The research regarding the effects of the Second World War on the Swedish economy is divided into two parts; on the one hand, there is research that says that neutral Sweden benefited because the country was spared from the war, but on the other, there is research that says that the total effects of the war were negative. Furthermore, researchers such as Hirschman that the prevailing conditions created a situation where small states like Sweden were exploited by great powers. For example, Child argued that Germany in particular exploited smaller trading partners to create favorable terms of trade. This was reflected in their trade agreements. According to this perspective, countries such as Germany used their stronger bargaining power in negotiations to achieve advantages. According to the dependent school theory, which e.g. Hirschman represents, exploited Germany especially smaller, neutral, trading partners. But there is also research by e.g. Neal which shows that there is no evidence that Germany's trade relations with trading partners were in Germany's favor.

1970-talet var en tid av förändring. Oljekriser, industrikriser och strukturkriser var alla aktuella under perioden och detta innebar nya utmaningar för politiker på alla plan.  Den tredje industriella revolutionen gav utökade möjligheter men den innebar också att många tidigare svenska industrijobb försvann eller flyttade annanstans. Det var även en brytpunkt politiskt, 1976 fick Sverige sin första icke socialdemokratiska regering på flera decennier och början av Socialdemokraternas nedgång har av flera daterats till just 1970-talet. Socialdemokraterna förlorade även makten på kommunal nivå i flera delar av landet, till exempel i Nyköping där de tidigare haft en egen majoritet i kommunen innan 1976. I grannkommunen Oxelösund å andra sidan behöll Socialdemokraterna makten.  Både Nyköping och Oxelösund är små, sörmländska kommuner som historiskt präglats av industri, industri som i stor utsträckning började försvinna under perioden. Varför var det så då att de fick två så olika utfall? Var det slump eller kan vi hitta anledningar i kommunernas olika förutsättningar och Socialdemokraternas agerande i respektive kommun?

Den svenska jordbrukssektorn och staten kom att arbeta sida vid sida under stora delar av 1900-talet. Staten subventionerade grupper inom jordbrukssektorn för att tillgodose den svenska efterfrågan och samtidigt förse befolkningen med den kost som staten bedömde vara av värde för en god samhällsutveckling. Mjölkfrämjande organisationer var mycket framgångsrika i sin marknadsföring, och staten befrämjade mjölkkonsumtionen. Ekonomen George Stigler har en teori om att de stora företagen påverkar myndigheterna att agera på ett sätt som gynnar företagen. Stigler uppdelar de åtgärder som företagen önskar av staten i fyra huvudgrupper. Professor Robert Cialdinis teorier om påverkan har sedan använts för att hitta möjliga påverkanssituationer. En översiktlig beskrivning av statens och livmedelssektorns interaktion under 1900-talet fram till idag med fokus på mjölksektorn ligger som grund för mitt arbete. Hänsyn tas också till tidigare kritik vid betraktande av de olika samarbets-formerna mellan staten och livsmedelsindustrin/mejerinäringen för att om möjligt identifiera potentiella påverkanssituationer. Resultatet visar att staten har bidragit med de fyra tjänster som Stigler menar att företagen önskar från staten. Utifrån Cialdinis påverkansmönster hittas flera potentiella påverkanssituationer. Sammantaget bedömer jag att förutsättningarna har funnits för att livsmedelsindustrin och mejerinäringen kan ha påverkat staten att agera till förmån för industrin.

Läkarsekreterare är en i stort sett obeforskad yrkesgrupp. Det är nästan bara kvinnor som har detta yrke.  Arbetsuppgifter eller kompetens har sällan synliggjorts. Denna studie granskar hur gruppen har beskrivits av den egna fackföreningen SKTF/Vision och försöker också förstå hur fackföreningen har arbetat för att stärka sina medlemmar. Materialet analyseras med utgångspunkt i genusvetenskaplig teori. Metod och material Empirin i studien är hämtad från artiklar ur fackföreningens egna tidskrifter under perioden 1960 till 2015.  Resultat Resultaten visar på att gruppen under hela tidsperioden upplevt en stor frustration över låga löner och osynlighet i organisationen. Satsningar på en formell utbildning och högre löner efterlyses ständigt. Det förefaller dock som om fackförbundet, trots en retorik som stödjer jämställdhet, inte lyckats förbättra status och arbetsvillkor. Förbättringsarbetet har mest präglats av tillfälliga satsningar, och en långsiktig jämställdhetsintergering verkar saknas.

No description available.

<p>Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hämtat från Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen.</p>

<p>The communication of self-service within the ICA-sphere, 1945-1960, points tothe central role of communication in technological change. The study coversthe communication from ICAAB, ICA-Förbundet, AB Köpmannatjänst, threepurchasing centres (Hakon, Essve and Eol) and their respective councils oftrustees. The councils communicated their reservations early on, while theother actors spread knowledge (both economic and practical) of the innovation tothe retailers, and some also to the consumers. The communication of thepurchasing centres and Köpmannatjänst gave greater opportunity for learning,due to higher levels of interaction.</p>

No description available.

<p><p>Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.</p></p>

No description available.