotherapists experience that they have an important role in rehabilitation after maternal injuries and wish to have a greater role in rehabilitation in maternity care. Women’s health care is not percieved as a high priority in physioterapeutic primary education. The informants perceive a need for Swedish guidelines for rehabilitation after gynecological surgery and cesarean sections. Physiotherapists, however, find that the work is fun and that they have grateful patients they can make a big difference to. Further research on physical therapy after child birth is considered necessary. Key words Physiotherapy, experiences, women’s health, post partum care.

Sammanfattning Bakgrund Infertilitet innebär att en individ inte kan bli gravid efter minst tolv månaders oskyddat samlag. Trots utredning får cirka 10–15% som svar att de är oförklarligt barnlösa. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av ofrivillig barnlöshet ur ett parperspektiv samt att beskriva undersökningsgrupperna i utvalda artiklar Metod Studien var en beskrivande litteraturstudie. Datainsamling genomfördes via databaserna CINAHL och Medline via PubMed, resultatet grundades på 13 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat Dataanalysen av de 13 inkluderade artiklarna resulterade i sex teman. ”Förväntningar med livet”, ”Längtan efter barn”, ”Att inte ha kontroll”, ”Stigmatisering och utanförskap”, ”Hur förhållandet påverkas” och ”Att stötta och uppleva stöd”. Artiklarnas urvalsgrupper analyserades utifrån ålder, kön, typ av partnerskap samt studiens land. Slutsats Längtan efter ett barn resulterade i känslor av ilska, orättvisa och ånger över de prioriteringar som funnits i livet. Många par ifrågasatte meningen med livet och upplevde att de tappat kontrollen. De som drabbats av ofrivillig barnlöshet behöver ses som individer och få anpassad vård efter eget behov, för att ge en ökad trygghet och bidra till ett bättre stöd. / Abstract Background Infertility signifies that an individual cannot achieve pregnancy after at least twelve months of unprotected intercourse. Despite the investigation, about 10-15% receive the answer that they are inexplicably childless. Aim The purpose of the literature study was to describe the perception of involuntary childlessness from a couple perspective and describe the sample groups in chosen articles. Method The study was a descriptive literature study. Data was collected from databases CINAHL and Medline via PubMed, the result was based on thirteen scientific articles with qualitative and quantitative approach. Results The data analysis of the 13 included articles resulted in six themes. ” Life expectations”, ”The longing for children”, ”To not have control”, ”Stigmatization and exclusion”, ”How the relationship is affected” and ”Support and experience of support”. The selection groups of the articles were analyzed based on gender, age, kind of partnership and the country of the study. Conclusion   The longing for a child resulted in feelings of anger, injustice and regret over the priorities earlier in life. Several couples questioned the meaning of life and experienced a loss of control. Those who suffer from involuntary childlessness need to be seen as individuals and get adapted care to their own needs, in order to increase their confidence and contribute to a better support.

Bakgrund: I Sverige drabbades år 2016 cirka 26 500 människor av stroke, varav 6900 avled. Att få en stroke innebär att delar av hjärnan blivit utsatt för syrebrist och till följd sker en vävnadsdöd. Det är vanligt med såväl fysiska och psykiska komplikationer efter en stroke. Sjuksköterskan har ett stort ansvar över omvårdnaden för att kunna tillgodose patientens omvårdnadsbehov efter en stroke. Syfte: Att beskriva personers upplevelse efter att ha drabbats av en stroke samt att beskriva samtliga studiers datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design med ett innehåll av 15 kvalitativa artiklar som sökts fram genom databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Efter att ha drabbats av en stroke upplevde personerna en förlorad identitet, en minskad autonomi och en social isolering till följd av de komplikationer som uppstod. Fysiska funktionsnedsättningar som förekom var till exempel pares och dysfagi medan psykiska funktionsnedsättningar som förekom var till exempel trötthet och nedstämdhet. Trots funktionspåverkan upplevde flera deltagare glädje, hopp och motivation i de framsteg som gjordes. Vanligaste datainsamlingsmetoden som användes i åtta studier var semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Samtliga deltagare beskrev upplevelser av förlust av sin identitet, minskad autonomi samt social isolering till följd av komplikationer som uppstod efter en stroke. Trots dessa omständigheter upplevde flera deltagare glädje, hopp och motivation. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om, och i tidigt skede informera patienten om de kvarstående symtom som kan upplevas för att personerna bättre ska kunna begripa och hantera sin situation. / Background: In Sweden, about 26,500 people suffered from a stroke in 2016 of whom 6,900 died. Stroke means that parts of the brain have been exposed to oxygen deficiency causing necrosis in the brain tissue. It is common that stroke have negative impact on physical and mental abilities. The nurse has a major responsibility to meet the demands of care and patient´s nursing needs after a stroke. Aim: To describe people's experience after having a stroke and to describe the method used in the scientific articles used in this study. Method: A literature study with descriptive design including 15 scientific articles with a qualitative approach that were found at the database Medline PubMed. Results: After suffering a stroke people experience a loss of loss of identity, a reduced autonomy and a social isolation caused by stroke related complications. Physical disabilities that occurred were, for example paresis and dysphagia while mental disabilities were, for example fatique and depression. Despite the complications several participants experienced joy, hope and motivation in the progress made. The most common data collection method, used in eight of the studies, was semi-structured interviews. Conclusion: All participants expressed a loss of identity, a reduced autonomy and a social isolation caused by stroke related complications. Despite these circumstances, several participants experienced joy, hope and motivation. For nurses, it is important to have knowledge and to inform the patient about remaining symptoms in order to help the patient to better understand and manage the situation.

