<p>Handels- och biståndsförhållandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda på hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igång var Ugandas handel med Sverigeojämn, det är den även idag efter ca åtta år av en global frihandel. Handelsstatistiken dessaländer emellan tyder på en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera på världsmarknaden. EBA-avtalets målsättning är tydlig och menar att frihandelnkommer leda till att Uganda ökar sin export och därmed ta större plats på världsmarknaden. Igranskandet av förhållandet Uganda-Sverige utgjorde slutsatsen att EBA-avtalet inte har nåttupp till sin målsättning.EBA-avtalet har varit aktivt i snart åtta år och det svenska biståndet som ges till Uganda ärungefär 30 gånger större än Ugandas svenska exportintäkter. Ugandas sociala ochdemokratiska förhållanden i landet är den största faktorn som bromsar upp utvecklingen ochdärför är landet fortfarande beroende av utländskt bistånd. Det svenska biståndet går därförfrämst till demokratiska, humanitära och fattigdomsbekämpande insatser. Utan att kunnaförsäkra den sociala stabiliteten hos den ugandiska befolkningen kan inte handelsutvecklingenprioriteras. Uganda kan idag inte öka konkurrensen på världsmarknaden genom ett avtal omtullfrihet. De måste först uppnå acceptabla sociala, politiska och demokratiska nivåer i landetför att handeln ska kunna utvecklas och därmed i sin tur kunna konkurrera påvärldsmarknaden.</p>

<p>Problem: The Swedish wage-setting has changed since the time for the breakthrough of the industrialism until today. Before that, wages often consisted of perquisites or goods that could be exchanged against other goods. Rural people were often self-sufficient. In some cases the farmer owned the land, in other cases they where tenants. At the time for the breakthrough of industrialism the demand for similar labour were increased. This situation in combination with urbanization leads to an increasing demand for money as means of payment. The wage-setting runs all through the story and is important for the development of a society. The cooperation between employers and employees is important and the institutions is a great part in these game. The question is how the wage-setting has developed from the middle of 19th century until today, and what the most important elements for development are.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe the Swedish wagesetting between 1850-2009, from an institutional point of view, and analyse important factors for these changings.</p><p>Results: The Swedish wage-setting between 1850-2009 has gone from a situation with pure theory in the middle of the 1900 century, to a more complicated system for wage-setting in the middle of 20th century. After 1970 we can see a development towards the pure theory for wage-setting that is presented by Olivier Blanchard. Some reasons for that is the change from industrial society to service society, women are introduced on the labourmarket, globalization and an increasing competition from other countries outside Europe, and an increased public sector.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i Eli Heckschers beskrivning av stationssamhällens utveckling i och med järnvägen tillkomst under 1800-talets senare del. Fallstudien av stationssamhället Ljusdal under 1870-1890, tio år före stationens öppnande och tio år efter, beskriver befolkningsökningen och handeln och industrins utveckling under perioden. Resultatet visar att befolkningen ökade redan innan stationens öppnande, troligen till följd av förväntningar på järnvägen, men att den allra största ökningen sker under 1880-talets senare del, i samband med att stationen blir en knutpunkt. Hand i hand med befolkningsökningen går tillkomsten av handlanden och hantverkare. Utbudet blir bredare med tiden, och störst variation kan ses mot slutet av 20-årsperioden. Industrin ser en mindre dramatiskt ökning till antal, träindustrin dominerar under hela perioden.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen syftar till att jämföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. Båda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mål om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal består till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande män. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbättrar hälsan, samt ökar jämställdheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frågan om arbetstidsförkortning, där Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under våren 2006 slopade kravet på sextimmarsdag.</p>

<p>Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren.</p>

No description available.