No description available.

Bakgrund: Patientcentrerad vård är ett viktigt begrepp i den svenska hälso- och sjukvården. Begreppet patientcentrerad vård innehåller olika delar som autonomi, integritet, empowerment och patientdelaktighet. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsen beskriver att dessa delar är viktiga för sjuksköterskor att följa. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjusköterskors erfarenheter av patientcentrerad vård. Metod: En kvalitativ metod användes tillsammans med ett sjuksköterskeperspektiv. Insamlingen av data gjordes med kvalitativa enkäter med öppna frågor. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras med sex  teman; Att visa respekt för patientens autonomi och integritet, Att förstå patientens livsvärld, Att göra patienten delaktig, Att kunna kommunicera med patienten samt Att inte ha tid att lyssna på patienten. Dessa teman beskriver vikten av en god kommunikation och patientdelaktighet. Resultatet beskriver även hur sjuksköterskor kan visa hänsyn och respekt för patienten. Det framkom även att det ibland kan vara svårt att följa en patientcentrerad vård. Slutsats: Studien påvisar att sjuksköterskors erfarenheter av patientcentrerad vård främst är god. Faktorer som exempelvis stress kan dock påverka den patientcentrerade vården negativt. / Background: Patient-centered care is an important concept in Swedish healthcare. The concept of patient-centered care contains of different parts as autonomy, integrity, empowerment and patient participation. Hälso- och sjukvårdslagen and Socialstyrelsen is describing that these parts is important for nurses to follow. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences of patient-centered care. Method: A qualitative method was used with a nursing perspective. To collect data qualitative questionnaires with open-ended questions was used. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results is presented with six themes; To show respect for the patients autonomy and integrity, To understands the patients lifeworld, To make the patient participating, To communicate with the patient and Not having time to listen to the patient. Those themes describes the importance of a good communication and patient participation. The results also describes how nurses can show consideration and respect for the patient. It also emerged that it sometimes can be difficult to follow a patient-centered care. Conclusion: The study shows that nurses' experiences of patient-centered care is mainly good, but that factors such as stress can affect the patient-centered care negatively.

Bakgrund: Sjuksköterskan är beroende av både sina personliga och professionella egenskaper vilket är en förutsättning för det goda bemötandet. Hur bemötandet utformas har stor betydelse för hur patienten kommer att uppleva den givna vården. Bemötandet innefattar både kommunikation och interaktion mellan människor. Klagomål ifrån patienter angående bristande bemötande i vården ökar enligt Patientnämndens årsrapport från 2014. Syfte: Syftet var att belysa patienters negativa upplevelser av bemötandet i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar söktes fram via databaser som vidare analyserades och sammanställdes i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, bristande professionalitet, obekräftade patienter, otillräcklig information och kommunikation samt yttre faktorer som bidrar till negativa upplevelser av bemötandet. Resultatet visade att sjuksköterskan hade en attityd och ett beteende som påverkade bemötandet negativt. Patienter beskrev att de varken blev sedda eller lyssnade på. Detta gav dem en känsla av att bli obekräftade och kom att påverka upplevelsen av bemötandet. Patienter upplevde sig misstrodda, sjuksköterskor kommunicerade inte utifrån patienters kunskapsbas och förståelse, vilket lämnade patienter med en känsla av att de blivit illa bemötta. Rutiner, kontinuitet och samordning visade sig även vara en faktor som kom att påverka patientens upplevelse av bemötandet.  Diskussion: Bemötandet är kontextbundet och av relationell karaktär vilket gör det komplext. Resultatet diskuterades utifrån Jean Watsons teori för mänsklig omsorg samt konsensusbegreppet människa. / Background: The nurse is dependent on both their personal and professional qualities, which are a prerequisite for making a good encounter. Encounters outcomes have a big impact and are of great significance on how the patient will experience the received care. Encounters include communication and interaction between humans. Complaints from patients regarding negative encounters in health-care are increasing according to the Patients’ Advisory Committee 2014. Aim: The aim of this study was to highlight patient’s negative experiences of encounters within healthcare system. Method: A literature review has been conducted. Ten peer-reviewed articles were searched through databases and then further analysed and complied into categories and subcategories.  