Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren.

No description available.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hämtat från Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen.

The communication of self-service within the ICA-sphere, 1945-1960, points tothe central role of communication in technological change. The study coversthe communication from ICAAB, ICA-Förbundet, AB Köpmannatjänst, threepurchasing centres (Hakon, Essve and Eol) and their respective councils oftrustees. The councils communicated their reservations early on, while theother actors spread knowledge (both economic and practical) of the innovation tothe retailers, and some also to the consumers. The communication of thepurchasing centres and Köpmannatjänst gave greater opportunity for learning,due to higher levels of interaction.

Syftet med detta arbete är att studera annonsering i ICA-kuriren och se vilka typer av varor har könade annonser. Mer specifikt är syftet att jämföra reklamens syn på kvinnor och män i ICA-kuriren mellan året 1955 och året 1975. 15 nummer studeras från år 1955 och tio från år 1975. Resultatet visar att annonser år 1975 behåller den konservativa genusordningen som rådde redan år 1955: Kvinnan tar hand om hemmet och barnen och mannen arbetar och försörjer familjen. Det fanns dock några tydliga förändringar mellan de två åren. I annonserna år 1975 syns inte så många människor i bilderna, vilket kan tyda på att det hände något i samhället, men annonsörerna vågade inte visa dessa förändringar. Dessutom var atmosfären friare år 1975: Människor såg inte så perfekta ut längre och flickor och pojkar liknade mer varandra än år 1955.

No description available.

Problem: The Swedish wage-setting has changed since the time for the breakthrough of the industrialism until today. Before that, wages often consisted of perquisites or goods that could be exchanged against other goods. Rural people were often self-sufficient. In some cases the farmer owned the land, in other cases they where tenants. At the time for the breakthrough of industrialism the demand for similar labour were increased. This situation in combination with urbanization leads to an increasing demand for money as means of payment. The wage-setting runs all through the story and is important for the development of a society. The cooperation between employers and employees is important and the institutions is a great part in these game. The question is how the wage-setting has developed from the middle of 19th century until today, and what the most important elements for development are. Purpose: The purpose with this thesis is to describe the Swedish wagesetting between 1850-2009, from an institutional point of view, and analyse important factors for these changings. Results: The Swedish wage-setting between 1850-2009 has gone from a situation with pure theory in the middle of the 1900 century, to a more complicated system for wage-setting in the middle of 20th century. After 1970 we can see a development towards the pure theory for wage-setting that is presented by Olivier Blanchard. Some reasons for that is the change from industrial society to service society, women are introduced on the labourmarket, globalization and an increasing competition from other countries outside Europe, and an increased public sector.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet. Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett. Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och utländska ministrar i rapporteringen.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig. Således får konsumtionskulturforskningen inte genomslag i de undersökta läroböckerna. Resultaten visar även att läroböckernas idealkonsument fram till mitten av 1980-talet präglats av sparsamhet med egna resurser, medan det därefter varit hushållning med jordens begränsade resurser som motiverat en återhållsam konsumtion.

The purpose of this paper is to present and analyze the yearly expenses for Swedish rental apartments during the period 1999 to 2007. At the end, it will give the reader a general picture of how the cost-level has fluctuated depending on the production year when the apartment building was finished, and where the same building is located. This paper has the following questions as a starting point: - Can there be an identification of regions depending on where people tend to favor renting an apartment? - How are those regions distributed? That is, where are the cost-levels of the yearly rental expenses highest and where are the levels lowest? Nine statistical surveys from the Swedish government agency Statistics Sweden (Statistiska Centralbyrån) have been used as primary sources for this paper. These surveys deal with price pictures of housing in general, but for this paper the only information that has been used is the one about rental apartments. After analyzing the acquired data it can be established that the highest rental level is found in Stockholm, after that come Göteborg, which is followed by Larger municipalities and at the bottom Smaller municipalities can be observed as having the lowest amount of yearly rental expenses. There could also be observed two major raises in the rental expenses that were common in all four geographical categories in addition to the more even, but substantially smaller, raises that could be observed during the surveys course. The earliest raise could be found in the apartment buildings that were produced in Stockholm after the 1940-s. The same pattern could be followed in Smaller municipalities, Göteborg and Larger municipalities the following decades. The second major raise occurred in a simultaneous similar way in the apartment buildings that were produced during the 1980-s. In this case three of the regions that were in the survey, Stockholm, Göteborg and Large municipalities were found to have an unusual amount of raises in the rental expenses during this decade. The exception were Small municipalities whose rental expenses did not experience the same raise as the other categories in the apartment buildings that were produced until the first part of the 1990-s. The rental levels that were extracted from the surveys made by Statistics Sweden are found as an appendix in the end of this paper.