Sambandet mellan P/E-tal och avkastning har undersökts flertalet gånger förut. Forskare världen över har erhållit varierande resultat och ingen enighet gällande sambandet har uppnåtts.Avkastning framhålls som det primära intresset för investerare på aktiemarknaden då det kan ses som belöningeninvesterarenerhåller för att bidra med riskkapital till aktiebolaget.Med det sagt tar studienuppett aktuellt problem,investerare och sparare som betalar förvaltningsavgifter till kapitalförvaltare och kopplar detta till att testa om det går via investeringsstrategi grundad på enkel fundamental analys uppnå en högre avkastning.Med utgångspunkt från Famas hypotes om effektiva marknader undersöker studien förhållandet mellan P/E-tal och avkastning för aktier på den svenska aktiemarknaden Stockholmsbörsen och de 100 aktierna med högst börsvärde, under tidsperioden 2011–2018.Avsikten är att besvara frågeställningen enligt följande: På vilket sätt kan nyckeltalet P/E användas i investeringssyfte, ett test av den effektiva marknadshypotesen på den svenska aktiemarknaden.Avkastning testas primärt mot P/E-tal men även beta testas mot avkastning. Studien förhåller sig till en kvantitativ metod som grundar sig i sekundärdata som erhålls från Thomson Reuters databas Eikon. För att besvara hypoteser har vi tillämpat statistiska modeller i form av enkel linjär regressionsanalys. Avkastning är den beroende variabeln och som oberoende variabel har vi P/E-tal och beta.Resultatet visar inte på att ett samband existerar mellan avkastning och P/E-tal. Hypotesprövningen visar på att vi kan förkasta nollhypotesen för att det inte finns ett samband mellan beta och avkastnings. Avkastning förknippas alltså inte med P/E-tal. Tidigare forskning är tudelad gällande sambandet men denna studiens erhållna resultat styrker Famas hypotes om effektiva marknader. Resultatet bidrar till att klargöra hur komplext detta område är och att oenigheten uppenbarar sig även på den svenska aktiemarknaden

Vädereffekten är en omdiskuterad anomali på aktiemarknaden som förklarar att förändring i prissättning på finansiella instrument kan ske på grund av att investerares humör påverkas av väder. Med hjälp av sex multipla regressionsmodeller som estimeras med minsta kvadratmetoden undersöker studien potentiella vädereffekter på Stockholmsbörsen under åren 1984–2016. Förutsatt att modellen inkluderar kontrollvariabler för månad-, veckodag och släpande avkastning, respektive om den förklarande variabeln definieras som förändring i väder från morgon till morgon, kan studiens resultat utpeka en statistiskt signifikant vädereffekt. Resterande fyra modeller som testas kan dock inte påvisa en statistiskt signifikant vädereffekt, vilket problematiserar påståenden om att vädereffekten existerar på Stockholmsbörsen. Resultatet i studien väcker frågor angående tidigare studiers val av modeller och tolkningar av deras resultat.

Tidigare forskning har bevisat att insynspersoner kan använda sitt informationsövertag för attnuppnå avvikelseavkastning genom handel med det egna företagets aktier. Det rådernmeningsskiljaktigheter kring möjligheten för investerare att använda informationen från insynspersoners transaktioner till att generera avvikelseavkastning. Tidigare forskning menarnäven att den typen av information har högt informationsvärde för investerare och leder till en marknadsreaktion redan innan transaktionen offentliggjorts. Studien bidrar till forskningen kring insynstransaktioners påverkan på aktiemarknaden och skillnaden i marknadens reaktion innan och efter offentliggörandet av en insynstransaktion. För att undersöka marknadens reaktion har en eventstudie använts med data från insynsförvärv under ett år för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att insynsförvärv har ett informationsvärde på dagen de rapporteras till marknaden, men där ingen avvikelseavkastning kan ses i den efterföljande perioden. Med hänsyn till kostnader för transaktioner kan det konstateras att det inte går att generera avvikelseavkastning baserat på informationen av insynstransaktioner. Undersökningen fann ingen indikation på att informationen blir känd för aktiemarknaden innan informationen blivit publik.

