Denna rapport innehåller en utredning av effektflöden på Uddevalla Energi Elnät AB:s mottagningsstationer och optimering av driftläggning för dess effektkondensatorbatterier och transformatorer. Uddevalla Energi Elnät AB har sedan 30 år haft effektkondensatorbatterier inkopplade nästan hela året och dessa behöver av åldersskäl snart bytas ut. Uddevalla Energi Elnät AB har därför behov av nya rutiner för driftläggning av effektkondensatorbatterier efter det att Svenska Kraftnät och Vattenfall AB har infört nya regler för de reaktiva effektflödena i elnätet. I utredningen om effektkondensatorbatterier har det gjorts en investeringskalkyl med tre alternativ för inköp. Alternativ 1 med central faskompensering på mottagningsstation, alternativ 2 med faskompensering på mottagningsstation kompletterat med faskompensering på abonnentstationer och alternativ 3 med lokal faskompensering på abonnentstationer.  Det framkom i utredningen att alternativ 2: Central faskompensering kompletterat med faskompensering på abonnentstationer är mest lämplig att genomföra.   Det har tidigare konstaterats att det under delar av året har varit låg belastning på några av mottagningsstationernas transformatorer. Det har aldrig utretts om det är lönsamt att stänga av den ena transformatorn under hela eller delar av året. I utredningen om driftläggning av transformatorerna på mottagningsstationerna har det beaktats tre alternativ. Ett alternativ innebär att en transformator körs i tomgång utan last och ett alternativ med en helt avstängd transformator. Det tredje alternativet är att inte göra någon förändring. I utredningen framkom det att det mest lämpliga är att inte göra någon förändring eftersom riskerna med avstängning är större än den ekonomiska vinsten på c:a 101000 SEK. / This report contains a study of power flows in Uddevalla Energi AB receiving stations and optimization of the operation control of its power capacitor batteries and transformers. For the past thirty years, Uddevalla Energi AB has employed power capacitor batteries almost all year around and these need soon to be replaced due to ageing. Uddevalla Energi Elnät AB has a need for new procedures for the operation control of the power capacitor batteries following new regulations introduced by Svenska Kraftnät and Vattenfall AB for reactive power flows on the grid. In the study of power capacitor batteries, there has been an investment calculation with three alternative purchase options. Option one is central phase compensation at the receiving station, option two is phase compensation at the receiving station supplemented with phase compensation at subscriber stations and option three is a local phase compensation at subscriber stations. The investment calculation shows that the second option: Central phase compensation supplemented with phase compensation at subscriber stations is the most favourable to implement. It has previously been found that, during certain times of the year, there has been a low load on some of the transformers of the receiving stations. It has never been investigated if it is profitable to turn off one of the transformer for the entire, or part of the year. In the investigation of the operation control of the transformers at the receiving stations, three alternatives have been considered. One alternative is that one transformer is in idle operation without load, the second alternative is that one transformer is completely turned off. The third alternative is to make no change. The study showed that the preferred alternative is to make no change, because the risks of turning off transformers are greater than the economic gain, that is approximately 101000 SEK.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex. via intelligenta kontrollsystem, kraftelektronik och energilager. I den här rapporten undersöks hur mycket vindkraft som kan anslutas till ett svagt elnät då principer för smarta elnät tillämpas och för att se om kostnaden blir lägre än anslutning via konventionella nätförstärkningsmetoder. Det svaga elnätet som studien bygger på ligger i Tidaholm. Vindkraftseffekten som ska anslutas är på 62 MW. Begränsningar i befintliga regionnätets ledningar gör att 60,3 MW kan anslutas med principer för smarta elnät, fast det finns flera skäl till att anta att den fulla mängden vindkraft går att ansluta. Detta till en kostnad som väsentligt understiger kostnaden att förstärka nätet på konventionellt sätt, kostnadsbesparingen uppgår till ca 58 % eller ca 95 Mkr.

I denna rapport undersökts effect förbrukning och uppmätt antal Lumen för en rad olika LED-lampor, reslutatet jämförs sedan med specifikationerna för respektive lampa. Slutsatsen är att även fast det är problematiskt att mäta antalet Lumen från en lampa, så går det att uppvisa liknande resultat som förpackningen påvisar. Effektförbruknings mätningar har mindre felkällor vilket ger ett noggrannare resultat.

