Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context. The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS. The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use. With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982). The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media. The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society. / Bakgrund och syfte Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta. Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen. Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger. Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande. I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor. Metoder Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien. Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades. Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar. Resultat och slutsatser Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Scania är en del av Traton Group och är världsledande inom hållbara transporter. Examensarbetet genomfördes hos transmissionsmontering på Scania i Södertälje där även huvudkontoret för forskning och utveckling ligger beläget. I Södertälje finns produktionsenheter för chassi, motor och transmission. På Scanias transmissionsmontering monteras växellådor och axlar ihop, testas och målas innan de slutligen lämnar området. Projektet har fokuserat på växellådsmonteringen och tillhörande utrustning och processer. Scanias transmissionsmontering står inför flera utmaningar kopplade till framtiden och för att fortsätta sträva mot att vara ledande inom hållbara transporter behöver även nya steg tas mot en mer hållbar produktionsmiljö. Projektet syftar till att undersöka produktionsförhållanden och utrustning hos transmissionsmontering och hur dessa kan effektiviseras med avseende på hållbarhet. Genom att ta fram områden med hög miljöpåverkan och energikonsumering kan också framtagning av lösningsförslag och rekommendationer göras. Vid implementation skulle detta bidra till en minskning av transmissionsmonteringens miljöpåverkan. Arbetet påbörjades med utformning av en teoretisk referensram för arbetet. Den teoretiska referensramen behandlade teori och information relevant till arbetets syfte och undersökningsområden. Den teoretiska referensramen fokuserade på hållbar utveckling, miljöpåverkan samt energi och avfall. Därpå utfördes en nulägesanalys för identifiering av de mest kritiska undersökningsområdena utifrån ett hållbarhetsperspektiv. De kritiska områdena utgjordes av värme- och elförbrukning samt energiåtervinning av icke-farligt avfall. För framtagning av relevanta lösningsförslag kopplade till de kritiska undersökningsområdena utfördes en litteraturstudie. Resultatet från litteraturstudien granskades sedan i en beslutsmatris för att presentera slutgiltiga rekommendationer för de kritiska undersökningsområdena. Beslutsmatrisen som användes för framtagning av de slutgiltiga rekommendationerna utgick ifrån lösningsförslagens påverkan utifrån ekonomisk och ekologisk påverkan. Den ekologiska påverkan uttrycktes i koldioxidekvivalenter medan den ekonomiska påverkan uttrycktes i lösningsförslagens återbetalningstid. Det lösningsförslag som presenterades som rekommendation kopplat till energiförbrukningen var sensibel värmelagring. Det lösningsförslag som blev den slutgiltiga rekommendationen för att minska miljöpåverkan från avfall ur ett hållbarhetsperspektiv blev ett ''rätt från mig''-system. / Scania is a part of the Traton Group and is world leading within sustainable transports. The master thesis was performed at the transmission assembly at Scania in Södertälje, where the headquarters for research and development also is located. In Södertälje, production units for chassi, engine, and transmission are located. At Scania's transmission assembly gearboxes and axles are assembled, tested and painted before leaving the area. The project focused on gearbox assembly and the related equipment and processes. Scania's transmission assembly faces several challenges connected to the future and in order to continue their vision of being the leader within sustainable transports, new steps needs to be taken towards a more sustainable production environment. The project aims to look over the production conditions and equipment of the transmission assembly and how these can be improved regarding sustainability. By finding areas with high environmental impact and energy consumption, solutions can be developed and recommendations can be made. If implemented, this would contribute to a reduction in the environmental impact of the transmission assembly. The project began with a theoretical reference frame. The theoretical reference frame included theory and information regarding the project's purpose and the areas of investigation. The theoretical reference frame focused on sustainable development, environmental impact as well as energy and waste. Thereon, a current state analysis was conducted in order to identify the most critical areas of investigation from a sustainability perspective. The most critical areas of investigation consisted of heat and electricity consumption as well as energy recovery of non-hazardous waste. In order to identify relevant solutions to the critical areas, a literature study was conducted. The results from the literature study was analyzed with respect to ecological and economic sustainability. The solutions were compared via a decision matrix to produce a final recommendation. The decision matrix that was used was based on ecological and economic sustainability. In the matrix, the different solutions were compared with regards to carbon dioxide equivalents from an ecological perspective and with regards to the payback time from an economic perspective. The solution that was presented as the final recommendation from an energy perspective was sensible heat storage. The final recommendation in order to reduce the environmental impact from waste was a ''right from me'' system.