Sammanfattning Titel: Effektiva marknadshypotesen EMH, Momentum - Investeringsstrategi Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Andreas Andersson och Alexander Andersson Handledare: Peter Lindberg Datum: 2023 - Juni Syfte: Syftet med denna studie är att testa den effektiva marknadshypotesen genom investeringsstrategin momentum.  Metod: Studien har en deduktiv ansats där en kvantitativ metod har använts för att samla in sekundärdata från olika databaser. Olika marknader har analyserats genom att skapa olika momentumportföljer som bygger på momentum som är en investeringsstrategi för att testa hur effektiva dessa marknader är.  Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att olika marknader är olika effektiva. Momentumstrategi 1 gav inte en överavkastning och momentumstrategi 2 gav en överavkastning på samtliga portföljer.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med kunskap om olika marknaders effektivitet. Den ger även kunskap om hur momentum fungerar som investeringsstrategi på olika marknader och tillgångar.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att undersöka andra marknader och använda momentum som investeringsstrategi på andra tillgångar samt att använda sig av kortare momentumsignaler.  Nyckelord: Effektiva marknadshypotesen, Anomalier, Investeringsstrategi, Momentum, Momentumstrategi, Momentumportfölj, Jämförelseindex, Buy and Hold Strategi.

Sammanfattning Titel: Värdeinvesteringars förmåga att generera överavkastning mot Stockholmsbörsen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Marcus Pålsson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2024 – mars Syfte: Syftet med studierna var att utvärdera utfallet av en egen framtagen värdeinvesteringsstrategi på Stockholmsbörsen mellan åren 2007–2023 och undersöka effekter av olika tidshorisonter med en investering. Metod: Studien bygger på ett kvantitativt metodval där empiriska hypoteser har härletts utifrån forskningsantagandet, att portföljernas avkastning är högre än OMXS GI. Datainsamling har gjorts ifrån Börsdatas databas och sedan strukturerats i Excel. Hela Stockholmsbörsen har utgjort urvalsunderlaget. Fyra portföljer skapades med olika rebalanseringsintervall vars avkastning jämfördes med OMXS GI. Resultat och slutsats: Utfallet från undersökningen visar att avkastningen för samtliga portföljer var signifikant högre än OMXS GI. Utifrån Sharpekvoten och Jensens Alpha var avkastningen även till en lägre förväntad risk. Av portföljerna hade den med en årlig rebalansering högst avkastning. Avkastningen var däremot inte markant högre än de andra portföljerna, vilket innebär att det inte med statistisk säkerhet går att säga att en kortsiktig strategi är att föredra framför och långsiktig. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till debatten om börsens prismekanism genom att bidra med stöd för en värdeinvesteringsstrategi och ifrågasätta några av den effektiva marknadshypotesens grundläggande antaganden. Vidare kan den utformade strategin ses som ett praktiskt bidrag till investerare som söker inspiration till sitt eget sparande. Förslag till fortsatt forskning: En kompletterande studie föreslår som innehåller avnoterade bolag som saknades i dataunderlaget. Vidare föreslår ytterligare forskning om olika investeringshorisonter och de nya versionerna av EMH av Behavioral Finance. Nyckelord: Värdeinvesteringar, Effektiva marknadshypotesen, Investeringsstrategi, Stockholmsbörsen och Rebalansering