Results: The results are presented in four categories, lack of professionalism, unconfirmed patients, insufficient information and communication and external factors that contribute to negative experiences of the encounter. The result showed that the nurses had an attitude and a behaviour that affected the encounter in a negative manner. Patients described themselves as not to being seen or listened to, which gave them a sense of being unconfirmed. Nurses were not communicating on a level where the patient felt they understood the content of information being presented, which affected the experience of the encounter. Routines, continuity and coordination were also shown to be a factor that influenced the patient’s experience of the encounter. Discussion: Encounters are bound to its context and are of a relational character, which makes it complex and this were discussed from Jean Watsons theory for human caring and by the consensus concept human.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som medför stora förändringar i en persons liv. I denna förändring ingår flera övergångar, b.la. att övergå från frisk till sjuk men också övergå från pediatrisk vård till vuxenvård. Det är organisatoriska skillnader mellan den pediatriska vården och vuxenvården. Sjuksköterskan har olika roller i de två olika vårdformerna och på så sätt stöttas patienterna på olika sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienternas upplevelser av övergång från pediatrisk vård till vuxenvård vid diabetes typ 1. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturöversikt för att strukturera och skapa en överblick över det valda området och för att besvara syftet. Författarna har använt sig av tio vetenskapliga originalartiklar där de sammanställt ett resultat som svarar på denna litteraturöversikts Resultat: Resultatet visade att patienterna hade personliga åsikter kring utmaningarna under övergången. Patienterna hade olika inställningar inför övergången från pediatrisk vård till vuxenvård. Patienterna ansåg att förbättringar borde göras på organisationsnivå p.g.a. brist på struktur under övergången samt dålig kommunikation med patienterna. Diskussion: Sjuksköterskor är i behov av kunskap angående patienternas upplevelser av övergången för att kunna förbättra sin egen roll. När patienter övergår från pediatrisk vård till vuxenvård upplever de stress och påfrestningar på grund av sämre vägledning från den pediatriska vården. Både den pediatriska vården och vuxenvården är i behov av en praktisk struktur för övergången, detta för att dämpa känslor av oro som kan uppkomma hos patienterna. / Background: Diabetes type 1 is a disease that causes big changes in a person's life. The changes include various transitions, for an example transition from healthy to ill but also the transition from pediatric care to adult care. There are organizational differences between the pediatric care and adult care. Nurses have different roles in these two different treatment modalities that leads to the support being different too. Aim: The aim of this study was to describe patient’s experiences of transition from pediatric care to adult care of diabetes type 1. Method: A literature overview was used to structure and give the reader an overview of the selected area and to answer the purpose. Ten original scientific articles were used to compiled research that fulfill the purpose of this study Results: The result showed the patients personal views about the challenges during the transition. Patients had different feelings about the transition from pediatric care to adult care. The patients felt that improvements should be made in the organization level due to the bad structure during the transition. According to patients improvements should also be made with communication. Discussions: Nurses are in need of more knowledge about patients experiences of transition in order to improve their own role as a nurse. The patients feel stress and strain because of the transition from pediatric care to adult care. The patients felt stress also because there was no guidance from the health system under the transition period. The pediatric care and the adult care are in need of a structure to be able to decrease the unrest for patients.