The purpose of this research study is to explore the impacts of COVID-19 on the demands, lead times and work conditions of an aviation firm which offers parts and maintenance services to both the commercial and military sectors. To achieve this, two research questions were answered; The first one dealt with the impact of COVD-19 on the demand and leads times of an aviation company while the second questions assess the work conditions and the steps and measures taken for these pandemic related improvements. To answer these questions, a case study was conducted on an aviation firm located in Dubai, United Arab Emirates. The firm offered services across the Middle East, Africa and to parts of Asia. The company’s lead times for certain products along with their demand history for the years of 2019 and 2020 were used as a measure of assessing their progress during the pandemic as a comparison to normal circumstances. The firm’s corporate social responsibility (CSR) was also studied in order to understand how the socio-economic environment (focusing on workforce availability) has impacted the stability of the company during the times of the pandemic. It was also used to create an understanding of how the changed work environment can affect factors such as demand and lead time and how those factors relate to stability within a firm.  The findings showed the impacts COVID-19 had on the stability of the firm. These also suggest that a positive and focused approached towards the workforce can increase the stability within the company and allow for an increase in revenue as a benefit of this CSR approach. The study informs how workforce stability can help reach corporate stability, and how firms can achieve workforce stability in pandemic times.

En stor bidragande faktor till klimatförändringarna uppges vara transportsektorn och sektorns utsläpp av växthusgaser. På grund av detta är det viktigt att transportsektorn arbetar för att bli mer hållbar. Generellt sett uppges företagen i samhället vara särskilt viktiga aktörer gällande hållbarhetsarbetet. Vad begreppet hållbarhet betyder råder det däremot delade meningar om, vilket vidare kan ses bidra till att förutsättningarna för företagen att kunna arbeta hållbart minskar.  Syftet med denna undersökning är att belysa hur olika transportföretag prioriterar hållbarhet och hur transportföretagen ser på sina förutsättningar att kunna prioritera hållbarhet. Studien baseras på tre olika sorters transportföretag och deras företrädares tankar och åsikter kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och ställs i relation till tidigare forskning och teori. De teoretiska perspektiv som ingår i studien är den nyinstitutionella teorin och förväntansteorin.  Resultatet visar att transportföretagen främst prioriterar ekonomisk hållbarhet. Detta eftersom det är denna typ av hållbarhet som anses bidra till högst tillfredställelse. Andra typer av hållbarhet, så som miljömässig hållbarhet och social hållbarhet riskerar att prioriteras bort om de konkurrerar med den ekonomiska hållbarheten. Förutsättningarna att arbeta hållbart i praktiken framställs olika bland företagen. Däremot finns det en gemensam uppfattning om att de är begränsade. / A major contributing factor to climate change is said to be the transport sector and the sector's greenhouse gas emissions. Because of this, it is important that the transport sector works to become more sustainable. In general, companies in society are said to be particularly important actors in terms of sustainability work. On the other hand, there are divided opinions about what the term sustainability means, which can also be seen as contributing to impaired conditions for companies to be able to work sustainably.  The purpose of this study is to examine how different transport companies prioritize sustainability and how transport companies view their ability to prioritize sustainability. The study is based on three different types of transport companies and their representatives' thoughts and opinions on the subject. Semi-structured interviews have been used as a data collection method. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis and is put in relation to previous research and theory. The theoretical perspectives included in the study are the neo-institutional theory and the theory of expectations.  The results show that transport companies primarily prioritize economic sustainability. This is because it is this type of sustainability that is considered to contribute to the highest satisfaction. Other types of sustainability, such as environmental sustainability and social sustainability, run the risk of being marginalized if they compete with economic sustainability. The conditions for working sustainably in practice are presented differently among companies. However, there is a common perception that they are limited.