Bakgrund: Idag lever personer med Downs syndrom längre än vad de tidigare har gjort. De tenderar att ha ett stillasittande liv vilket genererar olika komplikationer och följdsjukdomar. Fysisk aktivitet förebygger och behandlar folksjukdomar hos den generella populationen. För att främja hälsa ska sjuksköterskan utföra hälsofrämjande omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av hälsofrämjande fysisk aktivitet hos personer med Downs syndrom. Metod: Studien är utformad som en allmän litteraturstudie. Resultat: Datamaterialet analyserades och tre huvudteman framkom: Hälsofrämjande fysisk aktivitet ger positiva fysiska effekter, Hälsofrämjande fysisk aktivitet ger ökat välbefinnande samt Hälsofrämjande fysisk aktivitet främjar socialt samspel. Fysisk aktivitet förebygger många av de sjukdomar som personer med Downs syndrom riskerar att drabbas av. Fysisk aktivitet förbättrade hälsan hos personer med Downs syndrom. Resultaten som kunde läsas ur litteraturen var minskat kroppsfett, lägre blodtryck, ökad muskelstyrka samt bättre rörlighet och balans. Fysisk aktivitet genererade dessutom ett ökat socialt samspel vilket gav ökad glädje och ökat välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet var hälsofrämjande för personer med Downs syndrom. Vid regelbunden fysisk aktivitet skapades bättre förutsättningar för ett hälsosamt liv. / Background: People with Down ́s Syndrome live longer today than they have done previously. But they tend to have a sedentary life which causes different complications and secondary diseases. Physical activity prevents and treats national diseases in the general population. To promote health, nurses should give health- promoting care. Purpose: The aim was to illustrate the importance of health-promoting physical activity in persons with Down’s Syndrome. Method: The study is constructed as a general literature study. Results: The data was analysed and three main themes emerged: Health-promoting physical activity produces positive physical effects, Health-promoting physical activity produces improved well-being and Health- promoting physical activity encourages social interactions. Physical activity preventsmany of the diseases that people with Down’s Syndrome are at risk of contracting. Physical activity improved the health of persons with Down’s Syndrome. Conclusion: Physical activity promoted better health for persons with Down’sSyndrome. Regular physical activity improved the prerequisites needed for increased quality of life.

Denna studie syftade till att undersöka hur uppfattningar skiljer sigavseende den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Syftet var också att undersöka i vilken utsträckning uppfattningar skiljer sig i den manliga populationen och i den kvinnliga populationen, samt hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan könen. Urvalet bestod av totalt 151 respondenter, varav 77 var män och 73 var kvinnor (M=24,83 år, SD=5,69). Respondenterna fick ta del av ett antal vinjetter med tillhörande påståenden i en webbenkät, och resultaten visade att behandling uppfattades vara effektivare i ett brottsförebyggande syfte än inkapacitering. Denna skillnad kan dock ha varit ett resultat av att kvinnorna i högre uträckning hade en positiv uppfattning om effekten av behandling i jämförelse med inkapacitering, eftersom det i den manliga populationen inte fanns någon signifikant skillnad. Det kunde heller inte påvisas en signifikant skillnad mellan könen vad gäller deras uppfattningar om den brottsförebyggande effekten av inkapacitering respektive behandling. Studiens resultat går i linje med “Moral development theory” och dess aspekt om att kvinnor är mer empatiska och omhändertagande och därför uppfattar behandling som mer effektivt vad gäller att förebygga brott. Baserat på studiens resultat och hur de kontrasterar med tidigare forskning, problematiseras allmänhetens ökade inflytande på kriminalpolitiken. / The purpose of this study was to examine how the perception of incapacitation and rehabilitation differs in regard to their crimeprevention effects. The purpose was furthermore to examine to what extent these perceptions differ in the male population and in the female population, and how these perceptions differ between the two genders.The sample consisted of 151 respondents, of which 77 were men and 73 were women (M=24,83 years, SD=5,69). The respondents were presented to a number of case descriptions and related statements in a web questionnaire, and the results showed higher support for the rehabilitation perspective than incapacitation regarding the perception of their crime prevention effects. Though, this difference could have been a resault of the fact that women were more positive to the rehabilitation perspective than incapacitation for a crime prevention purpose. Thus, in the male population there was no difference in the perception of the crime prevention effect of rehabilitation compared to incapacitation. Neither could any significant differences be found between the genders in their perceptions. The results of the study can be explained by the “Moral development theory”, and its aspect of women being more empathic and care taking and therefore have a positive perception of rehabilitation and its crime prevention effect. Based on the results of the study and how they differ from earlier research, the public’s influence on criminal policy is problematised.