Background: Miscarriage is one of the most common complications connected to pregnancy, every fourth woman undergoes a miscarriage during her lifetime. There is often no medical explanation why miscarriage happens, although the risk may increase due to certain factors in lifestyle or diseases. During incomplete miscarriages medical or surgical treatment is needed. Women are treated at surgical or gynecological departments and the period of treatment is often very brief, on some occasions not even a day. Therefore, the nurse faces a great challenge in meeting the women’s needs during the period of treatment. Aim: The aim of the study is to illuminate womens experiences of miscarriage and the treatment they experienced. Methods: A systematic literary study containing 13 articles. Results: Miscarriage is an individual experience and many women are affected emotionally and have many strong feelings afterwards. Discontent with treatment was almost exclusively concerning attitudes among staff and lack in the emotional nursing. Three themes were identified in the result which reflects the factors where the most discontent was found and feelings which can erupt in connection with miscarriage and due to the treatment. These themes are: Feelings amongst a woman at the time of miscarriage, Emotional support and treatment and the need of adequate and individually adapted information. Discussion: Health professionals need to see the woman as more than an objective body, or only a disease state. Miscarriage is an event that affects the whole person and women have many emotional needs that must be met. If these needs are not met could care suffering occur in women. A good nursing relationship can be difficult to create when time constraints and poor continuity is common on wards. / Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste komplikationerna i samband med graviditet, var fjärde kvinna får missfall under sin livstid. Oftast finns ingen medicinsk förklaring till att missfall sker, risken för missfall kan dock öka på grund vissa livsstilsfaktorer eller sjukdomar. Vid inkompletta missfall behövs medicinsk eller kirurgisk behandling. Kvinnorna behandlas på kirurgisk eller gynekologisk avdelning och vårdtiden är ofta väldigt kort, ibland inte ens ett dygn. Sjuksköterskan har därför en stor utmaning i att möta kvinnornas behov under vårdtiden. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av missfall och den vård de erhållit. Metod: En systematisk litteraturöversikt bestående av tretton artiklar. Resultat: Missfall är en individuell upplevelse och många kvinnor påverkas emotionellt och har många starka känslor efteråt. Missnöje med vården handlade nästan enbart om attityder hos vårdpersonal och brister i den emotionella vården. Tre teman identifierades i resultatet: Känslor hos kvinnan vid missfall, Emotionellt stöd och bemötande och behov av adekvat och individanpassad information. Diskussion: Vårdpersonalen måste se kvinnan som mer än en objektiv kropp eller som endast ett sjukdomstillstånd. Missfall är en händelse som påverkar hela människan och kvinnorna har många emotionella behov som behöver tillgodoses. Om dessa behov inte möts kan vårdlidande uppstå hos kvinnorna. En god vårdrelation kan vara svår att skapa då tidsbrist och dålig kontinuitet är vanligt förekommande på avdelningarna.

Bakgrund: År 2014 utfördes 6,800 bariatriska operationer i Sverige med syfte att minska individers vikt och förbättra välbefinnandet. Studien utfördes för att beskriva patienters subjektiva erfarenheter av processen efter operation och förankrades i Dorothea Orems egenvårdsteori.   Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi.   Metod: En systematisk litteraturstudie som utgick från Forsberg och Wengströms (2013) metodologi.   Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: En önskan om att återfå hälsa genom viktminskning, med sex tillhörande kategorier. Många av deltagarna beskrev att erfarenheter efter bariatrisk kirurgi överlag var positiva. De upplevde också att relationen till mat förändrades. Självkänslan samt sociala och fysiska förmågor förbättrades. Några upplevde svårigheter att anpassa sig efter operationen vilket påverkade deras erfarenheter negativt.   Slutsats: Många av dem som genomgick bariatrisk kirurgi ökade sin livskvalitet på många sätt. Utöver det kirurgiska ingreppet som förminskar magsäcken behövdes ytterligare åtgärder i form av livsstilsförändringar och egenvård. Ett ansvar som till stor del låg hos individen själv, dessutom fanns också ett ansvar hos sjukvårdspersonalen, att uppmärksamma vilken hjälp patienten kunde komma att behöva i den fortsatta hälsoprocessen och stötta dem i detta. / Background: In 2014, there were 6,800 bariatric surgeries performed in Sweden, in order to reduce an individual's weight and improve well-being. This study was conducted to describe the patients' subjective experiences of the process after surgery and were anchored in Dorothea Orem's self-care theory.   Aim: The aim was to describe patients' experiences after bariatric surgery.   Method: A systematic literaturereview emanated from Forsberg and Wengström’s (2013) methodology.   Result: The results are presented with an overarching theme: A desire to regain health through weight loss, and six associated categories. Experience after bariatric surgery was described by many of the participants generally positive. The most common experience was that the relationship with food changed. For many of the participants there was an improvement in both self-esteem and social and physical abilities. Some experienced difficulties adjusting after surgery which affected their experience negatively.   Conclusion: Most people who underwent bariatric surgery increased their quality of life in many ways. In addition to the surgical procedure that reduces the stomach, most of them needed additional measures in terms of lifestyle changes and self-care. A responsibility that largely lay with the individual himself, though even healthcare professionals have a responsibility in the subsequent care.