El presente trabajo de investigación tiene finalidad investigar si es que el desarrollo del turismo cultural influye en la sostenibilidad económica de la región de Ayacucho, y en base a que aspectos es que podrían estar relacionados de forma directa. El trabajo está orientado en el sector turístico de la región ayacuchana, puesto que se observó un potencial crecimiento en dicho rubro económico; pero con la carencia de que su demanda es estacional; es decir, la mayor fluctuación de turistas en la región es solo en los meses de febrero (carnavales) y abril (Semana Santa), lo cual es un problema para el desarrollo del sector turismo en la región. En los últimos años se aperturaron nuevos lugares turísticos y con mucho potencial para que brinde sostenibilidad económica a las comunidades y empresas relacionadas. La investigación cuenta con una metodología del tipo Aplicado porque busca resolver un problema de investigación; tiene una naturaleza desarrollada mediante un enfoque mixto debido a que se aplican variables cuantitativas, procesada mediante SPSS y cualitativas vía Atlas Ti. El trabajo de investigación tiene una hipótesis general y cuatro específicas; para la validación de las hipótesis se realizaron encuestas con preguntas abiertas y ordinales a 47 operadores turísticos (n) y entrevistas realizadas a expertos relacionados con el turismo de la región. / The present research work aims to investigate whether the development of cultural tourism - experiential influences the economic sustainability of the Ayacucho region, and on the basis of which aspects could be directly related. The work is oriented to the tourism sector of the Ayacucho region, since a potential growth in this economic sector was observed; but with the lack of seasonal demand; that is, the greatest fluctuation of tourists in the region is only in the months of February (carnivals) and April (Easter), which is a problem for the development of the tourism sector in the region. In recent years, new tourist sites have opened with great potential to provide economic sustainability to the communities and related companies. The research has a methodology of the Applied type because it seeks to solve a research problem; it has a nature developed through a mixed approach because quantitative variables are applied, processed through SPSS and qualitative variables through Atlas Ti. The research work has a general hypothesis and four specific hypotheses; for the validation of the hypotheses, surveys with open and ordinal questions were conducted with 47 tour operators (n) and interviews were conducted with experts related to tourism in the region. / Tesis

[ES] La eco-innovación se define como el desarrollo de productos y procesos que contribuyen al respeto y avance en ámbito medioambiental, aplicando estrategias hacia la búsqueda de soluciones de diferenciación y posicionamiento en el mercado de manera sostenible. La eco-innovación en clústers industriales tiene como objetivo unir competitividad y sostenibilidad, convirtiendo a los agentes del clúster en unidades vivas de la economía. Entre las ventajas del clúster se denota la especialización y efecto derrame que, al introducir la eco-innovación, logra mucho más rápido la expansión de ventajas ambientales y beneficios a todas las empresas integradas en este, logrando un equilibrio entre la competencia y la colaboración de actividades eco-innovadoras. El objetivo de este estudio es determinar cuáles son esos determinantes o factores que generar eco-innovación en los clústers industriales. Para el estudio empírico, se escogió el clúster metalmecánico de la ciudad de Barranquilla en Colombia, considerado un clúster artificial o iniciativa clúster, siendo su reto principal mejorar la integración, especialización y competitividad por su carácter único y su importancia en la región. Para desarrollar esta tesis doctoral, tras una detallada revisión de la bibliografía, se plantearon 15 hipótesis, que se analizaron a través de la regresión multivariante y de productos cruzados. Se diseñó y aplicó un cuestionario a 40 empresas del clúster industrial metalmecánico compuesto por 44 preguntas, divididas a su vez en 8 factores. La aplicación de los modelos de regresión permitió comprobar la fiabilidad y validez de los constructos establecidos, pero no la comprobación de las hipótesis propuestas, ya que la consistencia era muy débil; es decir se contaba con resultados asimétricos. Se recurrió entonces al análisis de productos cruzados hacia delante para intentar mejorar la asimetría en el análisis de variables, aunque los resultados seguían siendo poco significativos. Finalmente, se aplicó el análisis cualitativo comparativo FsQCA, que trabaja datos asimétricos y relaciones causales. La aplicación de la técnica FsQCA, permitió establecer un conjunto de combinaciones causales que logran generar altos niveles de eco-innovación. Utilizando el Análisis Cualitativo Comparativo de Conjuntos Difusos (FsQCA), se persigue identificar si existe algún factor que sea condición necesaria para la eco-innovación, así como combinaciones de antecedentes causales capaces de explicar la eco-innovación en clúster industriales. Los resultados conducen a que no existe una condición necesaria por sí misma y que existen diversos conjuntos de soluciones suficientes que conducen a niveles altos y bajos de eco-innovación y varían conforme a lograr resultados de tipo económico, ambiental y de acceso a nuevos mercados para las empresas del clúster. Así, los resultados indican que: demanda, presión competitiva y las políticas, son ingredientes importantes para lograr efectos de innovación ambiental en el clúster, atendiendo al nivel de consistencia en los resultados (90%). Entre los resultados más destacables se observa que, al combinar los factores de capacidad, presión competitiva y desarrollo e implementación de políticas y regulaciones ambientales, se constata una influencia positiva para las empresas del clúster en los aspectos relativos al acceso a nuevos mercados, siendo esta la combinación con mayor consistencia (con un 91% de las