One of the great superpowers in recent history experienced a tumultuous final decade, shining a light on several important policies of economic reform known as perestroika, championed by General Secretary of the USSR Mikhail Sergeyevich Gorbachev. According to, for instance, Stuart and Gregory, the reforms aimed at renewing making the Soviet economy more efficient. In this essay, the impact of the reform on the economy is subject of analysis.The subject is approached the topic via literature research on the topic of 1980s USSR economic problems, combined with key aggregate data on economic conditions (i.e. grain yield production, GDP per capita pre- and post-perestroika, foreign trade, life expectant pre-and post-perestroika). The thesis concluded that perestroika was unable to salvage the USSR, in fact, conditions only worsened after its administration, following into the 1990s.

Uppsatsen handlar om den ekonomisk-politiska debatten kring kapitalmarknaden och dess reglering och funktion i svensk ekonomi mellan 1960-1979. Debatten undersöks i tre steg via Nationalekonomiska föreningens diskussioner, riksdagens behandling av Kreditmarknadsutredningen, Kreditinstitutsutredningen och Kapitalmarknadsutredningen, samt rapportering och opinionsbildning i svensk dagspress. Utgångspunkten är att kapitalmarknadens förändring från 1960-talet och framåt kan ses som en marknadiseringsprocess där det politiska inflytandet successivt har minskat. Denna process är i sin tur en konsekvens av förändrade ekonomisk-politiska allianser och förändringar i nationalekonomisk idéutveckling

Undersökningen syftar till att undersöka Handelsbankens och Nordbankens utlåning under åren 1982–1990 med fokus på kreditavregleringen 1985 och dess effekter på ekonomin. Detta görs genom att undersöka årsrapporter från de båda bankerna under perioden, samt även årsredovisningar från Uplandsbanken och Sundsvallsbanken i och med fusionen med Nordbanken 1986. Genom att analysera årsrapporterna och jämföra resultatet för Handelsbankens och Nordbankens utlåning kan man således få fram information om vilken av bankerna som var mest offensiv i utlånandet, samt hur bankerna påverkades av kreditavregleringen under den undersökta perioden. Resultatet av undersökningen påvisar att Nordbanken var den bank som var mest aggressiv när det kommer till utlåning. Utöver detta var Nordbanken även den bank i Sverige som drabbades värst under finanskrisen 1990. Sammantaget blev den nya svenska strukturen i ekonomin på 1980-talet en lärdom för Sveriges ledning, och ett ämne som än idag fascinerar en stor publik.

No description available.

Uppsatsen undersöker teorin om grödors högre avkastning utanför ursprungsområdet. Data samlats in för 1971 och 2020 från Förenta nationernas databas (FAOSTAT) för grödor och animalieprodukter och jämfördes sedan med resultaten i Jennings och Cocks artikel, ”Centres of Origin of Crops and Their Productivity”, 1977. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grödor som Jennings och Cock analyserade fortfarande har högre avkastning utanför deras ursprungsområden än inom. Undersökningen visade högre avkastning utanför ursprungsområdena för alla grödor förutom jordnötter och ris för 1971. År 2020 visade att, förutom jordnötter och ris, även bananer och maniok hade högre avkastning inom ursprungsområdet än i resten av världen 2020. Skillnaden i avkastning utanför och inom ursprungsområdet har dessutom minskat för nästan alla grödor. Datan stödjer Jennings och Cocks teori om högre avkastning utanför ursprungsområdet för år 1971 men visar att det inte alltid är fallet 2020. Spridningen av moderna jordbrukstekniker samt skadeorganismer, och ekonomisk förändring inom låginkomstländer kan ha orsakat förändringen.

The 1970s were a crucial time in the economic history of Sweden. This period saw a rapid change in the economic institutions of the country. One of these were the labour unions, especially those representing members of the industrial sector. This second term paper thus seeks to examine the viewpoints of the Svenska metallindustriarbetareförbundet, now known as IF Metall on the crisis causes, their role in it and the solutions they put forward to solve it. This will be done using excerpts from the unions newspaper "Metallarbetaren: organ för Sveriges järn- och metallarbetare" from the years 1974, 1977 and 1980. The paper found that Svenska metallindustriarbetareförbundet saw the 1973 oil embargo, issues within the capitalistic system and later the policies of the government under Thorbjärn Fälldin as the main causes of the crisis. They initially saw themselves as a more of a representative of their members but would move closer to the socialdemocratic party during the crisis. The solutions they put forward included a more proactive industrial policy on the part of the government and increased worker and governmental control over the economy.

