SAMMANFATTNING Bakgrund: Ätstörningar uppträder oftast hos kvinnor i reproduktiv ålder. Orsaker till ätstörning är svåridentifierade men sociala, psykologiska och biologiska processer verkar samverka. Ätstörningar kan vara svåra att behandla då många kvinnor är hemlighetsfulla kring sin ätstörning för att de skäms över sitt störda ätbeteende. Forskning tyder på att kvinnor med någon form av ätstörning löper risk för komplikationer under graviditeten och i samband med förlossningen samt vid övergång till moderskapet. Samtidigt som kvinnor med ätstörning ska hantera oro för fostrets/barnets välbefinnande försöker de hantera sin ätstörning, vilket kan göra dem sårbara. Det är betydelsefullt för mödravården att ha kännedom om hur ätstörningar påverkar graviditetsutfall för att kunna ge dessa kvinnor adekvat behandling och stötta dem på bästa sätt. Syfte: Att beskriva vilken effekt tidigare eller pågående ätstörning har på graviditetsutfall och övergång till moderskapet. Metod: En litteraturöversikt där sökning genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Tjugotvå vetenskapliga artiklar utgör resultatsammanställningen, varav sexton har kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultat: Pågående eller tidigare ätstörning hos gravida kvinnor påverkar kvinnans graviditet och graviditetsutfall genom ökad risk för depression och ångest under graviditeten och postnatalt samt för prematur födsel. Ätstörning ökar kvinnans sårbarhet under graviditeten och vid övergång till moderskapet på grund av hennes oro över viktuppgång och att inte bli eller vara en tillräckligt bra mamma. Pågående eller tidigare ätstörning hos mamman påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt och/eller SGA-barn. Kvinnor med ätstörning visar svårigheter i det interaktiva mönstret med barnet och har ofta svårt att känna igen barnets hunger och att kunna skilja på barnets hunger och dess behov av närhet. Kvinnor med ätstörning har ett ökat behov av stöd under graviditeten och postpartum. Motstridiga resultat framkom avseende prematur födsel, missfall, kejsarsnitt och instrumentell förlossning, inducerad förlossning, födelsevikt, SGA-barn, intrauterin tillväxthämning och Apgar-poäng. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnor med pågående eller tidigare ätstörning har högre risk för negativa utfall under graviditeten och perinatalt samt försämrade förutsättningar vid övergången till moderskapet. Flera studier visade på motstridiga resultat. Kliniska implikationer: Det är betydelsefullt att tidigt i graviditeten identifiera kvinnor med ätstörning för att kunna hindra eller lindra negativa utfall. Eftersom kvinnor med ätstörning ofta döljer sitt störda ätbeteende, försvåras identifieringen av dem. Ett enkelt verktyg som möjliggör screening av ätstörningar skulle möjligen underlätta upptäckten av ätstörning tidigt i en graviditet.

Bakgrund: Ätstörning är ett tillstånd som kännetecknas av problem med ätande, aptit och vikt. Ätstörningen kan föra med sig vissa psykiatriska tillstånd och de vanligaste är ångest, depression och personlighetsstörningar. I samband med graviditet sker förändringar som kvinnor måste anpassa sig till, bland annat viktuppgång. För kvinnor som har en pågående ätstörning eller dem med tidigare ätstörning kan anpassningsprocessen bli svårare och ätstörda beteenden från tidigare år kan komma tillbaka. Forskning visar att en del kvinnor med ätstörningar upprätthåller kompensatoriska beteenden i form av intensiv träning, restriktivt matintag, bruk av laxantia samt självframkallade kräkningar för att förhindra viktuppgång under graviditeten. Mörkertalet är stort när det gäller ätstörningar och det ses en tydlig tendens i undvikande av professionell hjälp.   Syfte: Att belysa ätstörningarnas påverkan på fostret och spädbarnet samt kvinnans fysiska och psykiska hälsa under och efter graviditet.   Metod: En litteraturöversikt där sökning av artiklar genomförts i databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PsycINFO och PubMed. Sjutton artiklar, publicerade 2007–2017, utgör studiens resultatdel varav fem artiklar av kvalitativ design och tolv av kvantitativ design.   Resultat: Ätstörning i samband med graviditet påverkar barnet genom ökad risk för låg födelsevikt, låg Apgar-poäng och spädbarnsdöd. En ätstörning påverkar kvinnan såväl fysiskt som psykiskt både innan och under en graviditet samt postpartum. Ätstörning har visat på fertilitetsproblem och upprepade missfall hos kvinnan. Under graviditet har kvinnor med ätstörning större risk för antepartumblödning och anemi samt komplikationer i samband med förlossning så som större behov av igångsättning och kejsarsnitt än vad kvinnor utan ätstörning har. Kvinnor med ätstörningar upplever i större omfattning känslor av självkritik och otillräcklighet som förälder då fokus ligger på den egna kroppen och inte på barnet. Ångest- och depressionssyndrom har visat sig vara vanligt förekommande under och efter graviditeten hos kvinnor med ätstörningar.   Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att kvinnans ätstörning under en graviditet kan ha negativ påverkan på fostret och spädbarnet samt risk för ogynnsamma utfall vad gäller kvinnans fysiska och psykiska hälsa. / Background: Eating disorders are a condition characterized of problems by eating, a change in appetite and weight problems. Eating disorders can cause certain psychiatric conditions and the most common are anxiety, depression and personality disorders. During pregnancy, changes that women must adapt to includes increase in body weight. For women who have an ongoing eating disorder or those with a history of eating disorder, the adaptation process may be more difficult, and disrupting behaviours from previous years may come back. Research shows that some women with eating disorders maintain their compensatory behaviours in the form of intense training, food restriction, use of laxatives and self-induced vomiting to prevent increase of body weight during pregnancy. Estimated number of unknown cases of eating disorders are high, and there is a clear tendency to avoid seeking professional help.   Aim: The aim of this study was to highlight the effects of eating disorders on the fetus and the infant as well as the physical and mental health of women during and after pregnancy.   Methods: A literature review in which searches were conducted in the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PsycINFO and PubMed. Seventeen scientific papers, published in 2007-2017, represent the result compilation, of which five articles have a qualitative approach and twelve have a quantitative approach.   Results: Eating disorders during pregnancy affects the child through increased risk of low birth weight, low Apgar scores and infant mortality. An eating disorder affects the woman both physically and mentally, before and during pregnancy and postpartum. Eating disorders have been shown to cause fertility problems and repeated miscarriages. During pregnancy, women with eating disorders have a greater risk of antepartum bleeding, anemia and complications such as greater need of initiation of childbirth and caesarean section than women without eating disorders. These women experience feelings of self-criticism and insufficiency as a parent since focus is on their own body and not on the child. Anxiety and depression syndromes are associated with women with eating disorders during pregnancy.   Conclusion: This literature review shows that women with eating disorders during pregnancy have a negative impact on the fetus and the infant, as well as a higher risk of unfavourable outcomes in the physical and mental health of the woman.