cuatro configuraciones suficientes para lograr acceder a nuevos mercados). Por otra parte, para lograr altos niveles de resultados económicos en el clúster se destaca la combinación causal de ausencia de capacidades, cooperación y ausencia de presión competitiva como factores importantes en esta receta. El análisis arroja una consistencia del 87% y es de notar que, aunque existan niveles bajos de capacidades, y competitividad y poca presión competitiva, basta con que exista alto nivel de cooperación entre las empresa / [CA] L'ecoinnovació es defineix com el desenvolupament de productes i processos que contribueixen al respecte i avanç en l'àmbit mediambiental, aplicant estratègies cap a la cerca de solucions de diferenciació i posicionament en el mercat de manera sostenible. L'ecoinnovació en clústers industrials té com objectiu unir competitivitat i sostenibilitat, convertint als agents del clúster en unitats vives de l'economia. Entre els avantatges del clúster es denota l'especialització i efecte vesse que, en introduir l'ecoinnovació, aconsegueix molt més ràpid l'expansió d'avantatges ambientals i beneficis a totes les empreses integrades en aquest, aconseguint un equilibri entre la competència i la col·laboració d'activitats eco-innovadores. L'objectiu d'aquest estudi és determinar quins són aqueixos determinants o factors que generar ecoinnovació en els clústers industrials. Per a l'estudi empíric, es va triar el clúster metalmecánico de la ciutat de Barranquilla a Colòmbia, considerat un clúster artificial o iniciativa clúster, sent el seu repte principal millorar la integració, especialització i competitivitat pel seu caràcter únic i la seua importància a la regió. Per a desenvolupar aquesta tesi doctoral, després d¿una detallada revisió de la bibliografia, es van plantejar 15 hipòtesi, que es van analitzar a través de la regressió multivariant i de productes creuats. Es va dissenyar i va aplicar un qüestionari a 40 empreses del clúster industrial metalmecánico compost per 44 preguntes, dividides al seu torn en 8 factors. L'aplicació dels models de regressió va permetre comprovar la fiabilitat i validesa dels constructes establits, però no la comprovació de les hipòtesis proposades, ja que la consistència era molt feble; és a dir es comptava amb resultats asimètrics. Es va recórrer llavors a l'anàlisi de productes creuats cap avant per a intentar millorar l'asimetria en l'anàlisi de variables, encara que els resultats continuaven sent poc significatius. Finalment, es va aplicar l'anàlisi qualitativa comparativa FsQCA, que treballa dades asimètriques i relacions causals. L'aplicació de la tècnica FsQCA, va permetre establir un conjunt de combinacions causals que aconsegueixen generar alts nivells d'ecoinnovació. Utilitzant l'Anàlisi Qualitativa Comparativa de Conjunts Difusos (FsQCA), es persegueix identificar si existeix algun factor que siga condició necessària per a l'ecoinnovació, així com combinacions d'antecedents causals capaços d'explicar l'ecoinnovació en clúster industrials. Els resultats condueixen al fet que no existeix una condició necessària per si mateixa i que existeixen diversos conjunts de solucions suficients que condueixen a nivells alts i baixos d'ecoinnovació i varien conforme a aconseguir resultats de tipus econòmic, ambiental i d'accés a nous mercats per a les empreses del clúster. Així, els resultats indiquen que: demanda, pressió competitiva i les polítiques, són ingredients importants per a aconseguir efectes d'innovació ambiental en el clúster, atés el nivell de consistència en els resultats (90%). Entre els resultats més destacables s'observa que, en combinar els factors de capacitat, pressió competitiva i desenvolupament i implementació de polítiques i regulacions ambientals, es constata una influència positiva per a les empreses del clúster en els aspectes relatius a l'accés a nous mercats, sent aquesta la combinació amb major consistència (amb un 91% de les quatre configuracions suficients per a aconseguir accedir a nous mercats). D'altra banda, per a aconseguir alts nivells de resultats econòmics en el clúster es destaca la combinació causal d'absència de capacitats, cooperació i absència de pressió competitiva com a factors importants en aquesta recepta. / [EN] Eco-innovation is defined as the development of products and processes that contribute to respect and progress in the environmental field, applying strategies towards the search for differentiation solutions and positioning in the market in a sustainable way. Eco-innovation in industrial clusters has the objective of uniting competitiveness and sustainability, of converting the agents of the cluster into living units of the economy. Among the advantages of the cluster is the specialization and spillover effect, which by introducing eco-innovation achieves much faster the expansion of environmental advantages and benefits to all the companies attached to it, achieving a balance between competition and a high collaboration of eco-innovative activities. The objective of this study is to determine which are those determinants or factors that generate eco-innovation in industrial clusters. For the empirical study, the metal-mechanical cluster of the city of Barranquilla in Colombia was chosen. This cluster is considered an artificial cluster or cluster initiative, its main challenge being to improve integration, specialization and competitiveness due to its unique nature and its importance in the region. To develop this study, an eco-innovation model in industrial clusters was proposed, consisting of 15 hypotheses analyzed by multivariate regression and cross products, a questionnaire was designed and applied to 40 companies of the metal-mechanical industrial cluster with 44 questions, divided into 8 factors. The application of the regression models allowed to verify the reliability and validity of the established constructs, but not the verification (acceptance or rejection) of the proposed hypotheses, since the consistency was very weak. In other words, there were asymmetric results, so forward cross-product