Bakgrund: Leukemi är en av många cancersjukdomar som årligen drabbar ungefär 750 personer i Sverige. Dessa patienter upplever olika slags lidanden under sin sjukdomstid. Därför är det av stor betydelse att sjuksköterskan har tillräcklig kompetens inom området för att ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med leukemi. Metod: Fyra självbiografier valdes ut baserat på urvalskriterier. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys som metod för att bearbeta de valda texterna. Resultat: Utifrån analysen har fem kategorier identifierats; Konfronteras med det ofattbara, Kroppens förändras, Mellan hopp och förtvivlan, Ett förändrat liv och Sjuksköterskans betydelse för patienterna med tillhörande elva underkategorier. Trots en allvarlig sjukdom kan patienterna uppleva välbefinnande samt hälsa och med sjuksköterskans professionella engagemang kan lidandet hos patienten lindras och hälsa främjas. Slutsats: Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att patienterna är oerhört sårbara och utlämnade till vården. För att bemöta dessa patienter krävs tillräcklig kompetens, insikt och lyhördhet hos sjuksköterskan då en optimal omvårdnad kan uppnås, vilket säkrar en kvalitativ omvårdnad samt ökad patientsäkerhet.

Organtransplantation erbjuds till patienter med livshotande organsvikt när det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk behandling som kan förbättra tillståndet. Att motta ett organ är en livsförändrande upplevelse för en patient. Patienter och deras familj behöver vägledning, medkänsla och stöd från sjuksköterskor. Eftersom en transplantation är ett stort och avancerat kirurgiskt ingrepp behöver patienter omfattande omvårdnadsinsatser innan, under och efter ingreppet. Sjuksköterskans ansvar är att stödja patienter i denna process och därför är det av vikt att studera hur en transplantation upplevs av patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara patient i samband med en organtransplantation. Metoden var en litteraturstudie som bestod av tio resultatartiklar. Fyra teman framträdde i resultatet: Upplevelser av information, Upplevelser av stöd, Upplevelser av förlorad kontroll och Upplevelser av en andra chans i livet. Att genomgå en organtransplantation förändrar livet för patienter på många olika sätt. För att kunna hantera denna förändring krävs hjälp från sjukvården. Sjuksköterskor som jobbar med organtransplanterade patienter behöver större förståelse för denna patientgrupps situation för att bättre kunna bemöta deras behov. / Organ transplantation is offered to patients with a life-threatening illness when there is no other medical or surgical treatment that can improve their condition. To receive an organ is a life changing experience for a patient. Patients and their families need guidance, compassion and support from nurses. Since a transplantation is a large surgery, patients need nursing care before, under and after the surgery. In order to support patients in this process it is important for nurses to study how a transplant is experienced. The aim of the study was to describe experiences of being an organ transplant patient. The method was a literature study consisting ten articles. Four categories appeared in the result, Experiences of information, Experiences of support, Experiences of loss of control and Experiences of getting a second chance. To go through an organ transplantation is a life changing experience for a patient in many different ways. To be able to manage this, patients need help from healthcare teams. Nurses need to understand this patient group better in order to improve their care.

