Ätstörningar ses i dagens samhälle som ett utmärkande folkhälsoproblem som kan medföra allvarliga medicinska komplikationer. Ätstörningar är komplexa sjukdomar som påverkar såväl det fysiska som det psykiska. Denna studie undersöker upplevelsen av att vara sjuk i en ätstörning, men fokus på identitet och återhämtning. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys som baseras på fyra självbiografier. Syftet var att med hjälp av självbiografierna skildra den subjektiva upplevelsen av att vara sjuk genom att se till identitet och återhämtning. Resultatet i studien visar att kvinnorna upplevde att de gick igenom en identitetsförändring i samband med ätstörningen. När det skapades en känslomässig allians till sjukdomen kunde tjejerna inte längre identifiera sig med sitt gamla jag och sjukdomen blev då en trygghet. Återhämtningsprocessen beskrivs som en ständig kamp mellan det sjuka och det friska. Det lyfts fram att återhämtning handlar om att lära känna sig själv och hitta vem man är utan ätstörningen. Min förhoppning är ett en ökad förståelse för hur en ätstörning upplevs ska bidra med att vårdpersonal får en större förståelse för den som är drabbad och bemöter personen på bästa sätt. / In today’s society eating disorders are seen as a distinctive health problem that can cause serious medical complications. Eating disorders are complex diseases that affect the physical body, but also the mental state of mind. This study examines the experience of being sick in an eating disorder, with the main focus on identity and recovery. The study is based on a qualitative content analysis that studies four autobiographies. The purpose was to use the autobiographies to portray the subjective experience of being sick by looking at the identity and the recovery process. The result of the study showed that women experienced that their identity changed as they went through an eating disorder. An emotional alliance was created to the disease and the women could no longer identify with their old self. The recovery process is described as a constant battle between the sick and the healthy state of mind. It is emphasized that getting to know yourself and who you are without the eating disorder is a big part of recovery. I hope that an increased understanding of how an eating disorder is perceived can contribute to a better health care.

The field of treating and learning about eating disorders in athletes is a growing field that continues to flourish as more knowledge is acquired. The purpose of this study is to examine the influence that length of time in the sport, age at which an individual starts a competitive sport, level of competitiveness, and type of sport (leanness vs. non-leanness focused) has on disordered eating behaviors. The participants were college students who were involved in at least one competitive sport in their life. They completed the EAT-26 questionnaire as well as a basic questionnaire. There was not enough data collected to conduct a logistic regression so descriptive statistics are reported. This remains an area to be further explored as there is a gap in the literature on the age at which individuals begin competitive sports and the length of time in sports and how that relates to disordered eating behaviors.

Eine Einführung in den Child Feeding Questionnaire (CFQ), einen Selbstbeurteilungsfragebogen zur Erfassung von elterlichen Ernährungs- oder Fütterpraktiken und Einstellungen gegenüber Körpergewicht und Ernährung ihres Kindes; inklusive der deutschen Übersetzung des Fragebogens.

Eine Einführung in die Weight Bias Internalization Scale (WBIS) ist ein Selbstbeurteilungsfragebogen zur Erfassung negativer gewichtsbezogener Selbststereotypisierung, inklusive der deutschen Version der Skala.

Tidigare studier har inte undersökt hur olika typer av stöd från omgivningen hjälper individer att tillfriskna från en ätstörning. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse stöd från vården, familj och anhöriga samt individernas egna strategier haft för själva tillfrisknandet. För majoriteten av de tolv deltagarna hade vägledande samtal en betydande roll för tillfrisknandet. Några av deltagarna uttryckte sig om vårdens okunskap och dåligt bemötande, medan några nämnde vikten av psykoterapeutisk hjälp samt samtalsstöd. Resultatet visade att familj och vänners betydelse samt anpassning av stöd var essentiell i deltagarnas tillfrisknande. Individernas strategier att hantera sin problematik handlade om inställning såväl som individuell drivkraft. Slutsatsen var att stödet från familj och anhöriga var av största vikt, medan relationen till vården och dess betydelse för tillfrisknandet från ätstörningen var både positiv och negativ. Ytterligare forskning rekommenderas för att undersöka hur jämlik vård kan uppfyllas beroende på geografiskt läge.