analysis was used to try to improve the asymmetry in the analysis of variables, but it was still not very significant. Finally, the FsQCA comparative qualitative analysis was used, which works with asymmetric data and causal relationships. The application of FsQCA allowed to establish a set of causal combinations that in combination manage to generate high levels of eco-innovation. Using the Fuzzy Sets Comparative Qualitative Analysis (FsQCA) an attempt was made to identify whether there is any factor that is a necessary condition for cluster eco-innovation, as well as combinations of causal antecedents capable of explaining industrial clustering eco-innovation. The results lead to the fact that there is no necessary condition by itself and that there are several sets of sufficient solutions that lead to high and low levels of eco-innovation and vary according to achieving economic, environmental and access to new markets results for the cluster companies.The results indicate that demand, competitive pressure, and policies due to their level of consistency in results (90%) are important ingredients to achieve environmental innovation effects in the cluster. By combining the factors of capacity, competitive pressure and the development and implementation of environmental policies and regulations, a positive influence is presented for the cluster companies to access new markets; This being the most consistent combination with 91% of the four configurations sufficient to gain access to new markets. On the other hand, to achieve high levels of economic results in the cluster, the causal combination of the absence of capacities, cooperation and the absence of competitive pressure stands out as important factors in this recipe. The analysis shows a consistency of 87% and it is noteworthy that, although there are low levels of skills and competitiveness and little competitive pressure, it is enough that there is a high level of cooperation between the cluster companies to be able to generate economic results. / Mercado Caruso, NN. (2022). Determinantes de eco-innovación en clústers industriales. Una aplicación empírica en el departamento del Atlántico [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/181583 / TESIS

Bakgrund och problemdiskussion: Till följd av ökade handelsvolymer har användandet av pallar kommit att öka. Hantering av pallar har därför blivit en viktig del i verksamheter, där digitala pallhanteringssystem lyfts som ett hjälpmedel för effektivitet. Digitaliserade pallhanteringssystem kan även ses som ett hjälpmedel för att främja ekonomisk och ekologisk hållbarhet vad gäller företags pallhantering. Trots många fördelar finns även ett antal utmaningar förknippade med implementering av digitala pallhanteringssystem.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera hur interna digitaliserade pallhanteringssystem kan bidra till ekonomisk eller ekologisk hållbarhet. Studien syftar även till att se vilka utmaningar som kan ligga till grund hos företag vid implementering med ett internt digitaliserat pallhanteringssystem.  Metod: Studien är kvalitativ och utgår från ett deduktivt synsätt. Den teoretiska referensramen har hämtats genom en litteraturgenomgång. En komparativ design ligger till grund för studiens design, där empiridelen består av fem semistrukturerade intervjuer med fem olika företag. Analysen utgår från en tematisk analys där teorin och empirin ställs emot varandra för att hitta centrala teman. Resultat: Utifrån studien dras slutsatsen att ett internt digitaliserat pallhanteringssystem inte bidrar till ekologisk hållbarhet i större utsträckning än vad manuell pallhantering gör. Gällande ekonomisk hållbarhet kan ett internt digitaliserat pallhanteringssystem leda till kostnadsbesparingar genom ökad informationstillgänglighet samt att företag kan utnyttja de fördelar som finns med att äga sina egna pallar Studien kan även identifiera utmaningar med implementering av ett internt digitaliserat pallhanteringssystem i form av krav på kundanpassning, misstro om ökade kostnader, samt lågt intresse i pallbranschen och bland beslutsfattare. / Background and problem discussion: As a result of increased trading volumes, the use of pallets has increased. Pallet management has therefore become an important part of operations, where digital pallet management systems are highlighted as a tool for efficiency. Digital pallet management systems can also be seen as a tool to promote economic and ecological sustainability in terms of companies' pallet management. Despite many advantages, there are also a number of challenges associated with the implementation of a digital pallet management system.  Purpose: The purpose of this study is to identify how internal digital pallet management systems can contribute to ecological or economic sustainability. The study also aims to see what challenges that can be identified when implementing an internal digital pallet management system.  Method: The study is qualitative and it is based on a deductive approach. The theoretical frame of source has been collected through a literature review. A comparative design has been used for the study's design, where the empirical section consists of five semi-structured interviews with five different companies. The analysis is based on a thematic analysis where the theoretical and empirical sections are analyzed to find central themes.      Results: The results of the study are that it is concluded that an internal digital pallet management system does not contribute to ecological sustainability to a greater extent than what a manual pallet management does. In terms of economic sustainability, the results are that a digital pallet management system can lead to cost savings due to increased information availability and that companies can use the benefits of owning their pallets. Also, challenges are identified with the implementation of a digital pallet management system in terms of requirements for customized systems, mistrust of increased costs, and also low interest in the pallet industry and among decision makers.