Bakgrund: Självskadebeteende är en avsiktlig handling av vävnadsskada genom att rispa, skära eller bränna huden utan avsikt till suicid. I Sverige under 2016 vårdades cirka 6900 personer på sjukhus till följd av avsiktlig destruktiv handling, varav 62 % var kvinnor. Resultat: Kvinnor med självskadebeteende hade ofta växt upp i en otrygg miljö, varit med om trauma eller saknat vuxenstöd. Självskada hade varit ett sätt för att lindra emotionellt lidande och för att kunna fortsätta att leva. Effekten av självskada avtog och blev som ett beroende innan det eskalerade. Känslor av skam, skuld och ensamhet var vanliga. Stigmatisering hindrade hjälpsökande. Bristande bemötande och vård upplevdes. Främjade för tillfrisknad var att behandla bakomliggande orsak till beteendet, finna alternativa åtgärder till att hantera det emotionella och ha ett holistiskt synsätt. Slutsatser: Självskadebeteende har för kvinnor inneburit ett oavbrutet lidande, psykiskt och fysiskt. För sjuksköterskan och övrig vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om orsaker till att kvinnor inte söker hjälp för sitt självskadebeteende för att kunna nå och hjälpa dem. I föreliggande studie framkom att hinder för att söka hjälp hade varit vårdens bristande bemötande och okunskap om självskadebeteendet. Sjuksköterskan behöver ökade kunskaper om självskadebeteendet, sträva efter ett empatiskt bemötande och utföra god holistisk omvårdnad.

Vid ett hjärtstopp förloras medvetandet inom bara några sekunder. Ett hjärtstopp påverkar alla inblandade såväl patienten som närstående och sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor har en central roll vid hjärt- och lungräddning (HLR). Den centrala rollen kräver goda kunskaper i utövandet av HLR samt i att kunna ge en personcentrad vård både till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att låta närstående bevittna pågående hjärt- och lungräddning i sjukhusmiljö. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet utgick från 14 vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra rubriker: att känna ansvar, att känna sig övervakad, att få avlastning och att skapa en relation. Slutsats: Stressig arbetsmiljö, personalbrist, otillräckliga kunskaper, avsaknaden av riktlinjer och trånga utrymmen i patientsalen bidrog till att sjuksköterskor kände sig osäkra i bemötandet av närstående under pågående HLR. / At a cardiac arrest, consciousness is lost within just a few seconds. A cardiac arrest affects the patient, the family and the healthcare professionals. Nurses have a central role in cardiopulmonary resuscitation (CPR). The central role requires good knowledge of CPR and to provide person-centered care to both patient and family. The aim of this study was to examine the nurses’ experience of allowing to familywitness ongoing cardiopulmonary resuscitation in the hospital environment. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was created from 14 scientific articles compiled in four categories: feeling responsible, feeling observed, being relieved, creating a relationship. Conclusion: Stressful working environment, lack of staff, insufficient knowledge, lack of guidelines and narrow spaces in the patient room, contributed to nurses feeling insecure in dealing with family during CPR.