Background: Postpartum depression is a common complication after birth and affects approximately 13-19% of women each year. Many women currently have antidepressant drugs prescribed and would therefore benefit from a treatment option without adverse side effects, in this case physical activity. Physical activity is considered to have an effect on mental health in general as exercise breaks down the destructive and negative thoughts you have by distracting. Aim: The aim of this study was to determine whether physical activity can affect the mental well-being of women with postpartum depression. Method: A descriptive literature study based on 10 quantitative original articles with different study designs. Nine out of the 10 articles included were intervention studies. The databases Pubmed, CINAHL, Google Scholar and psycINFO were used to gather information for this literature study. Quality review was carried out using review templates. Results: Eight out of ten articles showed that physical activity had a positive effect and reduced depressive postpartum symptoms. What kind of physical activity the different studies chose for their intervention were varied, as well as the measuring instruments used to measure depression symptoms in postpartum women. The result was divided and presented in three categories; group training, home-based training and group training with home-based training as a complement. Conclusion: The result of our study show that physical activity has an effect on the mental well-being of women with postpartum depression. The degree of depression decreases in points and one could also see an elevated quality of life after interventions in the form of physical activity. However, to strengthen this result and to get enough evidence, more research is needed on the subject. / Bakgrund: Postpartum depression är en vanlig komplikation och drabbar cirka 13-19% av kvinnor som föder barn varje år. Många kvinnor får i nuläget antidepressiva mediciner utskrivet och skulle därmed gynnas av ett behandlingsalternativ utan negativa biverkningar, i det här fallet fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet anses ha effekt på psykisk ohälsa generellt i och med att motion bryter ner de destruktiva och negativa tankarna man har genom att man blir distraherad.  Syfte: Syftet var attundersöka om fysisk aktivitet kan påverka det psykiska välmåendet hos kvinnor med postpartum depression.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 10 kvantitativa originalartiklar med olika studiedesign. Nio av de 10 artiklarna som inkluderades var interventionsstudier. Databaserna Pubmed, CINAHL, Google Scholar och psycINFO användes för att samla information för denna litteraturstudie. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av granskningsmallar.  Resultat: Åtta avtio artiklar visade att fysisk aktivitet hade en positiv effekt och reducerade depressiva postpartum symptom. Vilken fysisk aktivitet som de olika studierna valt att använda sig av var varierande, samt vilka mätningsinstrument som användes för att mäta depressionssymtom hos postpartum kvinnorna. Resultatet delades upp och presenterades i tre kategorier; gruppträning, hembaserad träning och gruppträning med hembaserad träning som komplement.  Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att fysisk aktivitet har påverkan på det psykiska välmåendet hos kvinnor med postpartum depression. Graden av depression minskades i poäng och man kunde även se en förhöjd livskvalité efter interventioner i form av fysisk aktivitet. För att styrka detta resultat och få tillräckligt med evidens behövs dock mer forskning kring ämnet.

I denna studie utförs energikartläggning av biogasanläggningen More Biogas. Anläggningens energiförbrukning kartläggs, sammanställs och visas i en modell konstruerad i Microsoft Excel. Genom att ändra frekvensen för komponenter kan modellen beräkna flöden och effektbehov i processen. För att utvärdera de resultat som modellen presenterar, testas modellen genom att anläggningens verkliga driftsituation efterliknas vid två separat tillfällen. Modellens resultat jämförs med den verkliga energiförbrukningen och avvikelser diskuteras. Ramarna för kartläggningen var att endast använda sig av enkla medel som går att hitta i de flesta verkstäder samt befintlig övervakningsutrustning.   Resultatet som presenterades av modellen gällande elförbrukningen hamnade cirka 17-25% under uppmätt elkonsumtion men då kartläggningen avgränsats i storlek är resultatet rimligt. Studien visar att energikartläggning är möjligt att utföra med enkla medel men för att avvikelser ska bli så små som möjligt krävs mer tid. / This study examines the energy consumption of the biogas production plant More Biogas. The energy usage of the facility is mapped, and the data is used to construct a model of the site in Microsoft Excel where flowrates and energy requirements are calculated based on set frequency of individual components. To see if the calculated result of the model can be considered valid, the model is tested by replicating the plants operation at two separate occasions. The result presented by the model is then compared to the actual measured energy consumption and the difference between the results is discussed. The boundaries for the mapping process was to only use the control system on site and simple tools that could be found in most workshops.   Results presented by the model concerning the electric power consumption fell short of the measured value by 17-25 % but because the energy mapping is limited in that it did not cover all the areas of the site, the results may still be considered valid. The study show that an energy mapping of an existing industrial process is possible with only simple tools but the task of making the results match real values as much as possible, requires more time.