Brazilian productive forest plantations and sustainability is a continuous subject of debate, since such forest plantations constitute an increasing proportion of the Brazilian forest cover, and because of documented instances where some establishments have resulted in negative impacts on local ecosystems and communities. Meanwhile, balancing economic, environmental and social sustainability is becoming an important concern in industrial decision-making given the increasing importance of the global sustainability goals. The aim of this study is to investigate the contemporary decision context in which companies in the Brazilian tree industry select locations for forest plantations in Brazil. Special focus is devoted to how sustainability aspects are included in such decisions, as well as the roles assigned to possible mechanisms for sustainable development, such as Brazilian policy, legislation and independent forest certification. A qualitative research strategy is employed, which encompasses a literature review and semi-structured interviews with industry practitioners in two segments of the industry, whose perceptions are triangulated with perspectives of relevant non-industry actors. Grounded theory is used to analyse the qualitative data. The findings from the literature and the qualitative data are synthesised, and several hypotheses are consequently developed regarding forest plantation location decisions and sustainability in Brazil. The hypotheses evolve around the finding that strategic, economic, environmental and social perspectives are perceived as present in contemporary decision-making, in certified pulp and paper companies. Moreover, a hypothesis of general character is developed based on the synthesised findings, which is that forest plantations can be the subject of integrated location and sustainability analyses, where the problem can be formulated as finding an optimal location for a forest plantation from a three-dimensional sustainability perspective. Finally, some prospects for further integrated research about forest plantation location and sustainability are presented. / Denna studie handlar om brasilianska skogsplanteringar och expansionen av planteringar som ägs av företag i landets, så kallade ”trädindustri”. Studien fokuserar på produktiva skogsplanteringar av introducerade arter, för vilka intresset har vuxit parallellt med att de har expanderat till yta under de senaste decennierna. Intresset har även vuxit eftersom federala beslutsfattare har lyft fram skogsplanteringar som ett verktyg för att minska landets koldioxidutsläpp och stimulera ekonomisk utveckling. Produktiva brasilianska skogsplanteringar och hållbarhet är ett kontinuerligt föremål för debatt. Den befintliga litteraturen om expansionen av sådana planteringar indikerar att företag i landets trädindustri inte alltid har balanserat de ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsdimensionerna i sina beslut gällande var planteringar ska anläggas. I vissa fall har besluten resulterat i negativa följder för lokala ekosystem och samhällen. Vidare finns det, såvitt författaren vet, inga studier som behandlar lokaliseringsbeslut gällande sådana brasilianska skogsplanteringar och alla de tre hållbarhetsdimensionerna. Därför syftar denna studie till att förbättra förståelsen för det samtida beslutssammanhang i vilket företag i den brasilianska trädindustrin väljer platser för sina skogsplanteringar, samt hur hållbarhetsaspekter omfattas i sådana beslut. Som ett led i denna strävan undersöks möjliga platsfaktorer, rumsliga begränsningar och andra beslutsaspekter, liksom vilken roll företag tilldelar specifika mekanismer för hållbar utveckling, såsom brasiliansk policy, lagstiftning och oberoende skogscertifiering. En kvalitativ forskningsstrategi antas för att genomföra undersökningen. En litteraturöversikt kombineras med semistrukturerade intervjuer med branschutövare i två segment av den brasilianska trädindustrin. Deras uppfattningar trianguleras med perspektiv från relevanta aktörer utanför branschen. Urvalet av deltagarna för studien genomfördes på plats i Brasilien 2015 till 2016 och resulterade i 13 brasilianska intervjudeltagare. Intervjuerna genomfördes sedan på olika platser i Brasilien under 2016. Grundad teori används som forskningsmetod för att analysera insamlad kvalitativ data. Två huvudteman, flera sekundära teman och ett koncept härleds från de kvalitativa data som samlades in, vilka främst grundar sig i uppfattningar gällande brasilianska massa- och pappersföretag. Flera beslutsfaktorer och begränsningar som kan påverka placeringen av brasilianska skogsplanteringar identifieras också. Det kan konstateras att aktörerna i urvalet i studien uppfattar det som att strategiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv är närvarande i dagens lokaliseringsbeslut, utförda av certifierade, brasilianska massa- och pappersföretag. En viktig begränsning i studien är att dess utforskande