Bakgrund: Ca 7000 personer i Sverige försöker varje år ta sitt liv. Denna siffra förväntas stiga. De främsta riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom. Det stigmatiserade synsättet i samhället bidrar till att många upplever skam kring suicidala tankar. Suicid går att förhindra då många som fullbordat ett suicid haft en tidigare vårdkontakt. Sjuksköterskans bemötande ska utgå från ett fördomsfritt förhållningssätt samt synliggöra att både tid och intresse finns. Omvårdnaden bör utgå från ett holistiskt perspektiv där individens unika behov sätts i fokus. Sjuksköterskan bör vara behjälplig med stöd både psykiskt, fysiskt, existentiella samt det sociala planet. Upplevelser av personer som överlevt ett suicidförsök blir ett vägledande verktyg för sjuksköterskan i utformandet av omvårdnaden för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av omvårdnad efter ett suicidförsök. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tio artiklar av kvalitativ ansats användes. Huvudresultat: Kontinuitet och tillgänglighet i vården samt att ha närstående involverade var aspekter som framkom som positiva för omvårdnadsupplevelsen. Ett bemötande av vårdpersonal som visade engagemang och god kommunikation ansågs också betydande för en positiv upplevelse. Bristande kontinuitet och tillgänglighet i vården samt upplevelser av att förlora kontrollen framkom som negativa aspekter för omvårdnadsupplevelsen. Ett bemötande av vårdpersonal som visade brister i engagemang, kommunikation, kunskap samt hade ett stigmatiserat betraktelsesätt ansågs även vara faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsatser: I omvårdnaden efter ett suicidförsök är sjuksköterskan själv det främsta redskapet. Mer utbildning och tid i omvårdnaden skulle utgöra bra verktyg för att möta och hjälpa personer som överlevt ett suicidförsök i deras återhämtningsprocess. / Background: About 7000 people in Sweden try to take their lives every year. This number is expected to rise. The primary risk factors for suicide are past suicide attempts and mental illness. The stigmatized approach in society makes people feel ashamed of suicidal thoughts. Many people that completed a suicide had an earlier healthcare contact. Suicide can by that fact be prevented. Nursing's attitude should be based on a non-judicial approach and make it clear that both time and interest are present. Nursing should be based on a holistic perspective where the individual's unique needs are put in focus. The nurse should be helpful with support both mentally, physically, existentially and socially. Experiences of people who survived a suicide attempt will be a guiding tool for the nurse in the design of nursing care for this patient group. Aim: To describe people's experiences of nursing after a suicide attempt. Methods: A descriptive literature review containing ten studies with a qualitative approach was used. Main results: Continuity and accessibility in the healthcare and also involvement of family and friends were aspects that emerged as positive for the nursing experience. Commitment and good communication from the healthcare professionals was also considered significant for a positive experience. Lack of continuity and accessibility in the healthcare as well as experiences of losing control emerged as negative aspects of nursing experience. What also appeared to be negative for the experience was when the healthcare professionals showed a lack of knowledge or communication or had a stigmatized approach of suicide. Conclusion: In the caring of people after a suicide attempt, the nurse is the main tool herself. More education and time would be a good tool for nurses in helping people who survived a suicide attempt in their recovery process.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår det att stödja och vårda patienter i olika skeden i livet. Många sjuksköterskor arbetar med patienter och närstående i svåra situationer. Compassion fatigue är något som drabbar sjuksköterskor och innebär att sjuksköterskan tar på sig sina patienters smärta och lidande. Detta resulterar i att sjuksköterskans förmåga att engagera och känna för sina patienter försvinner.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av Compassion fatigue.  Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Friberg, (2017). Fyra kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och en artikel med mixmetod utgivna mellan 2008–2018 inkluderades och analyserades.  Resultat: I resultatet för litteraturöversikten identifierades tre teman, Vårdrelationens roll i upplevelser av Compassion fatigue, Sjuksköterskans arbetsmiljön och Arbetslivserfarenhet och ålder.   Diskussion: Watsons teori om mänsklig omsorg ligger tillgrund för diskussionen. Sjuksköterskans självkännedom och förmåga att ta hand om sig själv spelar en stor roll i vårdandet av andra. / Background: The nurse's work includes supporting and caring for patients in different stages of life. Many nurses work close with patients and relatives in difficult situations. Compassion fatigue is something that affects nurses and means that the nurse takes on her patients' pain and suffering. This results in the nurse's ability to engage and feel for their patients disappear.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of Compassion fatigue.  Method: Literature review in accordance with Friberg, (2017). Four qualitative articles, five quantitative articles and an article with mix method published between 2008-2018 were included and analyzed.  Results: In the results of the literature review three themes was identified, Caring relationships roll in the experiace of Compassion fatigue, Nurses working environment and Worklife experience and age.  Discussion: Watson's theory of human caring is the foundations for the discussion. Nurses own self-knowledge and ability to take care of themselves plays a major part in caring for others.