The report describes a measuring method for analysis of energy consumption measurement in microwave ovens. Concurrently that the awareness of the environment evolves the demands are growing for more power saving products. This is also counting within the Home Appliance business, which is Whirlpools business area. Whirlpool is therefore interested of launching microwave ovens with documented low power consumption. To be able to implement this, both asserted measuring equipment, that fulfils all demands, and a standard procedure is required. Asthis is a comparatively new business area within microwave oven production, there is no definite standard to follow. There is however a proposal developed by CENELEC. The report describes the suggested measuring method and analyses and evaluates it. Proposal is also given on how to refine the measuring method and evolve it further. The developed measuring equipment is carefully described in the report. The software to the measuring equipment has been developed using National Instrument’s LabVIEW®. LabVIEW® is a powerful and comparatively easy-to-use tool often used when developing measuring systems. The developed hardware’s main task is to detect which heating element (grill, forced air, microwaves) that is active in the microwave oven. This is very useful when verifying programs for cooking in the oven. Eventually it is the authors hope that the system will be used within Whirlpool, and also be developed further.

Examensarbetet beskriver analys och testmätning för att mäta uttagen effekt ur en motor som driver en massasil. Silen är bland annat avsedd för att separera föroreningar och större partiklar i pappersmassan. Ingående metoder förklaras med avseende på princip, funktion och begränsningar. Vidare testas metoderna operativt i industriliknande miljö och dess fördelar respektive nackdelar belyses. Metoderna ställs mot varandra och jämförs gällande pris och prestanda. Effekt är en viktig driftparameter när nya system skall utvecklas. Låg effektförbrukning börjar bli ett allt kraftigare försäljningsargument, och för att hålla sig kvar på en tuff marknad krävs konkurrenskraftiga produkter. Pappersindustri är i vissa fall en energislukande industri och alla besparingar som kan göras på driftskostnaderna är betydelsefulla. / This thesis describes the analysis and contains the results from measurements of power fed from an AC motor into a pulp paperscreen. A paperscreen is used to remove contaminants in the form of larger particles from the pulp. The used methods are described with respect to principle, function and limitations. Furthermore the methods have been operated in an industrial laboratory and the advantages and disadvantages are presented. The methods are compared with consideration of price and performance. Power is a very important operating parameter when new systems are being developed. Low energyconsumption is becoming a very powerful sales argument and to remain on a tough market there is a need for competitive products. Pulp industry is a very energyconsuming industry and every saving on running expenses is significant.

Utgångspunkten för den här kunskapsöversikten har varit frågan om vilka kunskaper vi får i skolan som är hållbara över tid så till vida att vi får nytta av dem även senare i livet. Förmågan att samarbeta är exempel på en sådan kunskap. När vi i skolan tränar på att samarbeta kallar vi metoderna för detta exempelvis EPA (enskild, par, alla), kamrat respons och Karusellen. Gemensamt för dessa metoder är de används för att lära ut bådeämnesinnehåll och sociala förmågor och att eleverna aktiveras som läranderesurser förvarandra. Strategin att aktivera elever som läranderesurser för varandra är något som John Hattie och Dylan Wiliams förespråkar. Deras forskning har trots kritik, de senast åren fått stort genomslag såväl när det gäller direktiv från Skolverket som för lärarutbildningarnas innehåll samt i skolans vardag. Just därför är det extra intressant att söka evidens i fler källorför hur framgångsrikt det egentligen är att involvera elever som läranderesurser för varandra. Den här kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen kring att elever aktiveras som läranderesurser för varandra inom ämnet svenska (eller elevernas förstaspråk). I översikten undersöks utifrån forskningsområdet särskilt effekten av kooperativt lärande. I en fördjupad analys fokuseras på metaanalyser och då primärt metaanalysernas resultat för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Fokus har varit att ta del av metaanalyser då de beskriver de stora dragen som kännetecknar forskningsfältet. Effekterna av de kooperativta metoderna har initialt kartlagts mer allmänt och därefter har särskild uppmärksamhet riktats mot det som är relevant för effekterna gällande svenska eller motsvarande, alltså elevers första språk. I en fördjupad analysfokuserar översikten på metastudiernas resultat för att identifiera styrkor och svagheter som finns inom forskningsfältet. Skälet för detta är att metaanalyser syftar just till att uppmärksamma styrkor och svagheter vilket ger en samlad bild som blir relevant för såväl praktik som framtida forskning. Utifrån den sammantagna forskningen som kartlagts kan konstateras att kooperativt lärandeser ut att ha positiva effekter på lärandet men eftersom vi har med människor att göra är det svårt att hävda att metoderna fungerar på samtliga elever. Utifrån kunskapsöversikten går det att urskilja ett par områden där det skulle vara intressant att ta reda på mer gällandekooperativt lärande och dess effekter. Ett sådant område är elevernas attityd till kooperativt lärande samt elevernas uthållighet i samband med kooperativa lärmetoder. Vidare skiljer sig det svenska skolsystemet från andra länders och därför är studier som tar hänsyn till de förhållanden som råder i den svenska skolan intressant. Nyare studier gällande kooperativt lärande kopplat till språk, i synnerhet till svenskämnet saknas också inom forskningsfältet.