karaktär hindrar författaren från att presentera några ”sanningar” om ämnet som undersöks, eller att dra slutsatser om företagens verkliga handlingar. Därför presenteras istället ett antal hypoteser som gäller Brasilien, men även en hypotes av generell karaktär. Den generella hypotesen är att skogsplanteringar kan vara föremål för integrerad lokaliserings- och hållbarhetsanalys, där problemet kan formuleras som att hitta optimala platser för skogsplanteringar ur ett tredimensionellt hållbarhetsperspektiv. Med tanke på begränsningarna i studien, samt associerade osäkerheter som hypoteserna gällande det brasilianska fallet är befästa med, är rekommendationen att fortsatta studier först koncentrerar sig på att testa den allmänna hypotesen. Om fortsatta studier på nationell nivå visar sig vara fördelaktiga efter sådana tester, uppmuntras forskare att återvända till sammanfattningen av branschperspektiv, återstående frågor och hypoteser som tillgängliggörs för fortsatt forskning om Brasilien genom denna studie. / Este estudo trata das florestas plantadas brasileiras, e da expansão de plantios pertencentes a empresas da indústria brasileira de árvores plantadas. O estudo tem foco nas florestas plantadas produtivas de espécies introduzidas, pelas quais se teve um aumento no interesse paralelamente à sua expansão geográfica nas últimas décadas. O interesse também aumentou ao destaque dado aos plantios florestais pelo governo federal como uma ferramenta para reduzir as emissões de dióxido de carbono do país, e estimular o desenvolvimento econômico. As florestas plantadas produtivas brasileiras e a sustentabilidade são constantemente temas de debate. A literatura existente sobre essa expansão indica que as empresas da indústria brasileira de árvores plantadas nem sempre equilibram as três dimensões de sustentabilidade ao decidir onde plantar suas florestas. Em alguns casos as decisões resultam em impactos negativos nos ecossistemas e comunidades locais. Além disso, com base no conhecimento da autora, não existem estudos que tratem das decisões de localização das florestas plantadas brasileiras e de todas essas três dimensões da sustentabilidade. Por tanto, este estudo tem como objetivo melhorar a compreensão do contexto atual de tomada de decisões em que as empresas na indústria brasileira de árvores plantadas escolhem os locais para suas florestas plantadas, e como os aspectos de sustentabilidade são incluídos em tais decisões. Como parte desse empenho, são examinadas possíveis limitações e outros aspectos de tomada de decisão, bem como o papel que as empresas atribuem à certos mecanismos para o desenvolvimento sustentável, como a política brasileira, a legislação e a certificação florestal. Uma estratégia de pesquisa qualitativa é adotada para conduzir a pesquisa. Uma revisão de literatura é combinada com entrevistas semiestruturadas com profissionais em dois segmentos da indústria brasileira de árvores plantadas. Suas percepções são trianguladas com perspectivas de atores relevantes de fora da indústria. A amostra de participantes do estudo foi realizada no Brasil entre 2015 e 2016 e resultou em 13 participantes. As entrevistas foram então realizadas em diversos locais no Brasil em 2016. É utilizada a teoria fundamentada nos dados como método de pesquisa para analisar os dados qualitativos coletados. São extraídos dois temas principais, diversos temas secundários e um conceito a partir dos dados qualitativos coletados, baseados principalmente nas percepções das empresas brasileiras de papel e celulose. Vários fatores de decisão que podem influenciar a localização das plantações florestais também são identificados. Observa-se que os participantes da amostra do estudo percebem que perspectivas estratégicas, econômicas, ambientais e sociais estão presentes nas decisões atuais de localização, realizadas por empresas certificadas de celulose e papel. Uma importante limitação do estudo é que sua característica exploratória impede que a pesquisadora apresente “verdades” sobre o assunto investigado, ou tire conclusões sobre os atos das empresas. Portanto, são apresentadas várias hipóteses aplicáveis ao Brasil, mas também uma hipótese de caráter geral. A hipótese geral é que as plantações florestais podem estar sujeitas a análises integradas de localização e sustentabilidade, onde o problema pode ser formulado como encontrar um local ideal para uma plantação florestal a partir de uma perspectiva tridimensional de sustentabilidade. Dadas as limitações do estudo, bem como as incertezas associadas às quais as hipóteses do Brasil estão relacionadas, a recomendação é que novos estudos se concentrem primeiro em testar a hipótese geral. Caso novos estudos em nível nacional forem benéficos após esses testes, os pesquisadores são incentivados a retornar ao resumo das perspectivas da indústria, das questões remanescentes e das hipóteses disponibilizadas para futuras pesquisas sobre o Brasil por meio deste estudo.