Bakgrund: I världen dör cirka 265,000 personer på grund av brännskador och för de som överlever är det en förödande och traumatisk livsförändring både för de själva och de anhöriga. Enbart i Sverige behandlas 1,500 personer för sina brännskador i sluten vård.  Brännskador ger upphov till olika komplikationer som kräver intensiv vård och rätt kompetens inom vården. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur vuxna patienters upplever sin livskvalité efter svår brännskada samt beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Studien baseras på tio artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och publicerade under åren 2004-2014. Huvudresultat: Livskvalitén var kopplat till huruvida man kunde återgå till sitt gamla liv efter skadan till exempel jobb, relationer, kroppsuppfattning samt aktivitet. Majoriteten av artiklarna använde sig av ändamåls urval. Tre av artiklarna angav inte urvalsmetod utan författarna till föreliggande studie tolkade dessa urvalsmetoder som är beskriven enligt Polit och Beck. Slutsats: En brännskada är en traumatisk upplevelse där patientens livskvalité kan förändras. Med ett socialt nätverk, familj och vänners stöd samt en god professionell vård kan patientens livskvalité förbättras och denne återfå meningsfullhet i livet. / Background: About 265,000 people dies in the world because of burns, and for those who survive it´s a devastating and traumatic life change event, both for themselves and for their relatives. In Sweden alone 1,500 people are treated for their burns in hospital every year. Burns gives rise to various complications that requires intensive care and the right healthcare skills. Aim: The aim of this study was to describe how the adult patient’s experience quality of life after severe burn and to describe the included articles sample method. Method: Descriptive literature review. The study is based on ten articles that were searched on the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were published between the years of 2004-2014. Main result: Quality of life was linked to whether you could return to your old life after the injury for example job, relations, body image and activity. The majority of the articles used purposive sample. Three of the articles did not indicate any sample instead the authors of this study interpreted this samples from the description giving by Polit and Beck. Conclusion: A burn can be a traumatic experience which the patient's quality of life can changes. With a social network, family and friends support and a good professional care, the patient´s quality of life improves and regain meaning in life.

Bakgrund: Fotboll är en av världens största idrotter och står för en stor del av alla sportrelaterade skador. Skadorna kan leda till nedsatt hälsa, kostnader för samhället samt slutet av en spelarkarriär. Hittills har forskningen främst fokuserats på träning när det gäller skadeförebyggande åtgärder. Det finns även andra faktorer som kan minska skaderisken men som i dagsläget inte utforskats i samma utsträckning. Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningar och erfarenheter, hos fysioterapeuter till elitfotbollslag, rörande orsaker till skador samt viktiga komponenter för skadeförebyggande arbete inom elitfotboll. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes och bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Inom ”Orsaker till skador” identifierades fem kategorier; ”Fysisk belastning”, ”Psykisk- och social press”, ”Tränartyp”, ”Spelsituation” och ”Social situation”. ”Komponenter för skadeförebyggande arbete” genererade sex kategorier; ”Lagets resurser”, ”Planera belastning”, ”Kommunikation mellan medicinska teamet, tränarna och spelarna”, ”Utbildning av medicinska teamet, tränarna och spelarna”, ”Hitta balans i spelarnas vardag” och ”Hur spelarna mår fysiskt och psykiskt”. Konklusion: Flera aspekter påverkar uppkomsten av skador och därav behöver flera komponenter tas i beaktning vid förebyggandet av dessa. Vidare studier behövs för att täcka in ytterligare områden och för att kunna dra slutsatser om vilka av de möjliga komponenterna som bör prioriteras. / Background: Soccer is the world´s biggest sport and is responsible for a lot of all the sports related injuries. These injuries can result in impaired health, expenses for the society and the end of a career. The main focus of today´s research regarding injury preventions are different types of training. There may also be other components that might reduce the risk of getting injured that hasn´t been explored as much.  Purpose: The aim was to investigate the perceptions and experiences of physiotherapists working for elite soccer clubs, regarding causes of injuries and important injury preventive methods. Method: A qualitative descriptive design was used in this study. Five semi structured interviews were performed and a qualitative content analysis was used. Result: Based on ”Causes of injuries”, five categories were identified; "Physical load", "Psychological and social pressure", "Type of trainer", "Game situation" and "Social situation". ”Injury prevention methods” generated six categories; "The team´s resources", "Planning Load", "Communication between the medical team, coaches and players", "Education of the medical team, coaches and players", "Finding balance in players' everyday life," and "How the players feel physically and psyochologically." Conclusion: Several aspects affect the occurrence of injuries, and therefore several components need to be taken into account in the prevention of these. Further studies are needed to cover additional areas and to draw conclusions about which of the possible components that should be prioritized.