In the United States, stigma surrounding mental illness is ever present. With a large misrepresentation from the media, those suffering with mental illnesses, like eating disorders, often face different types of social rejection. Due to the stigma surrounding mental illness, and eating disorders, the disclosure of such an illness to another person can result in a negative impression of the sender. There is little research looking at how mental illness disclosures can affect the formation of a romantic relationship, specifically from the perspective of the receiver of a disclosure. Looking specifically at the format of mobile dating apps, this study looks at how a receiver’s initial attraction to a person changes, based on the presence of an eating disorder disclosure. Results found a correlation between stigma and attraction, however, disclosure type had no effect on attraction, or stigma.

Der Essstörungen im Kindesalter-Fragebogen (Eating Disorders in Youth-Questionnaire; EDY-Q) ist ein aus 14 Items bestehendes Instrument zur Erfassung von restriktiven Essproblemen bei 8-13-jährigen Kindern im Selbstbericht. Die Items basieren auf den Kriterien der Störung mit Vermeidung oder Einschränkung der Nahrungseinschränkung (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder; ARFID), definiert im Diagnostischen und Statistischen Manual Psychischer Störungen, 5. Auflage (DSM-5; American Psychiatric Association, 2013), auf den „Great Ormond Street“-Kriterien (Bryant-Waugh & Lask, 1995) und auf der Literatur zu restriktiven Essproblemen mit Beginn im frühen Lebensalter. Zwölf der 14 Items des EDY-Q erfassen Symptome von ARFID, inklusive der drei vorgeschlagenen Varianten (Bryant-Waugh, Markham, Kreipe & Walsh, 2010) Nahrungsvermeidung mit emotionaler Störung (food avoidance emotional disorder; FAED), selektives Essen (selective eating; SE) und funktionelle Dysphagie (functional dysphagia; FD). Zwei zusätzliche Items erfassen Pica und die Ruminationsstörung, zwei weitere Fütter- und Essstörungen mit Beginn im frühen Lebensalter, die im DSM-5 beschrieben sind (American Psychiatric Association, 2013).

The Eating Disorders in Youth-Questionnaire (EDY-Q) is a 14-item instrument for assessing early-onset restrictive eating disturbances in 8-13 year old children via self-report. The items are based on: the criteria for Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID) in the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Fifth Edition (DSM-5; American Psychiatric Association APA, 2013); the Great Ormond Street criteria (Bryant-Waugh & Lask, 1995); and literature on early-onset restrictive eating disturbances. The EDY-Q consists of fourteen items, twelve of which cover ARFID symptomatology, including its three proposed variants (Bryant-Waugh, Markham, Kreipe & Walsh, 2010), food avoidance emotional disorder (FAED), selective eating (SE), and functional dysphagia (FD). Two additional items briefly address Pica and Rumination Disorder, two other early-onset feeding or eating disorders described in the DSM-5 (APA, 2013). The English version of the EDY-Q was translated from the German version (van Dyck & Hilbert, 2016) by AH. This translation was controlled by a retranslation procedure through a licensed translator.

Die Arbeit beschäftigt sich mit dem Nachweis eines Aufmerksamkeit-Bias auf visuelle Nahrungsreize bei Personen mit Binge-Eating-Störung, im Vergleich zu Personen ohne Essstörungssymptome via Eye-Tracking.

Bakgrund: Ett av symtomen för hetsätningsstörning är att inte ha kontroll över den mängd mat som äts. Individen får i sig mer mat än vad kroppen behöver under en kort period, vilket över tid kan leda till komplikationer för hälsan såsom fetma, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar. Stöd från sjuksköterskan, familj och närstående kan leda till en bättre återhämtningsprocess för individen samt att individen lättare kan nå sina mål. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av hetsätningsstörning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar granskats med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: hetsätning som en hanteringsmekanism för stress, negativa känslor associerade med hetsätning och känslan av att inte kunna sluta äta. Konklusion: Kvinnorna upplever att de hanterar stress och ångest bättre när de hetsäter, men hetsätningen orsakar viktuppgång, vilket i sin tur leder till mer ångest. Ångesten utlöses bland annat av att inte kunna leva upp till samhällets bild av den perfekta kroppen. Att ständigt hetsäta leder till matvanor som gör att individen inte kan begränsa sitt matintag.