No description available.

No description available.

Det huvudsakliga syftet i denna studie var att ta reda på skolpersonals uppfattning om varför ätstörningar uppstår bland unga flickor samt vilka metoder de använder sig av i förebyggande syfte för att motverka ett ätstörningsutvecklande. Empirin bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer bestående av två skolkuratorer, två skolsköterskor samt en skolpsykolog i en mellanstor svensk stad. Fyra huvudteman identifierades i intervjuerna vilka var: Olika typer av yttre påverkan, Tonåringar har störst tendens att utveckla ätstörningar, Preventiva metoder samt Skolpersonal saknar hållbara metoder. Analysen av de teman som framkom i studien kan ge en förståelse för hur skolpersonal preventivt arbetar med unga flickor och ätstörningsproblematik samt vilka faktorer som uppfattas vara bidragande till ett ätstörningsutvecklande. Sammanfattningsvis visar studien att skolpersonal i stort uppfattar att faktorer såsom självkänsla, krav och stress, koncentrationssvårigheter samt media och skönhetsideal kan bidra till ett ätstörningsutvecklande. Vidare visar studien att skolpersonal gör försök att arbeta preventivt med ätstörningsproblematik genom att reagera på förändrat beteende och samtala med vårdnadshavare och elev men även genom att arbeta med självkänslan hos flickorna. Det framkommer dock inga gemensamma hållbara metoder i skolpersonalens arbetssätt med unga flickor som tenderar att utveckla en ätstörning där flertalet informanter tycks vara i behov av detta. / The main purpose of this study was to find out the view of the school staff on why eating disorders arise among young girls and which methods the school staff use for prevention. The empirical data is based on qualitative semi-structured interviews with two school counselors, two school nurses and a school psychologist in a medium-sized Swedish town. Four main themes were identified in the interviews which were: Different kinds of external influences, Adolescents have the greatest tendency to develop eating disorders, Prevention methods and School staff lack sustainable methods. The analysis of the themes that emerged from the study can provide an understanding of how school staff preventively work with young girls and eating disorder problems and the factors that are perceived to be contributing to a developing eating disorder. In summary, the study showed that school staff, at large, perceive that factors such as self-esteem, demands and stress, concentration difficulties, as well as the media and beauty ideals can contribute to a developing eating disorder. Furthermore, the study showed that school staff do try to work preventively with the eating disorder problems by reacting to changes in behavior and talking with both parents and students, but also by working with the self-esteem amongst girls. No common sustainable methods were found in the school staff’s work with young girls that tend to develop an eating disorder in which the majority of respondents appear to be in need of this.