Digitaliseringen sker på en bred front både i det svenska samhället och globalt. Den här undersökningen har undersökt digitaliseringen inom primärvården och hur denna har påverkat Region Dalarnas patienter. Region Dalarna har en egen app där patienter kan kontakta hälso- och sjukvårdspersonal i stället för att använda privata aktörers appar. Undersökningen av användningen av denna app har gjorts via en webbenkät som distribuerats via lokala Facebookgrupper i Region Dalarna. Undersökningen har visat på att de över 70+ har varit mest nöjda och att de inte har behövt hjälp i den utsträckning som kunnat antas behövts. De något yngre, mellan 41-50, var de som varit mest missnöjda med besöket via appen och de har även behövt hjälp i stor utsträckning. Undersökningen blev inte representativ för de under 20 då ytterst få svar inkom från denna åldersgrupp. Digitaliseringen har en stor effekt på de socioekonomiskt utsatta då den förutsätter att individer har råd att ha enheter där de digitala kanalerna fungerar och kan användas på ett bra sätt. Sett till medelinkomst så ligger hela Region Dalarna under rikssnittet per månad. Många kan därför antas inte ha de enheter som krävs för att använda digitaliseringens olika hjälpmedel och tjänster. Region Dalarna har en äldre befolkning än riksgenomsnittet och kan därför antas vara mer emot den digitalisering som sker, som nämnts ovan var det dock inte fallet bland de individer som svarat på enkäten. Resultatet visar på att befolkningen är nöjda med att Region Dalarna har tagit fram ett offentligt drivet alternativ till de privata aktörernas tidigare monopol på digitala primärvårdstjänster och att de gärna använder tjänsten om behov uppstår. En generell positivitet kan därför ses till den digitalisering som redan skett inom hälso- och sjukvården och den kan även antas följa med in i vidare digitalisering då specialistvården står näst på tur att digitaliseras.

Denna studie försöker fastställa vilka motiv svenska staten hade med sitt fortsatta ägande i Nordbanken/Nordea under den marknadsliberala regimen som rådde efter finanskrisen på 1990-talet. Studien testar om Gunnar Eliasson och Mats Larssons teori om motiv för statligt bankägande är applicerbar perioden 1991–2013. Genom att granska motioner och propositioner från Moderaterna och Socialdemokraterna perioden 1991–2013 analyseras argumentationen för att försöka urskilja vilka motiv som är mest framträdande för respektive parti och år under den undersökta perioden. Undersökningsresultatet indikerar att statens motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea beror på om staten var socialdemokratiskt styrd eller styrd av Moderaterna. Generellt sett tyder argumentationen på att Socialdemokraterna hade motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea på obestämd tid, medan Moderaterna inte hade några motiv alls. Undersökningen indikerar att Eliasson och Larssons motiv bakom statligt bankägande är för en stat som ser statligt bankägande som något positivt och att det således finns behov en begreppsapparat om motiv mot statligt ägande.

Based in the rapidly changing economic and cultural rooms of 1930s and 1940s Sweden, this study consults beauty advertising to find how advertiser’s endeavours to reconcile industrial mass consumption with individuality looked in the weekly press and how depictions of femininity changed throughout the interwar period and into the early-post war era. Advertisements found in woman’s weekly magazine Husmodern were studied through a methodology combining theories on narrative and performance, finding that individuality in advertising 1930–1950 was largely achieved in the latter part of the period through an increasingly personal style of advertising, using tropes of friendship and community to inspire consumption in contrast to the anonymity of the earlier period. Likewise, the rooms in which femininity was depicted changed from more anonymous “girl meets world”-tropes to more personal narratives such as “Ester secures Yngves devotion”. The 1930s advertisements portrayed the social scene more than the late 1940s, in which femininity was partial to the privacy provided by the bathroom. However, there was a similarly increased sense of anonymity taking place alongside the narrative of privacy, in which women also became less involved and more like blank canvases for advertisers to paint femininity upon. In conclusion, these two strong trends emerge in the 1940s, contrasting the more varied and anonymous trends of the 1930s. In conclusion, I argue that portrayals of femininity in advertising contributed to reproducing new, commercially created gender roles and ideals based in consumption as means of emancipation.

Since the 1980s there has been a strong desire on behalf of the state to identify and intervene in the group described as over-indebted. Drawing on Michel Foucault’s thinking this thesis employs the theoretical framework of governmentality with the methodological approach of genealogy. The thesis examines how individuals and entrepreneurs were constructed into different subject positions in the Swedish debate of debt relief between 1985-2016. The purpose of this thesis is to contribute to an enhanced understanding of the reproduction of discursive practices. This thesis has two key findings: firstly, it illustrates the transformation from debate into legislation, since what was articulated in the debate also became part of the law. Secondly, it shows the enhancement over time of over-indebted entrepreneurs in relation to over-indebted individuals. While entrepreneurs were constructed as rational agents promoting the public good, over-indebted individuals underwent a shift of subject positions which evolved over time. In the years leading up to the first consumer insolvency law in 1994, they were portrayed as irresponsible credit consumers. Subsequently, they transitioned into a marginalized group of perpetual debtors. This thesis argues that homo economicus, for over-indebted individuals, can be seen as the teleological outcome of the debt relief system.