The purpose of this case study is to describe and analyze the City Mission's project to construct and manage socially sustainable housing in Farsta Strand. This is done by analyzing the project and its intended model from a social and economic sustainability perspective. The methods used to collect data in this qualitative study include a compilation of literature review, document analysis, and interview study. The study subject in Farsta Strand was investigated in a case study where project developers from the Stockholm City Mission and two researchers were interviewed to gain an understanding of the project's purpose, design, context, and background. In addition to the two selected sustainability dimensions, social and economic sustainability, the theoretical background of the study is based on a developed theoretical framework. This framework consists of analysis questions partly based on previous research reports related to the project's previous design. The formulated analysis questions were based on the revised project model and were then included in the interview guide for the interview with representatives from the Stockholm City Mission. The obtained answers served as the starting point for the analysis and discussion from a social and economic perspective. Even though the study subject has not been constructed and the model has not been previously tested, the study addresses its purpose of creating long-term housing solutions of good quality for households that face challenges in accessing the regular housing market. Furthermore, the study results suggest that the project can potentially achieve its purpose based on the two sustainability dimensions. From a social sustainability perspective, the project can create conditions for households to improve their living situation over time by offering a collective housing solution that includes, among other things, first-hand contracts with adjusted rents. Simultaneously, the study demonstrates from an economic sustainability perspective that the project can offer long-term conditions for property owners to adopt the model, which is a prerequisite for the purpose of the model to be achieved. / Syftet med denna fallstudie är att beskriva och analysera Stadsmissionens projekt att bygga och förvalta socialt hållbara bostäder i Farsta Strand. Detta görs genom att analysera projektet med dess tänkta modell utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Metoderna som använts för att samla in data i denna kvalitativa studie är en sammanställning av litteraturgenomgång, dokumentstudie och intervjustudie. Studieobjektet i Farsta Strand undersöktes i en fallstudie där projektutvecklare från Stockholms Stadsmission och två forskare intervjuades i syfte att skapa förståelse för projektets syfte, utformning, kontext och bakgrund. Utöver de två valda hållbarhetsdimensionerna, social och ekonomisk hållbarhet, utgörs studiens teoretiska bakgrund på ett framtaget teoretiskt ramverk. Detta ramverk utgörs av analysfrågor som delvis baseras på tidigare forskningsrapport kopplat till projektets tidigare utformning. De framtagna analysfrågorna baserades på den omarbetade projektmodellen och ingick sedan i den intervjuguide för intervjun med representanter från Stockholms Stadsmission. Svaren som erhölls utgjorde utgångspunkten för analysen och diskussionen utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Trots att studieobjektet inte är uppfört och att modellen inte tidigare är beprövad svarar studien på sitt syfte med att skapa långsiktiga boendelösningar av god kvalitet för hushåll som har det svårt att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Vidare resulterar studien att projektet kan tänkas uppnå sitt syfte utifrån de två hållbarhetsdimensionerna. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv kan projektet genom att erbjuda en kollektiv boendelösning som bland annat innefattar förstahandskontrakt med anpassade hyror skapa förutsättningar för hushållen att förbättra sin livssituation över tid. Samtidigt visar studien ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv att projektet kan erbjuda långsiktiga förutsättningar för fastighetsägare att ta efter modellen, vilket är en förutsättning för att syftet med modellen ska uppnås.

Purpose – The study aimed to investigate long-term organizational planning in a smart warehouse environment with unpredictable demand to understand how these organizations are able to make sustainable decisions from a social and economic perspective.   Methodology – To fulfil the purpose of the study, a single case study was conducted which included six interviews and two observations at the case company. The interviews were conducted to increase the understanding of organizational planning in unpredictable environments whereas the observations were conducted to increase the understanding of smart warehouses. The empirical data was interpreted and analyzed through thematic data analysis and triangulation in order to identify patterns in the collected data.  Findings – Ten sustainable decisions were identified from theory and empirical data, of which five decisions regarding social sustainability and five decisions regarding economic sustainability. These decisions can be used as a guide for organizations operating in smart warehouses to promote sustainable long-term organizational planning.   Implications – The study’s theoretical contributions refer to an insight of how smart e-commerce warehouses are influenced by unpredictable demand and the impact on the daily operations. Furthermore, the study provides an increased understanding of RCSR systems.  The practical contributions refer to the ten sustainable decisions which can promote strategic decision-making for sustainable long-term organizational planning. Moreover, the study contributes to the insight of what competencies are needed within Industry 4.0 and Industry 5.0 organizations and how to these competencies can be promoted.  Limitations – If a multiple-case study would have been conducted it is possible that further perspectives of the sustainable decisions would have been detected. It is also possible if more employees would have been participated in the interviews that other perspectives would have been achieved.