Bakgrund: Ätstörningar är en samling diagnoser som skapar stort lidande hos de drabbade. De ätstörningar som finns är Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, hetsätningsstörning, Pica, Rumination syndrom och undvikande/restriktiv ätstörning.År 2019 hade 14 miljoner personer en ätstörning i världen, däremot finns ett stort mörkertal. För en del drabbade kan ätstörningen bli livshotande och vid behandling ska människans olika aspekter beaktas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av vuxna patienter med en ätstörning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline på artiklar publicerade mellan år 2013 och 2023. Totalt tio resultatartiklar analyserades. Resultat: Ett centralt resultat i litteraturöversikten var att bygga en vårdrelation. Sjuksköterskorna bygga en vårdrelation genom verbal kommunikation, lyssna på patienterna samt att vara närvarande. Genom att se patienten som en hel människa var det enklare att bygga envårdrelation med patienterna. Sjuksköterskorna gav stöd till patienterna. Saker sjuksköterskorna gjorde för att stödja patienterna var att uppmuntra patienterna, att skapa strategier för självhjälp, att främja fysisk hälsa, att ge patienterna tid samt att involvera anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anpassa vården efter patientens behov och önskningar, det sker genom att arbeta personcentrerat. Genom att involvera, individualisera, motivera och stödja patienter kan vården effektiviseras. / Background: Eating disorders is a collection of diagnoses that cause a lot of sufferingfor the affected person. The eating disorders that exist are Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, Binge eating disorder, Rumination syndrome and avoidant/restrictive eating disorder. In 2019, the incidence of an eating disorder was estimated at 14 million cases worldwide, however, there is a large number of unrecorded cases regarding the prevalence of eating disorders. For some affected, the eating disorder can be life-threatening and in treatment, the different aspects of the human being must be taken into account. Aim: To describe the nurse´s nursing interventions in care of adult patients with an eating disorder in inpatient care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The search was conducted in the CINAHL and Medline databases for articles published between 2013 and 2023. A total off ten result articles were analyzed. Result: A central finding in the literature review was to bulid a care relationships. The nurses build a care relationship through verbal communication, listen to the patient and to be present. By seeing the patient as a whole person, it was easier to establish a care relationships with the patients. Things nurses did to support patients were to encourage patients, creating self-help strategies, promote physical health, give patients time and involve relatives. Conclusion: Nurses need to adapt care to the patient's needs and desires by working in a person-centered way. By involving, individualizing, motivating and supporting patients, care can be made more effective.

No description available.

Past research shows that weight-related teasing is linked to binge eating, but little is known about the individual risk factors that render certain people more vulnerable than others. The current study examined three potential risk factors for binge eating in response to weight-related teasing: weight stigmatization experiences, weight bias internalization, and emotion dysregulation. The current study empirically investigated how these factors interacted to predict concurrent binge eating behavior through a self-report questionnaire and eating behavior in a laboratory following exposure to a weight stigma vignette. First, it was hypothesized that higher levels of weight stigmatization and emotion dysregulation would be associated with higher levels of binge eating, which was consistent with the results of a multiple linear regression analysis. Second, it was predicted that higher levels of weight stigmatization and emotion dysregulation would predict greater quantities of cookie consumption during a bogus taste test following exposure to a weight stigma vignette. The hypothesis was not supported by a multiple linear regression. Third, we posited that weight bias internalization would moderate the relationship between weight stigmatization and emotion dysregulation on disordered eating, such that higher levels of weight bias internalization would be associated with higher levels of binge eating. This was not supported by a hierarchical regression analysis. Overall, the results highlight variables pertinent to the relationship between weight stigma and binge eating. Future research should test the model in clinical samples to see if it is more relevant to people with more severe levels of eating pathology.

This research project examined the longitudinal course of body dissatisfaction among undergraduate females at Brigham Young University (BYU) using the Body Satisfaction Questionnaire (BSQ).The research also examined what percentage of undergraduate females have BSQ ratings in the clinically significant range and whether body dissatisfaction ratings varied based on the environment in which the student lived. Results indicate that no significant change in body dissatisfaction occurred over time, nor did living environment appear to play a role in BSQ scores. Results also showed that at any given time over 34% of women on BYU campus have BSQ scores in the clinically significant range.

Objective: Determine change in eating competence (EC) and factors related to EC in students enrolled in basic nutrition courses at a major private university. Design: Eating competence was measured by administering the ecSatter Inventory (ecSI) both before and after class intervention. Additional data on eating disorder prevalence, food security, and general demographics were also collected in the same structured survey. Significance identified with p value <0.01. Setting/Participants: This survey was administered to 566 students enrolled in basic nutrition courses at a major private university in the western United States. Analysis: ANOVA was used to determine relationships between ecSI end scores and participant characteristics. ANCOVA was used to determine relationships between change in ecSI scores over time and participant characteristics. Results: Enrollment in NDFS 100 is associated with an overall increase in eating competence (EC). However, students with current eating disorders had a significant decrease in EC during enrollment. Current or past eating disorders and low or very low Food Security Status were associated with lack of EC. Females and younger participants were not eating competent at the course end. Enrollment in NDFS 201 was not associated with significant change in EC. Conclusions: Basic nutrition instruction improves EC among students without eating disorders. Low food security status and presence of an eating disorder may be a barrier to improving EC.