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur avkastningen på aktier påverkas av köp - och säljrekommendationer i media, och om det är möjligt att uppnå en abnormal avkastning genom att följa dessa. Forskningsfrågor: ●   Är det möjligt att använda rekommendationer för att nå en abnormal avkastning? ●    Går det att se ett signifikant samband mellan rekommendationer och avkastningen på aktier? ●    Finns det några skillnader i hur avkastningen reagerar beroende på om det är köp - eller  säljrekommendationer? Metod: Studien använder en kvantitativ metod, där en eventstudie kommer att genomföras på 51 svenska börsnoterade bolag. En hypotesprövning används för att kunna bekräfta eller förkasta att det finns ett samband mellan publiceringen av rekommendationer och avkastningen på aktier. Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen, utöver denna behandlas även behavioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Resultat/Slutsats: De aktier som blivit köprekommenderade har i genomsnitt haft 2,32 procent överavkastning under eventfönstret. De aktier som blivit säljrekommenderade har i snitt haft en underavkastning på 1,26 procent. De starkaste reaktionerna kunde man se under eventdagen. Sedan anpassade sig aktierna snabbt till den nya informationen. För den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen för köp- respektive säljrekommendationer kunde inte något signifikant samband bekräftas. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the possibility to reach an abnormal return on the stock market by follow recommedations given by media. Research questions: ● Is it possible to use stock recommendations to achieve an abnormal return? ● Is it possible to see a significant correlation between the recommendations and the return on equities? ● Are there any differences in how the proceeds will react depending on whether it is a buy - or sell recommendation? Methods: This study is based on a quantitative approach and use an event study. The event study include 51 swedish stock companies. A hypotesis test is used to investigate if there is any connection between the recommendations in media and the return on the share price. Theoretical framework: This study is based on the efficient market hypothesis and behvioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Results/Conclusion: The shares that have been recommended as "buy" on average had 2.32 percent of returns during the event window. For the shares that have been recommended as "sell" have on average had a negative return of 1.26 percent. The strongest reactions could be seen during the eventday. The shares adapted quickly to the new information. For the average cumulative abnormal return any significant relationship could not be confirmed.

Den här uppsatsen undersöker vilken effekt förannonserade produktlanseringar har på företagsvärderingar inom datorspelsbranschen. Genom att utföra en eventstudie på produktlanseringar observeras marknadens kortsiktiga reaktioner. Urvalet består av spellanseringar av noterade datorspelsutvecklande bolag under tidsperioden 2010–2018. Resultatet visar att företagen erhåller positiv abnormal avkastning på 1,16% inför lanseringar men negativ abnormal avkastning på -2,21% efteråt. Detta indikerar att investerare tenderar att förverkliga sina förväntningar i förskott och därefter blir besvikna när det verkliga utfallet inte lever upp till deras förväntningar. Vi finner att detta inte är förenligt med effektiva marknadshypotesen och söker istället förklaring i signalteori. Vidare behövs mer forskning om hur lanseringar av nya produkter av olika innovationsgrad påverkar företagsvärdering.

Etableringen av sociala medier har skapat ett nytt medielandskap där beslutsfattare och politiker kan kommunicera direkt med allmänheten. Donald J. Trump är en politiker som valt att kom- municera med sin publik via twitter. Han misstror traditionell medias förmåga att objektivt återge hans utsagor och underminerar journalistiken genom att använda begrepp som ’fake news’. Att en amerikansk presidenten twittrar är inget nytt fenomen men frekvensen och reto- riken i Donald J. Trumps tweets är något nytt. Dessa nya medievanor kan få konsekvenser inom flera sektorer inte minst på finansmarknaden. Vilken påverkan hans twittrande har på aktiemarknaden är frågan som behandlas i denna uppsats. Uppsatsens syfte är således att studera om Donald J. Trumps tweets påverkar Dow Jones In- dustrial Average (DJIA). Studien avgränsas till handelskriget mellan USA och Kina. Vidare avgränsas studien till en tidsperiod om ett år, från februari 2018 till februari 2019. Uppsatsen studerar enbart USA:s president Donald J. Trumps tweets. Studien genomförs genom event study som jämför normal returns innan händelsen (tweet) med den abnormal returns efter. Tweetsen är utvalda baserat på ett antal nyckelord som testas inom varaktighetsfönster på 5, 10, 15 och 20 minuter, vilket ger uttryck för hur länge effekten varar. Resultatet visar att 8 av 12 tweets har en statistisk signifikant påverkan på DJIA på antingen 1%, 5% eller 10% signifikansnivå. Studien tyder således att presidentens twittrande påverkar DJIA. Slutsatsen av studien är att Donald J. Trumps tweets utgör information som påverkar värde- ringen på aktiemarknaden (DJIA) och dess avkastning. Därför kan konstateras att sociala me- dier, såsom Twitter, är informationskällor som är högst väsentliga att följa för aktörer på finansmarknaden. Vidare får resultatet implikationer för rådande lagstiftning och regleringar, något som redan diskuteras i USA. Studier på området har varit svåra att finna varför vidare forsk- ning på området vore önskvärt.

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.